Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

760 i månadslön för att sy kläder åt svenska kedjorna

Syeda Talukdar, 19, jobbar på en fabrik i Bangladesh som producerar kläder åt svenska Kappahl. Namnen i rapporten är fingerade. Foto: Jonas Gratzer
Händerna tillhör 23-åriga Ahnaf Lashkar som jobbar åt en fabrik som producerar kläder åt MQ. Namnen i rapporten är fingerade. Foto: Jonas Gratzer
Barsha Islam, 25, jobbar på en fabrik som levererar till svenska klädjätten H&M. Namnen i rapporten är fingerade. Foto: Jonas Gratzer
Foto: Jonas Gratzer

Sömmerskorna tjänar i snitt 760 kronor i månaden på att sy kläder till bland andra svenska jättarna Kappahl och Lindex på fabriker i Bangladesh.  

– Om min son blir sjuk så måste jag låna pengar från grannarna för att ta honom till doktorn, säger en av dem i rapporten från organisationen Fair Action. 

Organisationen Fair Action har tidigare granskat anställningsförhållandena för sömmerskor i Bangladesh som syr kläder åt svenska H&M. 

Nu har de släppt en ny rapport om sömmerskor som jobbar på fabriker i landet som levererar kläder till svenska kedjorna Kappahl och Lindex. 

LÄS MER: H&M får skarp kritik för svältlöner i fyra länder

Fair Action: De tjänar under fattigdomsgräns

Den beskriver hur sömmerskorna lever under stark ekonomisk press. 

– De tjänar motsvarande 760 kronor i månaden. Det strider både mot företagens egna regler och internationella konventioner för mänskliga rättigheter. Summan är också under Världsbankens fattigdomsgräns, säger Maria Sjödin som författat Fair Actions rapport och är kommunikationsansvarig hos organisationen. 

Omkring 80 procent av de anställda i landets textilsektor är kvinnor och i rapporten vittnar de om hur de har svårt med skolavgifter och sjukvård hos sina barn. 

Syeda Talukdar, 19, jobbar på en fabrik i Bangladesh som producerar kläder åt svenska Kappahl. Namnen i rapporten är fingerade. Foto: Jonas Gratzer

LÄS MER: Höjda löner för H&M:s arbetare i Bangladesh

Måste låna pengar till sonens doktor

– Om min son blir sjuk så måste jag låna pengar från grannarna för att ta honom till doktorn, säger Syeda Talukdar, 19, som syr kläder åt Kappahl, i rapporten.

Namnen på intervjupersonerna är fingerade eftersom kvinnorna annars riskerar repressalier, enligt Fair Action. 

Den magra lönen drabbar även barnens framtidsutsikter. 

– Jag skulle vilja ge honom en bra utbildning men jag vet inte hur det ska gå till. Min lön är väldigt låg, säger Syeda Talukdar. 

LÄS MER: Biståndspengar går till att bygga textilfabrik

Fair Action uppmanar klädkedjorna att agera

Totalt har organisationen intervjuat åtta sömmerskor som jobbar med att sy kläder åt svenska företag. 

Enligt Fair Action kommen minimilönen i Bangladesh att höjas till 840 kronor i december – hälften av vad lokala fackföreningar krävt, enligt Fair Action som uppmanar klädkedjorna att agera för bättre villkor åt sömmerskorna som producerar deras kläder. 

– Om priset på en t-shirt höjs med bara en krona, skulle sömmerskan kunna få en lön som går att klara sig på, säger Maria Sjödin. 

Barsha Islam, 25, jobbar på en fabrik som levererar till svenska klädjätten H&M. Namnen i rapporten är fingerade. Foto: Jonas Gratzer

LÄS MER: Anställda rasar mot Kappahls ordförande

Kappahl: Rapporten är viktig i dialogen

Kappahls kommunikationschef, Charlotte Högberg, hänvisar till ett blogginlägg från företaget där de kommenterar rapporten. 

I inlägget skriver Kappahl bland annat att rapporten fyller en viktig funktion i den dialog som måste föras mellan aktörerna som har makt att påverka situationen för fabriksanställda i landet.  

De menar att det inte skulle hjälpa sömmerskorna om de höjde klädpriserna. 

"För att uppnå en förändring i Bangladesh måste först regering, arbetsgivare och arbetstagare vara överens och höja lönerna. Att betala mer för kläderna kommer inte sömmerskorna tillhanda", skriver Kappahl. 

LÄS MER: Hon är vd:n som ska rädda Lindex

Lindex: Rapporten ger förenklad bild

Lindex menar att Fair Actions rapport "ger något av en förenklad bild" och "inte lyfter komplexiteten i lönefrågan". 

– Vi tycker att det är viktigt att dessa frågor diskuteras. Vi är väl medvetna om utmaningarna gällande löner i leverantörskedjan. Lönefrågan är mycket komplex. Vi kan inte gå in och vara lönesättande hos våra leverantörer, utan detta behöver vara i förhandling mellan arbetsmarknadens parter och landets regering. Men vi måste ta vårt ansvar, arbeta tillsammans med andra och göra vad vi kan för att ha positiv påverkan, säger Kristina Hermansson, kommunikationschef för Lindex och lyfter fram exempel på hur Lindex agerat för att förbättra situationen: 

Kristina Hermansson, kommunikationschef för Lindex. Foto: Copyright © Fotograf Anna Sigvardsson AB 2018.Fo

LÄS MER: MQ vinstvarnar – värmen slog hårt mot försäljningen

Lindex skrev brev till Bangladesh regering

– Vi har till exempel varit med och skrivit brev till Bangladesh regering vid ett flertal tillfällen tillsammans med andra företag gällande att höja landets minimilön. Just nu håller vi på att arbeta ut en långsiktig lönestrategi för att adressera denna fråga. Villkoren för textilarbetare i vår leverantörskedja är en central del i vårt hållbarhetsarbete och vi kommer att fortsätta göra vad vi kan för att ha en positiv påverkan, säger Kristina Hermansson. 

Annons:

NYHETSBREV: Dina Pengar guidar dig genom veckans viktigaste nyheter om privatekonomi. Få ett nyhetsbrev direkt till din mejl - varje vecka. Anmäl dig här!

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!