Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska grundarna stenrika på Visa-affären

Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg, grundare av fintechbolaget Tink.
Foto: Pressbild
Visa betalar motsvarande 18 miljardfer kronor.
Foto: BB

18 miljarder kronor.

Så mycket betalar kortjätten Visa för det svenska fintechbolaget Tink.

Affären gör grundarna Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg stenrika, enligt Di. 

Affären blev känd på torsdagen då Visa meddelade att man ska betala motsvarande 18 miljarder kronor för Tink.

Tink är en digital betalplattform där man kan betala räkningar, godkänna e-fakturor och göra överföringar.

Minst 900 miljoner vardera

Betalkortjätten Visa har tidigare försökt köpa amerikanska bolaget Plaid som erbjuder liknande tjänster. Men den affären, värd 44 miljarder kronor, ifrågasattes av amerikanska myndigheter, uppger techsajten Breakit.se.

För de svenska grundarna innebär försäljningen, om den godkänns av inblandade myndigheter, ett rejält klirr i kassan.

Enligt Dagens Industri ägde Fredrik Hedberg och Daniel Kjellén 6,8 procent vardera av bolaget hösten 2020, och efter ”utspädningen” vid emissionen samma år bör de kamma hem minst 900 miljoner kronor vardera vid försäljningen till Visa.

Grundarna ska fortsätta jobba med Tink som en separat enhet under det nya ägande är det sagt.

Investerarna får sitt

– Att ansluta till Visa innebär att vi kan röra oss snabbare och nå längre än någonsin tidigare. Visa är en perfekt partner för nästa steg i Tinks resa, säger Kjellén i ett pressmeddelande.

Det är inte bara grundarna som kan casha in på storaffären. Svenska investmentbolaget Creades får 723 miljoner kronor för sin post i Tink (vilket är mer än dubbelt det bokförda värdet). Bolagets aktie steg i torsdagens börshandel.

Även SEB har varit en av Tinks viktigaste investerare.

Techbolagen som väntar på en ”Oatly-effekt”