Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Yttrandefriheten ett arv värt att försvara

Stå upp för yttrandefriheten. Regeringen vill begränsa det grundlagsfästa anonymitetskyddet. Då hotas nyhetsrapporteringen från internationella militära insatser där Sverige deltar, skriver Nils Funcke.

Regeringen måste stå upp för yttrandefriheten som en viktig del av Sveriges arv och trotsa påtryckningarna från omvärlden, skriver Nils Funcke.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det allt intimare samarbetet inom EU, kraven på ökat rättsligt bistånd, samarbetet med myndigheter i andra länder, deltagande i internationella organisationer och insatser utmanar nationella regler.

Vid Sveriges anslutning till EU 1995 markerade regeringen att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten "förblir grundläggande principer" och utgör en del av vårt "konstitutionella, politiska och kulturella arv".

Deklarationen markerade att vi inte skulle göra avkall på reglerna och med gott självförtroende har Sverige tillsammans med några andra länder drivit EU mot ökad öppenheten. Men ett relativt ymnigt antal regeringsförslag under senare tid gör det motiverat att fråga vart självförtroendet tagit vägen och om deklarationen klingat av och ut.

Korrespondentskyddet har gett anonyma källor till utländska korrespondenter i Sverige samma skydd som uppgiftslämnare till svenska medier. Tanken har varit att vi genom det goda exemplet ska förmå andra länder att ge motsvarande skydd åt svenska journalister.

Regeringen vill begränsa det grundlagsfästa anonymitetsskydd. Meddelarskydd för korrespondenter källor ska endast gälla om uppgifterna lämnades eller anskaffades i Sverige. Det innebär att svenska myndigheter i framtiden i större utsträckning än i dag måste bistå med till exempel utredningsåtgärder.

 

Nils Funcke Foto: Foto: Ylwa Yngvesson Tillämpningsområdet för yttrandefrihetsgrundlagarna har hittills omfattat även skrifter som tryckts i Sverige men inte spritts här utan sänts till andra länder. Även tekniska upptagningar som till exempel dvd-filmer har getts motsvarande skydd.

Bestämmelsen som gett ett starkt skydd för till exempel personer i exil som verkar från Sverige vill regeringen avskaffa. När dessa skrifter och upptagningar inte längre omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna sänks tröskeln för när vi kan tvingas ingripa mot de som framställer eller sprider sådana skrifter.

Svensk prövning enligt svenska regler har varit en självklarhet. Principen har inneburit att svenska myndigheter ska göra en självständig bedömning om uppgifter som de fått från utländska myndigheter kan lämnas ut. Sedan 1995 får sådana uppgifter sekretessbeläggas om ett utlämnande skulle "störa" Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller skada landet. Mindre störningar eller irritation har hittills inte ansetts vara grund för sekretess.

Enligt ett riksdagsbeslut ska svenska myndigheter i fortsättningen fästa större vikt vid avsändarens synpunkter. Ett utlämnade av uppgifter får inte ske om det innebär att våra möjligheter att delta i samarbetet "försämras". Bestämmelsen är generellt verkande och vagt utformat vilket öppnar för långtgående tolkningarna. Meddelarfrihet har gällt för uppgifter från samarbetet kring skatter inom EU. Tjänstemän vid till exempel Skatteverket har därmed i skydd av anonymitet kunnat lämna ut uppgifter som härrör från andra länder. Enligt ett EU-direktiv får rapporter och dokument som tas fram av EU-kommissionen endast offentliggöras om kommissionen "uttryckligen samtycker" till det.

 

Riksdagens majoritet har antagit regeringens förslag som innebär att EU-kommissionens intentioner blir svensk lag. Beslutet innebär inte bara att uppgifterna blir sekretessbelagda utan också att meddelarfriheten avskaffas för dessa uppgifter.

Nyhetsrapporteringen från internationella militära insatser där Sverige deltar kan komma att begränsas. Trots massiv kritik mot ett utredningsförslag från början av året vill regeringen införa sekretess och begränsa meddelarskyddet "för uppgifter av betydelse för Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet". Enligt utredningen skulle utlämnandet och spridningen av sekretessbelagda uppgifter kriminaliseras om det skulle kunna medföra "men" för insatsen. Begränsningen skulle träffa inte bara upp- gifter som berör svensk trupp utan samtliga deltagare i insatsen. Det skulle till exempel kunna gälla rapporter om övergrepp på civilbefolkningen som någon av de deltagande länderna sekretessbelagt.

Enligt regeringen måste Sverige visa "respekt" för att andra länders syn på öppenhet. Regeringens motivering andas en eftergivenhet och uppgivenhet där "respekten" för andra länders traditioner tenderar att övergå i en respekt för själva reglerna och utplåna självrespekt.

Samarbete över nationsgränserna innebär visserligen att traditioner och regler nöts mot varandra och förändras. Det gäller inte minst myndigheternas syn på öppenhet. Därför finns det anledning att påminna regeringen och riksdagen om den lika sturska som stolta hållning som deklarationen från 1995 ger uttryck för.

 

Nils Funcke

Journalist och tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén