I dag säger många att 60 är det nya 40. Men frågan är om inte 40 är det nya 60? En ny studie visar att det är här, vid 40-årsstrecket, som diskrimineringen på arbetsmarknaden börjar.
I dag säger många att 60 är det nya 40. Men frågan är om inte 40 är det nya 60? En ny studie visar att det är här, vid 40-årsstrecket, som diskrimineringen på arbetsmarknaden börjar.

40 år – och slut på arbetsmarknaden?

Publicerad

Vid 40 år är det slut.

Då börjar åldersdiskrimineringen på den svenska arbetsmarknaden, visar en ny studie från två nationalekonomer.

– Personer som känner igen sig har hört av sig, de tycker att det känns hopplöst, säger forskaren Magnus Carlsson.

Är du strax över 40 år, mitt i livet och sugen på att byta jobb? Då har du betydligt sämre chanser än din några år yngre kollega – och riskerar att åldersdiskrimineras.

Det visar ett experiment från två docenter i nationalekonomi: Magnus Carlsson vid Linnéuniversitetet och Stefan Eriksson vid Uppsala universitet.

 

LÄS MER: Skattesmällen mot äldre som vill jobba 

 

Medelålders diskrimineras i Sverige

Åldersdiskriminering existerar i hög grad i Sverige – och är ett "betydande problem" på arbetsmarknaden, skriver duon på DN debatt. De målar upp en mörk framtid:

Minskad rörlighet i arbetskraften, hämmad utveckling på arbetsmarknaden och med det en minskad ekonomisk tillväxt.

– Det är konsekvenserna för samhället. Konsekvenserna för en individ kan vara dåligt självförtroende, att man får en psykologisk knäck av att inte längre känna sig behövd, säger Magnus Carlsson.

Magnus Carlsson är docent i nationalekonomi och forskar bland annat om arbetsmarknadsekonomi.Foto: Pressbild/Linnéuniversitetet

I experimentet (se faktaruta nedan) har de två nationalekonomerna svarat på jobbannonser med ansökningar från fiktiva personer i åldrarna 35-70 år.

Åldersdiskrimineringen börjar vid 40, visar studien. Redan då har chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare minskat kraftigt – och faller sedan ännu mer för varje år. Tio år äldre innebär fem procentenheter lägre chans att bli kontaktad.

Och för de som närmar sig 65 år är det nästan omöjligt att få ett nytt jobb.

Nationalekonom: "Förvånande"

– Vi hade en föreställning om att gränsen låg vid 55+, så vi blev ganska förvånade när vi såg en relativt tidig ålderseffekt redan vid 40-45, säger Magnus Carlsson.

Han har blivit kontaktad av flera personer som känner igen sig – som berättar hur många jobb de har sökt och hur hopplöst det känns att aldrig bli kallad på intervju.

 

LÄS MER: Debatt: Äldre arbetskraften ratas 

 

På DN debatt skriver Magnus Carlsson och Stefan Eriksson om resultatet:

"Resultaten för effekten av den arbetssökandes ålder är slående/.../det finns ett tydligt negativt samband mellan chansen att bli kontaktad och den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg". 

Nedgången är större för kvinnor än för män.

Arbetsgivarnas tre orosmoment

För att försöka ta reda på varför arbetsgivarna dissar folk redan i medelåldern har Magnus Carlsson och Stefan Eriksson skickat ut en enkät. Den visar att arbetsgivarna främst oroar sig för tre saker när arbetstagarnas ålder kryper över 40 år:

förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.

 

LÄS MER: Kolla tabellen – för din verkliga pensionsålder

 

Nu tycker nationalekonomerna att det är hög tid att börja diskutera problemet med åldersdiskrimineringen inom arbetslivet. Särskilt eftersom svenskarna måste jobba allt längre för att klara av att försörja en åldrande befolkning.

Måste finnas efterfrågan

– En stor del av debatten har handlat om hur man ska uppmuntra folk att arbeta längre, men man har glömt bort att det måste finnas en efterfrågan på äldre arbetskraft, säger Magnus Carlsson.

Enligt honom och Stefan Eriksson kan åldersdiskrimineringen till och med vara mer utbredd än den etniska diskrimineringen.

– Man måste jobba med attityder och information. Åldersdiskrimineringen är en fråga jag upplever är mer i skymundan. Arbetsgivarna kanske inte ens är medvetna om att det är olagligt.

 

Så genomfördes undersökningen

Magnus Carlsson och Stefan Eriksson skickade drygt 6 000 jobbansökningar till arbetsgivare som annonserade efter personal. De fiktiva sökande var i åldern 35-70 år.

Ansökningarna var meritmässigt identiska, men åldrarna varierade.

Arbetsgivarnas svar registrerades, om den sökande till exempel kallades till intervju.

Sju branscher undersöktes: administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare.

Experimentet utfördes 2015 och 2016. Rapporten har publicerats på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Annons:
Till Dina Pengars startsida

Mest läst i dag

Börsen i dag
Annons:
Annons:
Annons:
Räntekartan
Vinnare och förlorare
Valutakollen