Arvsbråk efter fyndet – bilarna är värda 30 milj

Publicerad

Någonstans i Stockholms län står två unika Mercedes-bilar som får det att vattnas i munnen på samlarna.

Bilarna ingår i arvet efter en man som avled år 2011.

Men trots att det gått närmare sex år är det fortfarande ingen som utsetts till arvtagare, vilket SR berättat om tidigare.

De två bilarna ingår i ett dödsbo efter en man som avled 2011. Mannen efterlämnade ett arv på närmare 50 miljoner kronor, enligt bouppteckningen. Men att reda ut vem som egentligen har rätt till pengarna – och de två bilarna – har varit en utdragen process, vilket SR P1 tidigare berättat om.

Det har framförts två olika påstådda testementen, men de har inte ansetts vara giltiga. Det ledde till att Allmänna arvsfonden gjorde anspråk på hans tillgångar.

– Det är inte så ovanligt att man inte har skrivit testamente trots att man har en stor förmögenhet. Det kommer sådana här dödsbon då och då till Allmänna Arvsfonden, så just det är inte så unikt, säger Arvsfondens advokat, Sanna Jonsson.

Sex olika tvister

Totalt har det blivit sex olika tvister. Men även om Allmänna arvsfonden till slut vann striden om arvet, så är det inte slut än.

Mercedes Coupe kallas även ”Måsvinge” efter sina speciella dörrar. (Bilen på bilden är samma modell som den som ingår i arvet.)Foto: Martin Meissner/TT

 

För vem som egentligen har rätt till de två bilarna – som enligt SR P1 värderats till 30 miljoner kronor – är fortfarande oklart.

–  Det är ovanligt. Men det är ett stort dödsbo med stor egendom. Han levde väl ett lite speciellt liv vad jag förstår. Så det sätter väl sitt avtryck på det hela, säger Sanna Jonsson.

Sanna Jonsson har själv aldrig sett bilarna.

Hon har tidigare arbetat på Allmänna arvsfonden och företräder dem under de olika tvisterna. Men trots det har hon aldrig sett de två bilarna. Inte ens en bild av dem.

–  Jag tror inte att det är någon på Arvsfonden som sett de här bilarna, säger hon. 

Samlaren: ”Skulle vara fantastiskt”

Bilarna är av märket Mercedes och är smått unika i sitt slag. En Coupe – även kallad Måsvinge – och en Roadster som bara har kört lite över 100 mil sedan den tillverkades 1963.

– De säger att den bara gått 137 mil. Det har jag aldrig hört talas om tidigare, men det finns ju de som samlar och ställer in bilarna och aldrig använder dem. Så visst är det möjligt, säger Mercedes-entusiasten Per-Arne Rynning, som är medlem i Mercedesklubben.

1955-års Mercedes-Benz 300SL. (Bilen på bilden är samma modell som den som ingår i arvet.)Foto: Dr. Scott M. Lieberman/TT

 

Själv har han bara hört om dem ryktesvägen. Att få provsitta någon av bilarna skulle vara lite av en dröm.

–  Det skulle vara fantastiskt. Det är en härlig känsla, säger han.

Kan dra ut ända till år 2018

De som gör anspråk på minst en av bilarna är dels en stiftelse, dels en småländsk företagare.

Per-Arne Rynning.Foto: / PRIVAT

–  Vi tycker att Allmänna arvsfonden har en bättre procentuell sits än vad våra motparter har. Men det är jättesvårt att spekulera när det är bevisfrågor. För man vet inte med all säkerhet vad som kommer fram i förhör och sådana saker. Men vi tror på vår talan, säger Sanna Jonsson.

När tror du att det processen kan vara klar?

– Under det här året så är tingsrättsprocessen avklarad i varje fall. Sedan vet man inte om det blir överklaganden, då blir de inte prövade i hovrätten förrän nästa år. Så i värsta fall är det en bit in på 2018 som den här saken tar slut.   

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen