Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Anna Lindstedts tårar – Kinahaveriet på UD

Upprepade larm om att Sveriges Kina-ambassadör Anna Lindstedt inte skötte fallet – Leif Brännström berättar.
Gui Minuai.Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Angela Gui kämpar sedan länge för att få sin pappa Gui Minhai frigiven.Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Utrikesdepartementet fick upprepade larm om att Sveriges Kina-ambassadör Anna Lindstedt inte skötte fallet med den fängslade kinesiskfödde svenske bokförläggaren Gui Minhai enligt regelboken.

Men det skulle dröja åtta månader innan det formella beslutet om att förflytta toppdiplomaten togs – en vecka senare var haveriet ett faktum.

Bokförläggarens dotter Angela Gui, 25, uppger att hon flera gånger tvingades trösta ambassadören i telefon.

– Jag hade inget annat val än att trösta henne, berättar hon i ett polisförhör.

Det förekommer en rad anmärkningsvärda uppgifter i den tidigare hemligstämplade polisutredningen mot den förra svenska Kina-ambassadören Anna Lindstedt, som väntar på det rättsliga efterspelet som inleds den 19 mars i sal 26 i Stockholms tingsrätt .

Expressen kan nu avslöja tårarna, känsloutbrotten och avlyssningen före ambassadörens plan, för att få den fängslade förläggaren Gui Minhai fri, havererade på hotell Sheraton i Stockholm.

Alla nyckelpersoner utom en har förhörts av Säkerhetspolisen. Dåvarande utrikesminister Margot Wallström är inte hörd.

– Vi ansåg att det inte behövdes, säger kammaråklagare Henrik Olin.

Det har snart gått ett år sedan diplomatskandalen på Sheraton i Stockholm briserade i offentligheten och spädde på de redan ansträngda relationerna mellan Sverige och Kina på politisk nivå, men där man från kinesiskt håll nu också antyder att svensk handel med Kina kan komma att påverkas på grund av den svenska regeringens agerande i Gui Minhai–fallet.

Det var annars tänkt att år 2020 skulle firas ordenligt eftersom det är 70 år sedan de två länderna upprättade diplomatiska relationer med varandra.

Rättegången mot Anna Lindstedt inleds i slutet av mars i Stockholms tingsrätt och väntas pågå in i april. Flera av Lindstedts UD-kolleger ska kallas att vittna. Men en stor del av UD-tjänstemännens vittnesmål kommer att hållas bakom stängda dörrar med hänvisning till utrikessekretessen. 

Angela Gui – dotter till den av kineserna bortförde svenske medborgaren Gui Minhai – ska också kallas.

Gui Minhai och dottern Angela Gui på en av de senast kända bilderna.Foto: Angela Gui/bild från hennes Twittterkonto

Expressen har med hjälp av Säkerhetspolisens utredning, kontakter med tjänstemän på UD, tidigare toppdiplomater, underrättelseexperter och samtal med dottern Angela Gui samt tidigare Peking–ambassadören Anna Lindstedt kartlagt förspelet till händelserna kring bokförläggaren Gui Minhai, som kulminerade med skandalen på Sheraton i Stockholm i januari 2019 där Anna Lindstedt har nyckelrollen.

Dokument från den tidigare hemligstämplade polisutredningen mot förre ambassadören i Peking, Anna Lindstedt.

Agerade för sent – haveriet ett faktum

Expressens granskning visar att UD:s ledning gjorde grava felbedömningar innan departementet slutligen tvingade bort Anna Lindstedt från ambassadörsposten i Peking under förevändning att hon fått ett nytt UD-jobb.

Men då var det för sent. Sju dygn efter att UD offentliggjort nyheten om Anna Lindstedts nya jobb med placering i Stockholm var haveriet ett faktum.

Expressens granskning visar också på en rad omständigheter som kan ha bidragit till att försvåra en lösning av fallet:

Inre motsättningar på ambassaden i Peking.

Tidvis dålig kommunikation/dialog mellan tjänstemännen på UD och Gui Minhais dotter Angela Gui. 

Kinesiska underrättelseofficerare kunde i smyg avlyssna dialogerna mellan ambassadören Anna Lindstedt och Angela Gui när de talades vid på telefon om pappans fall. De hade då också möjlighet att dra vissa slutsatser när de hörde ambassadören gråta och bli tröstad av Angela Gui.

Den kinesiske affärsmannen Kevin Liu, som var inblandad i Sheraton-mötet och som stod i nära kontakt med ambassadör Anna Lindstedt, var stoppad av Migrationsverket och hade egentligen inreseförbud i EU, men lyckades få visum till EU via det finska generalkonsulatet i Hongkong där han sökt visum under namnet Liu Wenxuan. Oklarheter råder kring vem Kevin Liu egentligen är trots att han umgåtts flitigt med svenska företrädare i Peking och besökt ambassaden, synts med statsminister Stefan Löfven under dennes officiella besök i Peking sommaren 2017 och som, något udda, är känd som samlare av nyckelharpor från Sverige. ”Kevins bakgrund är ett mysterium”, skriver migrationssambandsmannen Sebastian Magnusson i en tidigare hemligstämplad rapport. Han konstaterade också att Kevin uppträtt under minst två identiteter.

Tord Svedberg, vd på IVL, skakar hand med Kevin Liu -mannen med de många identiteterna. I bakgrunden ses statsminister Stefan Löfven och ambassadör Anna Lindstedt. Bilden är dagen under Löfvens officiella besök i Peking i juni 2017

Vår granskning visar också:

Nina Lissvik, konsulär chef på ambassaden i Peking, uppger i polisförhör att hon redan våren 2017 slog larm till UD i Stockholm om att Anna Lindstedt var personligt engagerad i fallet på ett oroväckande sätt. Larmet var i form av samtal med sina chefer hemma i Stockholm, däribland Jon Åström Gröndahl, chef för den konsulära avdelningen på UD.

På ambassaden i Peking blev Anna Lindstedts intensiva engagemang i fallet ett internt samtalsämne.

Först i maj 2018 enades dåvarande utrikesminister Margot Wallström och hennes närmaste medarbetare, kabinettssekreterare Annika Söder, om att Anna Lindstedt måste förflyttas och erbjudas jobbet som Agenda 2030 ambassadör med stationering i Stockholm. Orsaken var just att Lindstedt hade blivit alltför personligt engagerad i fallet Gui Minhai. Varningsklockorna hade då ringt under en längre tid. Men det skulle dröja åtta månader innan beslutet blev verklighet.

UD dolde det verkliga skälet till att Anna Lindstedt tvingades avbryta sin tjänstgöring som ambassadör i Peking i förtid.

Dåvarande utrikesministern Margot Wallström.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT

Huvudpersonerna i dramat

Men vi börjar från början i den periodvis snåriga historien som alltmer förgiftat stämningen på politisk nivå mellan Sverige och Kina och där den kinesiske ambassadören Gui Congyou i Stockholm varit en hårdför aktör på den kinesiska sidan. 

Gui Congyou, Kinas hårdförde ambassadör i Stockholm, hotade med konsekvenser för Sverige om ledande politiker deltog vid prisutdelningen av Svenska PEN:s Tucholskypris till Gui Minhai. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT

Det finns tre huvudpersoner i den unika polisutredning som lett fram till det ytterst ovanliga åtalet mot Sveriges tidigare Kina-ambassadör. 

Anna Lindstedt, 49. Åtalad för egenmäktighet i förhandling med främmande makt. I klartext: Kina. Karriärdiplomat med bland annat två ambassadörsposteringar bakom sig innan hon den 28 april 2016 utsågs av regeringen till ny svensk ambassadör i Peking – en av de mest prestigefulla diplomattjänsterna inom den svenska utrikesförvaltningen – och tillträdde i september samma år. 

Gui Minhai, 55. Kinesiskfödd svensk medborgare bosatt i Hongkong varifrån han gav ut böcker som retade de styrande i Peking. Bland titlarna fanns böcker med pikanta detaljer om makthavarnas privatliv. Han försvann spårlöst från sitt semesterboende i Pattaya, Thailand, den 17 oktober 2015. Han kidnappades av kinesiska agenter och fördes till Kina.

Gui Minhais semesterlägenhet i Pattaya, Thailand.Foto: OLIVER HOLMES / EYEVINE/IBL
I en våning i det här höghuset i Pattaya hade Gui Minhai en lägenhet.Foto: OLIVER HOLMES / EYEVINE/IBL

Efter tre månader av tystnad kom ett första livstecken från Gui Minhai, men på ett överraskande sätt. Han dök upp i den kinesiska tv-kanalen CCTV den 17 januari 2016. Gui Minhai sa då bland annat att han frivilligt återvänt till sitt gamla hemland för att ta ansvar för en trafikolycka med dödlig utgång som påstås ha inträffat i Kina 2003. Han satt i häkte vid tv-framträdandet, men släpptes i oktober 2017 och placerades i kommunarrest i flermiljonsstaden Ningbo. Under tv-sändningen framstod Gui Minhai som drogad.

Lisette Lindahl tvingades bevittna när civilklädda poliser slet Gui Minhai av tåget mellan Shanghai och Peking.Foto: KRISTIAN POHL / REGERINGSKANSLIET

I januari 2018 slog kinesisk polis till med full kraft mot Gui Minhai när han med hjälp av svensk diplomatpersonal skulle åka tåg från Shanghai till Peking för att besöka en läkare. När tåget närmade sig den kinesiska huvudstaden steg ett tiotal civilklädda poliser ombord och bokstavligen slet honom av tåget inför ögonen på Lisette Lindahl – Sveriges generalkonsul i Shanghai. Rapporten från den dramatiska händelsen ombord på tåget har hemligstämplats av UD.

Var Gui Minhai befinner sig i dag är okänt för svenska myndigheter. Senaste livstecknet är när han träffade en svensk läkare den 13 augusti 2018. Kinesiska myndighetspersoner har upprepade gånger påstått att han inte vill ha kontakt med svenska diplomater. Från svensk sida anser man att kineserna blåljuger.

Angela Gui, 25. Dotter till Gui Minhai, doktorand i medicinhistoria i Cambridge och aktivt arbetande för att få sin pappa frigiven. Hon ska vittna i den kommande rättegången mot Anna Lindstedt. 

Angela Gui lockades till Stockolm i januari 2019 i tron att UD hade arrangerat ett möte mellan några affärsmän och henne angående ett tänkbart jobb och att de kanske skulle kunna ge en hjälpande hand i pappans fall. Hon hade några månader tidigare träffat UD:s kabinettssekreterare Annika Söder som antytt att även näringslivet med kinesiska kontakter hade engagerats i pappans fall. 

Angela Gui och ambassadör Anna Lindstedt lämnar Sheratons lounge för att ta hissen till lobbyn på kvällen den 25 januari 2019. Bilden är från hotellets övervakningskamera på plan 7.
Den kinesiske affärsmannen Kevin Liu anländer till loungen på Sheraton i Stockholm och mötet med Angela Gui om hennes fängslade pappa. Mannen fångas på bild av hotellets övervakningskamera.

Toppdiplomaten Anna Lindstedt hade varit med och sammanfört Angela Gui  med två affärsmän, kinesiske medborgaren Kevin Liu och John Meewella med lankesiskt pass, och bosatt i Finland. Mötena ägde rum den 24–25 januari 2019 på Sheraton i Stockholm och Angela Gui.

Händelserna på Sheraton

Sheraton-mötet – som egentligen var flera möten under de två dagarna – har varit väl omskrivet i medier ända sedan det blev känt. Angela Gui har berättat att hon upplevde tonen som hotfull där de två affärsmännen, och då framför allt John Meewella, försökte pressa henne till tystnad när det gäller hennes kritik mot Kina för fängslandet av pappan.

Om hon slutade med sin kritik skulle det underlätta att få pappan fri, löd budskapet. Det antyddes också att Kevin Liu åkte till den kinesiska ambassaden ute på Djurgården och därifrån förhandlade direkt med Peking i syfte att få Gui Minhai frigiven.

Här ses Anna Lindstedt i baksätet med Kevin Liu och John Meewella vid ratten.Foto: Privat

Bland de UD-tjänstemän i Stockholm som arbetade för att försöka få Kina att släppa Gui Minhai var det ingen som kände till det dramatiska Sheraton–mötet. Än mindre att Sveriges ambassadör Anna Lindstedt satt med i olika omgångar.

Angela Gui blev mycket omskakad av Sheraton–mötet och reagerade över att inte Anna Lindstedt ingripit och stöttat henne under mötena. Hon reste tillbaka till Storbritannien med en obehaglig känsla av att allt inte hade stått rätt till. Efter något dygn tog hon kontakt med Jon Åström Gröndahl – chef för UD:s konsulära och rättsliga enhet och den operativt ansvarige för Gui Minhai-fallet – för att ställa kritiska frågor. På UD utbröt något som kan liknas vid panik eftersom ingen av de som höll i fallet Gui Minhai kände till något Sheraton-möte.

Anna Lindstedt har under hela polisutredningen förnekat att hon deltog i Sheraton-mötet som ”ombud för Sverige”, utan att hon bara agerat förmedlare av kontakt mellan Angela Gui och affärsmännen John Meewella och Kevin Liu. Hon hävdar också att hon inte nåtts av några varningar från UD i Stockholm om att tona ned sitt engagemang för Angela Gui. Till Expressen säger Lindstedt att hon inte delar Angela Guis bild av vad som utspelat sig under telefonsamtalen.

Förspelet till katastrofen

När Anna Lindstedt tillträdde ambassadörstjänsten i Peking på ett treårsförordnande hösten 2016 fick hon ”ärva” fallet med den fängslade Gui Minhai. Hon hade inför resan till Kina träffat dottern Angela Gui i Stockholm, läst in sig och var väl förtrogen med omständigheterna kring fallet och att det tornat upp sig till ett hårdfört politiskt ärende.

Anna Lindstedt, som just nu är arbetsbefriad, förnekar bestämt att hon varit inblandad i några förhandlingar utan bara förmedlat kontakt.Foto: DANIEL ROOS / HAV & VATTEN

Utöver ambassaden i Peking har Sverige ett generalkonsulat i Shanghai med Lisette Lindahl som chef. Lindahl är en UD-person erfaren i kinesisk miljö som innan posteringen i Shanghai jobbade två år på ambassaden i Peking.

Uppdelningen av fallet Gui Minhai var tydlig: Ambassaden ansvarade för de politiska kontakterna med utrikesministeriet i Peking och EU-ambassadörerna. Generalkonsulatet arbetade med den direkta konsulära delen dit försök till besök hos Gui Minhai hörde. Lisette Lindahl lyckades också få träffa honom några gånger.

Tidigt tog Anna Lindstedt på sig rollen att hålla kontakt med dottern Angela, trots att det enligt den informella regelboken inom utrikesförvaltning är UD i Stockholm som sköter kontakten med anhöriga. Angela Gui hade länge upplevt kontakten med UD:s tjänstemän i Stockholm som bristfällig och uppskattade därför Anna Lindstedts initiativ.

Det skulle dock bli intensiva kontakter där Angela Gui fick ikläda sig rollen som trösterska.

Den gråtande ambassadören

Anna Lindstedts fokusering kring fallet blev allt mer intensiv, och utredningen tyder på att hon känslomässigt ”gick ner sig” på ett sätt att hon kunde tolkas som anhörig om man inte kände till hennes roll. Hon hade periodvis dagliga samtal med Angela Gui och i bland ringde hon flera gånger per dygn till henne.

– Jag upplevde att jag fick jaga UD litegrann för att få information och visste inte hur jag skulle förhålla mig till det. Därför upplevde jag det som jag befann mig lite i en beroendeställning till henne. Hon var ju också min enda påverkansmöjlighet eftersom de på UD i Stockholm i stort sett inte berättade något för mig vid den tiden, säger Angela Gui i förhöret med Säkerhetspolisens utredare.

Angela Gui säger att hon tvingades trösta Anna Lindstedt upprepade gånger.Foto: ANDERS AHLGREN/SVD/TT

”Känslomässigt medtagen”

I oktober 2017 fanns det tecken på att Gui Minhai skulle släppas. Anna Lindstedt åkte med en annan anställd på ambassaden till fängelset i Cixi, utanför miljonstaden Ningbo mitt i natten, men väntade förgäves på att han skulle komma ut. Sedan ringde hon Angela Gui som befann sig hemma.

– Hon var väldigt uppriven, tyckte att det gått väldigt illa och sa att hon kände att hon byggt upp så fina relationer och att, jag minns inte exakt vad hon sa, men att hon verkade väldigt uppriven, jag tror även att hon grät då. Hon ringde mig ganska ofta efter det och var känslomässigt medtagen under de här samtalen på ett sätt som jag inte tyckte var så lämpligt till slut, berättar Angela Gui under polisförhöret.

– Efter det ringde hon mig nästan dagligen under kanske tre månader eller längre, flera gånger i veckan i alla fall. Ibland kunde det vara två gånger om dagen. Hon hade inte alltid så mycket att berätta men ville höra hur det var med mig, och ibland när hon såg mig på videosamtalet så kunde hon börja gråta, för att hon tyckte att det var så hemskt för mig det här. Men hon kunde säga saker som att hon inte visste vad hon skulle göra och att hon mådde väldigt dåligt över att det var som det var och att det kändes väldigt hemskt.

Några dagar efter den nattliga dramatiken överfördes Gui Minhai till kommunarrest och dottern kunde tala med honom i telefon. Kommunarresten betydde att han kunde röra sig begränsat inom vissa delar av Ningbo.

Säpos förhörsledare: Hur kände du i allt det här? Visst hon mådde dåligt, men du mådde ju väldigt dåligt i den här situationen också?

– Ja, jag fick ju inte riktigt plats till det. Dels så var det henne jag skulle prata med, dels pratade jag ju med pappa nästan varje dag och han mådde ju inte heller så bra. Han hade saker han ville berätta men inte riktigt kunde. Det blev väldigt märkligt för mig, särskilt i relation till henne som har lite ansvar som jag inte kände att hon levde upp till i det bemötandet. Hon ringde mig och hon kunde ju, det var ju inte som hon ursäktade sig när hon började gråta och sa att hon skulle ringa upp, utan hon fortsatte och prata, snyfta och gråta. Jag behövde ju bemöta detta på något sätt, det var ju inte bara att hon sa saker genom gråten utan att hon uttryckte att hon mådde dåligt och att det var så hemskt för mig. Men fokus blev ju inte på mig då, det var hon som mådde dåligt. Jag kände inte att jag hade en kontakt med UD som var på ett vis där jag kunde ta kontakt med dem och fråga om detta var normalt, jag hade ju förstått att det inte var normalt, men nämna det för dem.

– Men fokus blev ju inte på mig då, det var hon som mådde dåligt, berättar Angela Gui om samtalen med ambassadör Anna Lindstedt.Foto: PRIVAT

Det gick så långt att Angela Gui kände sig tvingad att rycka in och stötta ambassadören.

– Jag kände mig nästan till slut tvungen, eller det kanske är fel ord, jag hade inget annat val än att trösta henne. Säga att inte ska du känna så, det är okej, var inte ledsen. Det är väl en mänsklig sak att göra när man ser att någon är ledsen. Vi hade ju ändå pratat mycket och hon hade uttryckt att hon brydde sig om mig, det var ju inte så att jag inte brydde mig om henne, men det kändes redan då märkligt i sammanhanget och extremt olämpligt att jag skulle behöva ta den rollen i relation till henne.

Kontakterna mellan dem gick framför allt via Facetime och sms på deras iPhones.

Expressen har talat med flera underrättelseexperter, som inte vill uttala sig med namn. Men deras analys är i princip samstämmig:

– Du kan vara säker på att kineserna lyssnade på vartenda ord. Det är ett känsligt ärende för Kina så de vill veta allt i hopp om att skaffa sig ett övertag gentemot Sverige.

”Insnärjd av kinesiska agenter”

En av experterna Expressen talat med anser att kineserna troligen gjorde en profil av Anna Lindstedt, hur hon skulle kunna angripas. 

Magnus Fiskesjö, tidigare kulturattaché vid Sveriges ambassad i Peking och före detta chef för Östasiatiska museet i Stockholm, och vän med Gui Minhai, är förhörd som expert i Säpos utredning. Fiskesjös analys är klar:

– Tyvärr är det nog så att Anna Lindstedt menar väl – hon verkar vara en rekorderlig person – men det bristande omdömet signalerar för mig att hon blivit utsatt för en kinesisk påverkansoperation. Den spekulationen bygger jag på att hon liksom många andra har blivit insnärjd av kinesiska agenter och agerat på ett sätt som hon inte borde ha gjort ur ett svenskt perspektiv. De har en enorm apparat – likt KGB – som arbetar öppet och i det dolda. De fokuserar på nyckelpersoner och försöker etablera kontakt med dem och sedan lägger man på massor med charm. Man bjuds på middagar och får höra hur ”väl man förstår Kina”. Det betyder i förlängningen att man ska förstå Kinas linje i olika frågor.  

Magnus Fiskesjö är vän med Gui Minhai. Se intervjun från 2018.

UD skyllde på kungen 

Trots att Anna Lindstedt ansågs olämplig och skulle förflyttas gick månaderna utan att det skedde. I förhören skyller UD-tjänstemännen bland annat på att kungen skulle komma på besök och då dög det inte med att en chargé dáffaires – tillförordnad chef – fanns på plats. 

– Det går inte att låta andremannen på ambassaden ta ett högnivåbesök med hovet och statschefen närvarande. Det hade inte fungerat, säger Lena Nordström, UD:s personalchef i ett förhör.

Kungen nobbade Kina.Foto: SPA

Eftersom det rådde regeringskris kunde det inte utnämnas någon ordinarie ambassadör i Peking om Anna Lindstedt petats innan det väntade kungliga besöket.

Men kungens besök i Kina ställdes in. Officiellt med hänvisning till just den rådande regeringskrisen. Enligt uppgift till Expressen berodde det dock på kinesernas behandling av Gui Minhai.

– När sedan kungens besök blev inställt gjorde vi en överenskommelse med Anna om att hon skulle tillträda i mars på 2030-tjänsten, men det var det vi aldrig hann effektuera, säger Lena Nordström i polisförhöret.

”Anna blev arg”

Under hela processen tycks UD:s ledning ha tassat fram väldigt försiktigt med förflyttningen av Anna Lindstedt eftersom hon egentligen inte ville petas från tjänsten i Peking.

– Då gjorde vi bedömningen att det skulle skada våra förbindelser till Kina om Anna blev arg för att vi ville att hon skulle flytta, säger Annika Söder i ett förhör. Hon var vid tiden för förhöret kabinettssekreterare och Margot Wallströms närmaste medarbetare.

Det kom flera larm från Peking-ambassaden till UD i Stockholm om Anna Lindstedts intensiva personliga engagemang i fallet med Gui Minhai.

Sveriges ambassad i Peking har ett 60-tal personer anställda. De flesta utsända från Sverige.Foto: SVEN LINDWALL

Nina Lissvik, konsulär chef på ambassaden, uppger att hon vid upprepade tillfällen slog larm:

– Det har kommit i officiella rapporter som hon har skickat hem, där det står väldigt personligt som ”här ligger jag, jag hoppas att han ringer ikväll” och ”jag skrev i min dagbok i går kväll – jag hoppas att han mår bra”. Det var alldeles för mycket. Det kom ut i rapporterna som hon skrev och det går inte att läsa mellan raderna utan det är väldigt tydligt skrivet, säger hon i ett polisförhör.

Generalkonsul Lisette Lindahl i Shanghai säger i ett annat förhör:
– De har ju haft kontinuerlig kontakt hela tiden. Anna har känt ett starkt, starkt ansvar, och känslor för Angela, som ju är en otroligt utsatt person.

Utrikesdepartementets dimridå

Redan i maj 2018 hittade UD:s ledning ett lämpligt jobb åt Anna Lindstedt, som Agenda 2030-ambassadör för hållbar utveckling. Men ledningen ville skydda Lindstedt och inför utnämningen utarbetades det därför fram speciella ”talepunkter” för att maskera orsaken till petningen från Peking. Det praktiska arbetet sköttes av diplomaten Torkel Stiernlöf.

Här är några av ”talepunkterna” som arbetades fram i samråd med Anna Lindstedt och skulle finnas i beredskap på UD i händelse av att någon journalist, eller diplomat började ställa frågor om hennes förflyttning i förtid.

Har hon bett om förflyttning?

– Hon har ombetts att samordna regeringens arbete med hållbar utveckling och har accepterat uppdraget. Tjänsten är vakant sedan några månader och det är angeläget att besätta denna.

– Rotation av tjänstemän är grundläggande för utrikesförvaltningens arbete. Det är därför inte ovanligt att man byter tjänst innan ett förordnande löpt ut.

Har förflyttningen något samband med GMH–fallet? (Gui Minhai).

– Anna Lindstedts kompetens och drivkraft behövs i det högt prioriterade Agenda 2030-arbetet – hon har rekryterats dit.

Har Kina bett Sverige att byta ut Anna Lindstedt eller på annat sätt sökt påverka regeringen i frågan? Är det här ett tecken på dåliga relationer?

– Nej. Det finns inget samband mellan denna utnämning och våra relationer med Kina.

Några dygn efter den sista justeringen av ”dimridån” offentliggjorde Utrikesdepartementet nyheten den 17 januari förra året. Rubriken löd: ”Anna Lindstedt blir ny Agenda 2030-ambassadör”.

Offentliggörandet var koordinerat med den regeringsförklaring som statsminister Stefan Löfven läste upp vid riksdagsstarten den 21 januari där han kort berörde satsningen:

”När andra länder minskar sina insatser för global hållbarhet ökar Sverige dem. Vi ska gå i bräschen för Agenda 2030”, sa Stefan Löfven från talarstolen.

Jon Åström Gröndahl, chef för UD:s konsulära enhet, är den huvudansvarige på UD när det gäller Gui Minhai–ärendet.

Flera av Anna Lindstedts kolleger – både på ambassaden i Peking och hemma på UD i Stockholm – är övertygade om att hon bara hade goda avsikter med sitt djupa engagemang i fallet och att hon ville han en lösning innan hon skulle tvingas hem.

– Min personliga spekulation är att hon kände ett väldigt stort ansvar för Angela. Hon kände att nu rann tiden ut. Hon skulle snart inte vara kvar. Hon såg en möjlighet och hon ville ta den – att hjälpa Angela och kanske konsulärfallet framåt. Det var det som drev henne. Det som jag pratade om tidigare; hennes starka, känslomässiga och emotionella engagemang för Angela som jag också tror var en del av det här, säger Karl-Olof Andersson, ministerråd och andraman på ambassaden i ett polisförhör. 

Rättegången mot Anna Lindstedt väntas pågå åtta eller nio dagar med start den 19 mars. Angela Gui är kallad av åklagaren att vittna på rättegångens tredje dag.

Fallet Gui Minhai: Detta har hänt

• Den 17 oktober 2015 försvinner Gui Minhai från sitt semesterboende i Pattaya, Thailand. Kidnappades av kinesiska agenter och förd till Kina.

• I januari 2016 sände den statskontrollerade kinesiska tv-kanalen CCTV en video med Gui Minhai i vilken han säger att han återvänt till Kina för att ta ansvar för en påstådd trafikolycka.

• 1 oktober 2017. Gui Minhai släpps ur häkte och beordras till kommunarrest med begränsad rörelsefrihet.

• 20 januari 2018 slet civilklädda poliser Gui Minhai av tåget mellan Shanghai och Peking när han med hjälp av svenska diplomater var på väg till den kinesiska huvudstaden för ett läkarbesök. I augusti fick han träffa svensk läkare. Sedan dess vet ingen var han befinner sig.

Fallet Gui Minhai – detta har hänt 

Svenske medborgaren fördes bort och fängslades av kinesiska myndigheter – här är fallet i korthet.
Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!