Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bedragare blåste 74-årige Anders på 150 000 kronor

PrivatFoto: Anders Säbb, 74, blev lurad av telefonbedragare.
Lotta Mauritzson, samordnare vid polisens nationella bedrägericenter.Foto: POLISMYNDIGHETEN
Foto: ANN JONASSON

Bedrägerierna mot äldre fortsätter att öka.

Bedragarna ringer upp och låtsas vara från banken eller något stort företag för att lura till sig bank-ID eller inloggningskoder.

Anders Säbb, 74, fick ett bluffsamtal – sedan länsades bankkontot på 150 000 kronor.

– Jag trodde aldrig någon skulle kunna blåsa mig, säger han.

Bedrägerierna mot gruppen funktionsnedsatta, dit statistiskt även äldre räknas, har nära nog fördubblats sedan förra året, enligt polisens nationella bedrägericenter (NBC).

Telefonbedrägerierna är det som ligger bakom den största ökningen.

Ett helt livs besparingar borta

– När det gäller många äldre har det varit nästan hela livets besparingar som har gått i väg på några sekunder, vilket är fruktansvärt, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på NBC.

Ett blufförsök kan gå till så att någon ringer upp och säger att man är från banken och att man upptäckt ett intrångsförsök på den uppringdes konto.

 

 

Bedragaren ber om inloggningsuppgifter till bank-ID för att hindra "försöket". Allt för ofta lyckas bluffen.

Gärningspersonerna vet att äldre ofta har pengar på banken, och att de kanske blir lättstressade när de inte hänger med i tekniken lika bra som yngre personer.

Anders, 74, uppringd av bedragare

Anders Säbb, 74, i Vikarbyn råkade ut för ett telefonbedrägeri med inslag av social engineering, eller social manipulation. Han blev uppringd av flera personer, eller möjligen samme bedragare som spelade olika roller för att dupera.

– Först ringde en person och sa att han jobbade på ett elektronikföretag. Han uppgav att "mitt gods var försenat". Jag har inte beställt något svarade jag. "Jodå det står här, fakturan har gått till dig via banken".

Efter en timme ringer det igen. Nu är det en person som presenterar sig som bankanställd.

– Bankens namn stod till och med på min telefondisplay. Nu säger de att någon tagit ut pengar och det värsta är att någon försöker ta ett lån i en annan bank i mitt namn, säger Anders Säbb.

Han undrade hur den bankanställde  visste det.

– "Vi har samarbete  med andra banker", påstod han.

 

 

Anders Säbb loggade in på sitt bankkonto med bankdosan. Han uppgav ingen kod till personen i telefonluren, det svär han på.

– Han uppmanade mig att inte uppge koden, flera gånger till och med!

Ändå lyckades bedragaren en stund senare plocka ut 150 000 kronor av Anders sparpengar.

Han polisanmälde bedrägeriet och kontot är spärrat under pågående utredning. Det tycks dock som att utbetalningen stoppades i sista stund och att Anders kommer få tillbaka pengarna.

I fortsättningen ska han vara mer misstänksam när det ringer. Anders Säbb vill varna andra för telefonbedragarna.

– Jag har hållit på med affärer i hela mitt liv och jag trodde aldrig att någon skulle kunna blåsa mig.

– Mitt råd till andra är: Oavsett vad som står på telefondisplayen, släng på luren och ring upp igen. Eller också gå till bankkontoret om det är något. Det kommer jag att göra i fortsättningen.

Händelsen har satt sina spår, säger Anders Säbb.

– Jo, det gnager i huvudet på mig det här. Det är riktigt jobbigt faktiskt.

Så gillrar bedragarna fällan

Lät dig känna igen ligornas metoder för att ligga steget före. Här de några av de vanligaste bedrägerierna:

 

Telefonbedrägeri (vishing): Gärningspersonen tar kontakt via telefon och utger sig för att vara till exempel från banken, elektronikkedja eller från en myndighet, påstår ofta att det är bråttom och anger olika skäl till att kunden ska använda sitt Bank-ID, sin bankdosa eller lämna ut sina koder. 

SMS-bedrägeri (smishing): Bedragare kan också kontakta sitt offer via SMS. Syftet är ofta att få den utsatte att klicka på en länk och fylla i personliga uppgifter som bedragarna sen kan använda.

Mejlbedrägeri (phishing)

E-post med uppmaning att uppdatera konto, lösenord och liknande. Det kan exempelvis handla om att man påstås ha vunnit en stor summa pengar. Även varianter där meddelandet ser ut att komma från en bank som vill att mottagaren ska bekräfta sitt kontonummer/kortnummer eller från Skatteverket som meddelar att man ska få pengar tillbaka. De flesta varianterna innehåller ofta en länk där mottagaren kan "bekräfta" ditt konto- eller kortnummer.

ID-stöld: En ID-stöld innebär att någon använder offrets identitet för att till exempel köpa varor, teckna abonnemang eller ta lån i den utsattes namn.

 

Använder målvakter i flera led

Lotta Mauritzson vid polisens bedrägericenter säger att det ofta är ligor med flera personer som ligger bakom det här.

Att komma åt de skyldiga är komplicerat. Man gömmer sig bakom så kallade målvakter som upplåter sina konton till överföringen. 

– Pengarna går främst till målvakter  – som används i flera led. Men somras kunde man åtala och döma i ett fall i Malmö. Det var en organisation, med några som tar emot pengarna, andra som för dem vidare och slutligen tas de ut i kontanter eller varor, förklarar Lotta Mauritzson.

Så skyddar du dig

• Lämna inte ut personliga koder eller kontouppgifter.

• Använd aldrig bank-ID på uppmaning av någon som kontaktar dig.

• Vid misstanke, lägg på luren och slå själv in numret till den de påstår sig ringa från för att kontrollera.

• Polisanmäl om du utsatts för bedrägeri eller försök.

• Handla bara på säkra webbsidor – kolla recensioner och använd sidor som har 3D Secure eller annan tvåstegsidentifiering.

• Spara inte dina kortuppgifter i olika appar.

Källa: Nordea, Polisen

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!