Det är i dag, lördag, exakt fem år sedan den svensk–kinesiske medborgaren Gui Minhai försvann spårlöst från sitt semesterboende i Pattaya, Thailand, i sällskap med en okänd man. Det är också fem år som kännetecknats av ett praktfiasko från svenska UD:s sida där delfacit är en sparkad svensk ambassadör och ovisshet kring var kineserna håller Gui Minhai fängslad.
Fallet går rakt upp till den kinesiska toppen med president Xi Jinping.
Gui Minhais mystiska försvinnande
Men innan vi fortsätter historien går vi tillbaka i tiden, närmare bestämt till den 17 januari 2016 – tre månader efter bokförläggaren Gui Minhais försvinnande från Thailand. Då dyker han upp i kinesiska statskontrollerade tv-kanalen CCTV. Gui Minhai stirrade in i kameran och berättade närmast apatiskt att han återvänt till Kina frivilligt på grund av ett trafikbrott där han påstods ha förorsakat en persons död.
I tv-inslaget uppgav Gui Minhai att han inte ville ha hjälp utifrån. Det var ingen vild gissning att han drogats innan han placerats framför tv-kameran. Tv-inslaget framstod dock som hämtat från en sämre spionfilm med ett drogat offer som sa ”de rätta sakarna”. Bilden som tonade fram kring Gui Minhais mystiska försvinnandet i Thailand var att han i praktiken kidnappats av kinesiska agenter och förts till Kina.
Det senaste livstecknet från myndigheterna är den hårda domen från den 25 februari i år då Gui Minhai dömdes till tio års fängelse med motiveringen att han försett utländsk makt med underrättelser. Ingen svensk diplomatpersonal har fått besöka honom.
Gui Minhai har hunnit fylla 56 år och ambassadör Anna Lindstedt fick aldrig skörda den diplomatiska seger hon hoppades på ända fram till fiaskot på Sheraton i Stockholm i januari 2019.
Anna Lindstedts uppdrag: Rädda Gui Minhai
När regeringen våren 2016 utsåg Anna Lindstedt till ambassadör i Peking hade hon en högprioriterad akt med sig i bagaget till Peking: Fallet Gui Minhai. Uppdraget var att försöka få kineserna att släppa honom. Vid utnämningen tjänstgjorde Anna Lindstedt som klimatambassadör och chefsförhandlare för Sverige i de internationella klimatförhandlingarna och var placerad på Miljö- och energidepartementet.
På hennes meritlista fanns då också att hon varit ambassadör i Mexiko och i Vietnam och regeringen ansåg Lindstedt som meriterad för jobbet.
Men efter haveriet på lyxhotellet Sheraton i Stockholm kraschlandade Anna Lindstedts karriär och hon blev brottsmisstänkt, åtalad för att sedan frias av Stockholms tingsrätt.
Svårplacerad
Det friande beskedet från tingsrätten utlöste panik bland ansvariga beslutsfattare på UD som hade hoppats på en fällande dom vilket då hade möjliggjort att de kunnat öppna falluckan för att få henne sparkad.
I dag vet UD-ledningen inte var de ska placera Anna Lindstedt. Den friande domen betyder att hon åter ska inträda i tjänst, trots att arbetsgivaren UD slog hårt på henne i den interna utredningen om hennes agerande kring det numera beryktade mötet i slutet av januari 2019 på Sheraton i Stockholm, mellan Gui Minhais dotter Angela Gui, 26, och två internationella affärsmän: Kinesen Kevin Liu och lankesiske medborgaren John Meewella. Männen påstod sig kunna hjälpa till att få Gui Mihai frigiven.
Anna Lindstedt har blivit av med ambassadörstiteln, men ändå inte.
– Anna Lindstedt är anställd som kansliråd och kan i dag titulera sig ambassadör såsom tidigare chef på utlandsmyndighet, säger Sara Brynedal, presskommunikatör på UD:s presstjänst.
Kritiken mot Anna Lindstedt
UD som arbetsgivare totalsågar Anna Lindstedt i den interna utredningen, men utan att sparka henne. I den interna utredningen slår UD fast:
Anna Lindstedt hade inte upplyst berörda befattningshavare på UD om att hon rest hem från Peking för att ”facilitera” ett möte på Sheraton och att hon själv skulle närvara.
Riskanalysen kring mötet var otillräcklig.
Anna Lindstedt hade struntat i det nära samspel som UD och ambassaden hade i ärendet Gui Minhai.
Anna Lindstedt hade inte larmat UD om att mötet spårat ur. De berörda nyckelpersonerna var helt ovetande ändra fram till dottern Angela slog larm sedan hon återvänt till Storbritannien där hon studerar.
Anna Lindstedt har hela tiden hävdat att hon agerat korrekt vilket hon också upprepat i internutredningen.
Miljonkostnad för UD
För UD har fallet blivit kostsamt. Förutom det mänskliga fiaskot där både Gui Minhai och dottern Angela Gui drabbats hårt på olika sätt, har fallet blivit dyrt för staten. Anna Lindstedt har gått med lön under hela perioden utan att behöva jobba.
Den 15 februari 2019 – drygt två veckor efter dramatiken på Sheraton med de två affärsmännen – arbetsbefriades Anna Lindstedt med full lön. Det fanns inget krav på att hon skulle omplaceras under processen. Vid ett möte med arbetsgivarsidan den 12 december tvingades hon lämna ifrån sig diplomatpasset till UD:s rättschef Carl Magnus Nesser. Fyra dagar senare undertecknade Nesser och Lindstedt en överenskommelse om fortsatt arbetsbefrielse med oförändrad lön. Sedan har det tickat på månad efter månad där UD betalt ut 84 800 kronor i månaden före skatt som trillat in på hennes konto. Den totala lönesumman är nu uppe i närmare 1,7 miljoner kronor.
När UD avslutade interutredningen den 9 september signalerade man att hon skulle återinträda i UD:s tjänst inom kort.
Men UD har inte hittat något lämpligt jobb åt Anna Lindstedt. Personalavdelningen vet helt enkelt inte var de kan placera henne. Enligt uppgift till Expressen har hon tackat nej till några erbjudanden.
– Det är inte så lätt att hitta en befattning med tanke på arbetsgivarens misstro mot henne i Gui Minhai-fallet. Det räcker med att se slutsatserna i utredningen så förstår du, säger en källa på UD.
Expressen har varit i kontakt med Anna Lindstedt som avböjt att låta sig intervjuas.
