Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Birgitte Bonnesen sa inte hela sanningen”

Birgitta Forsberg, näringslivsreporter på Svenska Dagbladet, har grävt i alla skandalerna kring folkrörelsebanken Swedbank.
Birgitte Bonnesen fick sparken som chef för Swedbank våren 2019.Foto: NOELLA JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Folkrörelsebanken Swedbank har kring 3,3 miljoner kunder i Estland, Lettland och Litauen och 4 miljoner i Sverige.Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Bokomslaget.

”Swedbank, penningtvätten och lögnerna”.

Det är titeln på näringslivsjournalisten Birgitta Forsbergs nya bok om penningtvättsskandalerna innanför väggarna på Swedbank där den sparkade vd:n Birgitte Bonnesen var en av huvudpersonerna.

– Hon sa verkligen inte hela sanningen, säger Birgitta Forsberg, som räknat ut att härvan på banken är större än miljardhärvan på Danske Dank.

Tidigare betraktades Danske Banks härva som världens största penningtvättsskandal, en härva som landade på någonstans mellan 1 900 och 2 000 miljarder svenska kronor.

– Men Swedbank redovisar ingen totalsiffra i sin beräkning, säger Birgitta Forsberg, som till vardags arbetar som näringslivsjournalist på Svenska Dagbladet.

Birgitta Forsberg har tittat på alla beräkningar som gäller misstänkta transaktioner hos de båda bankerna perioden 2007-2015 och då blir det folkrörelsebanken Swedbank som intar den föga smickrande förstaplatsen.

– Jag har hamnat på 3 000 miljarder kronor. Hur man än räknar blir Swedbanks belopp större än Danske Banks, säger hon och redovisar sina beräkningar i boken.

Birgitta Forsberg har gjort en gedigen research. Hon har läst dokument och utdragen från styrelseprotokollen som fanns i rapporten från den internationella advokatbyrå Clifford Chance, intervjuat ett stort antal personer på olika nivåer inom och utom banken och byggt vidare på Sveriges Televisions program Uppdrag Gransknings tidigare avslöjanden om penningtvättshärvan på Swedbank som slutade med att vd:n och koncernchefen Birgitte Bonnesen fick sparken.

Många dörrar har stängts för Birgitta Forsberg under arbetet med boken. Folk har kastat på luren, vägrat svara eller inte ringt tillbaka. Swedbank är ingen ny bekantskap för henne, 2010 kom hennes bok ”Fritt fall - Spelet om Swedbank” som handlade om hur banken var nära att krascha under finanskrisen 2008-2009.

Många dörrar stängdes när den prisbelönta ekonomijournalisten Birgitta Forsberg började gräva på djupet i penningtvättshärvan på Swedbank.

Birgitta Forsberg säger att hon under djupdykningen i Swedbanks mörka inre slagits över att banken många gånger insett att det behövde städas bland misstänkta kunder i Baltikum, men att inget hände.

– Det har funnits förslag i banken om att städa upp. Men man har tjänat mycket pengar på dessa kunder och i slutändan inte slängt ut dem, säger Birgitta Forsberg.

Har lönsamheten gått före etiken?

– Ja, det kan man se.

Hur mycket skuld ligger på Birgitte Bonnesen? 

– Hon sa verkligen inte hela sanningen, säger Birgitta Forsberg och pekar på att Bonnesen fick flera rapporter om hur det stod till inom Swedbank i Baltikum.

En av Swedbanks högriskkunder var den ryske oligarken Iskander Makhmudov. Varningsklockorna ringde skarpt kring ryssen. Men han var en lönsam kund.

Ryssen var ingen vanlig bankkund. Enligt det amerikanska magasinet Forbes har Makhmudov en förmögenhet på cirka 62 miljarder kronor och finns i kretsen kring den ryske presidenten Vladimir Putin. 

Birgitta Forsberg återger i sin bok vad en av Swedbanks baltiska chefer skrev om bankens lönsamme kund och andra högriskkunder.

  ”det finns goda argument för att begränsa sådan här verksamhet ... om någonting händer kan vi inte på något sätt förklara för aktieägarna varför vi gjorde det här om det är verksamhet som faller utanför Swedbanks profil. Vi är en retailbank med låg riskprofil och med tydligt definierade verksamheter och hemmamarknader i aktieägarnas ögon”.

– De vet att aktieägarna inte känner till att de är en sådan här bank. Ändå hände sådana här saker, gång på gång.

Birgitte Bonnesen hade djup kännedom om sina kunder i Baltikum där hon själv var chef för Swedbank under flera år.Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Birgitta Forsberg säger att under Birgitte Bonnesens tid som chef för Swedbank i Baltikum kom det också förslag om att begränsa högriskkunderna.

– Men det rann ut i sanden. Det blev ingenting med det.

Varken styrelse eller ägare ifrågasatte Birgitte Bonnesen. 

Birgitta Forsberg ser också en förklaring till detta.

– Hon har hela tiden levererat väldigt hög vinst. 

För 2018 levererade Birgitte Bonnesen en rekordvinst.

– Och hon hyllades för det.

Men den 28 mars 2019 får Birgitte Bonnesens karriär på banken ett hastigt slut. Hon får sparken dagen efter Ekobrottsmyndigheten, EBM:s uppmärksammade razzia mot bankens huvudkontor i Sundbyberg. Dagen därpå håller banken sin ordinarie stämma - utan Birgitte Bonnesen. Det blir en kaotisk start på dagen, utan dess vd som brådstörtat tvingats lämna arbetsplatsen.

Boken ”Swedbank, penningtvätten och lögnerna” ges ut på Lind & Co förlag.

Fakta Birgitte Bonnesen

NAMN: Birgitte Bonnesen.

ÅLDER: 64.

YRKE: F d vd och koncernchef för Swedbank.

BOR: I villa i Djursholm utanför Stockholm.

FAMILJ: Sonen Frederik, 28. Särbo.

FÖDD OCH UPPVUXEN: I Odder söder om Århus i Danmark. Har en 4,5 år yngre syster.

UTBILDNING: Executive MBA (Handelshögskolan, Stockholm, 2004-2006), masterexamen i ekonomi och moderna språk (engelska och franska) vid Århus universitet (1979-1985).

KARRIÄR: Anställdes i banken 1987. Har bland annat varit chef för strategisk affärsutveckling, ”Globala finansiella institutioner”, ”Chef för Swedbanks baltiska bankverksamhet” 2011-2013 och ”Svensk bankverksamhet”. Sparkades av styrelsen den 28 mars 2019.

INKOMST AV TJÄNST: 13.433.000 kronor (2018). 

AVGÅNGSVEDERLAGET: Swedbanks styrelse med ordförande Göran Persson upphävde avtalet om avgångsvederlag. Beslut betydde att hon gick miste om 26,6 miljoner i fallskärm.

POLISUTREDNING: Misstänks för grovt svindleri och obehörigt röjande av insiderinformation. 

 

UTDRAG UR ”SWEDBANK PENNINGTVÄTTEN OCH LÖGNERNA”: 

Plötsligt knackar polisen på dörren på huvudkontoret i Sundbyberg

Avsnittet gäller den dramatiska dagen när poliser och it-tekniker gör razzia i Swedbanks hjärta – huvudkontoret på Landsvägen 40 i Sundberg och dragkampen kring ett förseglat dokument med viktiga pusselbitar för åklagaren.

Det är onsdagen den 27 mars 2019 – dagen då polisen och it-specialister från Ekobrottsmyndigheten, EBM, går in genom svängdörrarna. Klockan är nio på morgonen och Stockholmsbörsen har precis öppnat. 

”Exakt samtidigt stegade ett tiotal poliser från Ekobrottsmyndigheten mot receptionen i Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg. Dagens uppdrag: razzia.

Vapnen i hölstren fick flera anställda på Swedbank att rycka till. Visserligen hade inte poliserna uniform, men varför måste åklagaren skicka dit beväpnade poliser, som om banken vore en simpel skurk? Men faktum är att både uniformerade och icke-uniformerade svenska poliser är beväpnade när de är ute på uppdrag. 

Fjärrstyrde operationen gjorde chefsåklagare Thomas Langrot från Ekobrottsmyndighetens lokaler på Hantverkargatan på Kungsholmen. Till sin hjälp hade han en ansvarig kommissarie. 

Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.Foto: MAXIM THORÉ / BILDBYRÅN

 

När Thomas Langrot såg skriverierna om Swedbank började han titta närmare på saken. Då DN avslöjade att storägarna fått förhandsinformation om Uppdrag gransknings program började Thomas Langrot misstänka obehörigt röjande av insiderinformation.

Ju mer han tittade på fallet, desto mer funderade han även på misstanken grovt svindleri.  Det Birgitte Bonnesen  sagt den 23 oktober 2018 verkade ju inte stämma. Och med tanke på alla utredningar som medierna rapporterade att banken hade gjort verkade hon ha vetat om att det inte stämde. Alltså kunde det vara så att hon hade vilselett marknaden – grovt svindleri.  Men för att bevisa det behövde Thomas Langrot de undersökningar som banken hade gjort. Särskilt den där Grimstadundersökningen som både DI och SVT vid det här laget hade rapporterat om.

Dagen före razzian utökade Thomas Langrot förundersökningen till att gälla grovt svindleri, men det visste ingen utomstående. Nu gällde det att få tag i rapporterna.

Birgitte Bonnesen hade sagt till de anställda att de skulle ge poliserna det de ville ha. Och de ville ha Grimstadrapporten.

”Problemet var att vi inte visste var den fanns rent fysiskt. Vi hade spärrat av hela banken och ställt frågan: Kan ni ta fram den då?” säger Thomas Langrot. 

Till slut plockade någon fram den, men poliserna fick den ändå inte. 

Ledningen hade nämligen ringt in advokaten Hans Strandberg och hans kollega Olle Kullinger. Och de sa stopp. Erling Grimstad var advokat. Alltså gällde advokatsekretess för rapporten.

Advokat Hans Strandberg, inhyrd av Swedbank i samband med polisrazzian mot banken den 27 mars 2019 i samtal med Expressens Leif Brännström på kvällen utanför Swedbanks huvudkontor. Innanför bankens väggar pågår razzian.Foto: Alex Ljungdahl

Deras argument var att  Swedbank hade verksamhet utanför Sveriges gränser. Därför måste lagar kollas i ett antal länder för att se om det gick att häva sekretess och tystnadsplikt. Kort sagt: beslagsförbud gällde.

Thomas Langrot blev förvånad. Han hade aldrig varit med om att en bank eller annan aktör på finansmarknaden hade motsatt sig att han fick ta del av handlingar till en förundersökning, även om advokater medverkat till att samla ihop informationen.

Men nu satt någon i ett rum med rapporten och ville inte lämna ut den.

Diskussionen drog ut allt längre på tiden. Langrot sa till poliserna att han ville ha rapporten. Advokaterna sa nej. Och styrelsen vägrade att lämna ut den. Men framåt kvällen fick Thomas Langrot nog.

”Nu har jag väntat tillräckligt länge på den rapport som Birgitte Bonnesen sa att vi skulle få”, sa han.

Eftersom Birgitte  Bonnesen  hade sagt ja tyckte han att han hade ett medgivande från den högsta operativa chefen och att advokatsekretessen därmed inte gällde. Till slut sa han till en polis att gå in i rummet där rapporten fanns och ta den.

”Han fick rycka den ur händerna på dem om det behövdes”, säger Thomas Langrot.

Men advokaterna stod på sig. Och de var fiffiga. De valde en ovanlig metod: de lade Grimstadrapporten i ett förseglat kuvert och skrev i ett följebrev att innehållet omfattades av advokatsekretess. Om åklagaren skulle bryta kuvertets försegling, så bröt han mot lagen, hävdade Hans Strandberg.

Vid det här laget var dock Thomas Langrot som en kamphund med strupgrepp. Han tänkte inte släppa taget.

”Hade vi inte tagit rapporten på banken så hade sannolikt de omfattande problemen i Baltikum inte blivit kända, det är jag helt övertygad om. Där har man ju bevisning för att det fanns gigantiska problem. Jag förstår att de gjorde allt de kunde för att hemlighålla den. Där stod allt svart på vitt”, säger Thomas Langrot.

Razzian skedde inför öppen ridå. Ekobrottsmyndigheten hade berättat om saken så reportrar och fotografer häckade utanför Swedbanks huvudkontor. Sedan skulle det bli ett antal artiklar där Langrot och Strandberg stred om vilken tolkning av advokatsekretessen som var korrekt.

Samma dag som razzian pågick skickade Christina Claesson, som var rådgivare på Finansinspektionen, ett mejl till Cecilia Hernqvist märkt ”Begäran om information”.  Hon uppmanade Swedbank att ”skyndsamt” skicka in Erling Grimstads rapport och alla andra rapporter som banken hade upprättat, internt eller externt, om penningtvättsrisker.

När börsen stängde klockan 17.30 hade Swedbanks aktie rasat 12 procent – främst på oro över USA:s granskning.

Klockan 19.49 offentliggjorde Thomas Langrot att han hade utökat förundersökningen till att gälla grovt svindleri från den 23 oktober 2018 till och med den 20 februari 2019, alltså från den dagen då Birgitte Bonnesen blev intervjuad om penningtvätt i samband med rapporten för tredje kvartalet 2018 till den dagen då Uppdrag granskning sände sitt första program.

Någon eller några misstänktes alltså för att ha spridit vilseledande uppgifter ”till allmänheten och marknaden om vad banken kände till om misstänkt penningtvätt inom Swedbank i Baltikum”. Den eller de misstänktes alltså för att grovt ha svindlat allmänheten och marknadsaktörer.

”Den fortsatta utredningen får visa om det är fråga om ett svindleri och vem eller vilka som i så fall kan hållas ansvariga”, sa Thomas Langrot i pressmeddelandet.

Då fick Jens Henriksson nog. (Henriksson var vid tidpunkten Folksams vd, ingick i valberedningen och bolaget var storägare i Swedbank)  Nu fanns misstankar även om 2018. Och stämman skulle börja klockan 11 nästa dag.

Jens Henriksson satte sig i telefonmöte med AMF:s vd Johan Sidenmark och Alectas vd Magnus Billing. De hade alla självständigt kommit på att de ville dra undan mattan för Birgitte Bonnesen genom att inte ge henne ansvarsfrihet, eftersom hon rimligen måste tillhöra de misstänkta i den utökade förundersökningen. Men de tänkte ge resten av styrelsen ansvarsfrihet. Varför Jens Henriksson inte ringde till sina bundsförvanter inom sparbanksrörelsen, de övriga två i den trio som hade ”kärleksbrevet” ihop, förtäljer inte historien. Lennart Haglund från Sparbanksgruppen säger att han och Peter Karlström från sparbanksstiftelserna ”absolut inte” var med på något telefonmöte den här kvällen.

Den numera avlidne Lars Idermark tvingades i sin egenskap av ordförande för Swedbank klubba igenom styrelsebeslutet att sparka Birgitta Bonnesen.Foto: LEIF BRÄNNSTRÖM

Klockan 21.45 – nästan exakt två timmar efter Thomas Langrots besked – lyfte Jens Henriksson luren för att ge Lars Idermark beskedet.

”Vi överväger att inte ge Birgitte Bonnesen ansvarsfrihet.” Swedbanks ordförande svarade: ”Tack. Jag hör vad du säger”.

Samtalet var kort och ytterst formellt. Orden väl avvägda. Jens Henriksson kunde inte säga att de tre ägarna de facto skulle rösta nej till ansvarsfrihet för Bonnesen – om beslutet var fattat hade han behövt gå ut med ett pressmeddelande före börsens öppning på torsdagen. I stället ”övervägde” de saken”.