Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Amorteringskravet inte helt färdigt: "Oro"

Alla turer kring amorteringskravet kan vara svåra att hänga med i för den som inte regelbundet följer utvecklingen. Foto: Colourbox
Emma Persson, SBAB, berättar att även bankerna undrar hur allt ska utformas.
Christina Söderberg på Compricer menar att turerna skapat oro och ångest på bomarknaden. Foto: Compricer
Erik Thedéen är generaldirektör på Finansinspektion som har i uppdrag att utforma föreskrifterna som bankerna – och därmed också du – måste följa gällande amorteringskravet.

Schabblet kring amorteringskravet har skapat kaos på bostadsmarknaden.

De ansvariga byter fot – kravet är inte ens färdigt – och privatpersonerna hänger inte med. Ändå införs det om mindre än två månader.

– Det skapar en enorm ångest, frustration och oro, säger sparekonomen Christina Söderberg.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ”har ingen möjlighet” att kommentera strulet.

FI:s senaste kovändning: Tilläggslån

Familjen Persson har köpt ett radhus för 6 miljoner kronor, och har ett amorteringsfritt lån på 3 miljoner.

Familjen vill renovera altanen, och låna 50 000 kronor.

Med det tidigare förslaget tvingas familjen amortera 1 procent av hela lånebeloppet tills de 50 000 är avbetalade.

Månadsamortering: 2 542 kronor

Med det senaste förslaget ska Perssons betala tillbaka de 50 000 kronorna på tio år.

Månadsamortering: 417 kronor.

 

Familjen Perez har köpt ett radhus för 6 miljoner kronor, och har ett amorteringsfritt lån på 3 miljoner.

Familjen vill bygga ut, och låna 500 000 kronor.

Med det tidigare förslaget ska familjen amortera 1 procent av hela lånebeloppet tills de 500 000 är avbetalade.

Månadsamortering: 2 916 kronor

Med det senaste förslaget tvingas Perssons betala tillbaka de 500 000 kronorna på tio år.

Månadsamortering: 4 166 kronor.

Så tvingas du amortera på nya lån

1: Värdet på bostaden är 3 miljoner kronor.

Du tar ett lån på 2,5 miljoner kronor.

Då har du en belåningsgrad på 83,3 procent - över 70 procentspärren – och måste därför amortera minst 2 procent.

Utgiften för amorteringen blir då 4167 kronor i månaden.

 

2: Värdet på bostaden är 3 miljoner kronor

Du tar ett lån på 2 miljoner kronor.

Då har du en belåningsgrad på 70 procent - alltså i nivån 50–70 procent – och måste därför amortera minst 1 procent.

Utgiften för amorteringen blir då 1667 kronor i månaden.

3: Värdet på bostaden är 3 miljoner kronor

Du tar ett lån på 1,5 miljoner kronor.

Då har du en belåningsgrad på 50 procent - den gräns där kravet börjar gälla – och du är då inte tvingad att amortera utifrån reglerna.

Snart tvingas den som lånar 50–70 procent av sin nya bostad amortera minst 1 procent om året, och 2 procent i årstakt över 70 procent. Tanken är att stoppa överbelåning i bostadspanik.

Förvirringen är dock stor kring vad som egentligen gäller.

– Jag får in jättemycket frågor där jag märker att man har lyssnat på nyheter, men blandar ihop saker och inte förstår, säger Christina Söderberg, sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer.

Bankerna vet inte vad som gäller

Även proffsen kliar sig i huvudet.

– I dag funderar till och med bankerna febrilt på hur det ska utformas, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, bekräftar den bilden.

– Viktiga detaljer i det kommande regelverket är inte kända ännu och en effektiv hantering i alla avseenden har därför inte kunnat förberedas fullt ut av bankerna. Det hade därför varit bra med ytterligare förberedelsetid, säger han.

Den 18 april har Finansinspektionen, FI, lovat skicka in ett färdigt förslag till regeringen.

Men så sent som den 2 april sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen i Sveriges Radio att reglerna ändrats.

När amorteringskravet först presenterades i mars 2015 sa FI att det skulle gälla från 1 augusti samma år. Men bara en månad senare sa kammarrätten i Jönköping att det inte hade stöd i lagen.

En förnedrad FI tvingades till reträtt, och lånepartyt tog ny fart.

För att få ändra lagen kohandlade regeringen med oppositionen. Kompromissen blev att nyproduktion skulle undantas.

Även nya förslaget sågades

När det nya förslaget lanserades i december var experterna ändå kritiska. Kammarrätten i Jönköping sa fortsatt nej, nu med stöd av bland annat Uppsala universitet och Advokatsamfundet.

Förslaget baxades dock igenom lagrådet strax före jul. och har röstats igenom i riksdagen. FI har lovat få reglerna på plats den 1 juni.

Men under våren har flera detaljer förändrats.

– Det känns inte så välskött eftersom det så många gånger har blivit stoppat. Det har gjort att marknaden har svajat rejält, folk sprang i väg för att köpa bostäder när kravet kom ut första gången, säger Christina Söderberg.

Ursprungligen skulle nyproduktion vara undantagen amorteringskravet för alltid.

Ändrades en gång till

I mars fick FI bakläxa av finansutskottet. Nu gällde undantaget bara i fem år.

En annan het potatis är den som ligger nära lånegränserna och till exempel vill bygga ut eller renovera. Från början vill FI tvinga låntagarna att betala tillbaka i en takt som beräknades på hela lånet – inte bara den nya delen – till dess att låntagarna hamnat ”på rätt sida” gränsen igen.

Men efter kritik om orimligt höga amorteringstakter backade FI på nytt. Nu ska det nya lånet i stället betalas av på tio år.

...men är ändå inte färdigt

Köparna vet dock fortfarande inte vad som gäller. Flyttar du in i en bostadsrätt efter den 1 juni, men har tecknat ett bindande köpeavtal innan dess omfattas du inte av kravet.

Men med nybyggda hus börjar avtalsprocessen långt innan inflyttning, eller ens köpeavtal. Ofta tecknas avtal med byggaren, och särskilda bygglån tas i banken.

Ursprungligen sa FI att avtal ”som det kostar att säga upp” skulle räknas som startpunkt, men nu är ”det inte klart i alla detaljer”, enligt FI:s pressekreterare Victoria Ericsson.

"Skapar en enorm ångest"

– Det skapar en enorm ångest, frustration och oro för alla för att man inte vet vad som gäller, säger Christina Söderberg.

Experternas kritik handlar framför allt om den nervositet allt dribblande skapar på en marknad som redan är på helspänn, efter flera år av exceptionella prisrusningar.

– Jag tycker å ena sidan att det är bra att Finansinspektionen har tagit till sig en del av den kritik som har kommit, det hör ju hemma i en demokrati. Å andra sidan är det klart att man kunde ha gjort ett mer genomarbetat förslag innan det kommunicerades till allmänheten – människor har stora lån i dag och det finns en oro för hur det ska påverka ekonomin, säger Emma Persson.

Hon får medhåll av kollegan på SBAB, boendeekonomen Claudia Wörmann:

– Man ska vara medveten om att det påverkar de som är ute på marknaden: att köpare och säljare känt oro och osäkerhet, att det kan leda till att människor inte törs agera, säger hon.

Dina Pengar har sökt FI:s generaldirektör Erik Thedéen, men FI:s pressavdelning låter hälsa att han ”har ingen möjlighet” att kommentera strulet.

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!