Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Waldemar Ingdahl: "CSI-romantiken hotar svensk rättsäkerhet"

"CSI". Marg Helgenberger och William Petersen.
Foto: CBS

Kriminaltekniken måste vara opartisk -  bryt loss Statens kriminaltekniska laboratorium från rikspolisstyrelsen, kräver Waldemar Ingdahl.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

TV-serien CSI om kriminaltekniker i Las Vegas gav naturvetenskapen en cool look. Utredarna är handlingskraftiga och snygga, och visar att forskning och vetenskap kan ha en mycket praktisk sida. Antalet studenter som ville läsa rättsmedicin ökade, och kriminaltekniken blivit en viktig del av tv-tablån.


CSI-effekten har också ökat rättsväsendets, brottsoffrens och även brottslingarnas förväntningar på kriminalteknikens exakthet och snabbhet. Sanningen talar för sig själv genom den tekniska bevisningen.


Hur väl stämmer våra förväntningar? Forskaren Thomas Mauriello visade att 40 procent av de tekniker som visas upp i CSI helt enkelt inte existerar. TV-serien fick ta in element från den vanliga polisserien, annars hade CSI innehållit alltför mycket tråkigt arbete i labbet. 

 I nya numret av Magasinet Neo går jag igenom kriminalteknikens historia och några av de mest välkända metoderna som fingeravtryck, ballistik och DNA-analys. Det finns en hel del frågor att ställa kring deras tillförlitlighet. När fingeravtryck analyseras blir det fel i mellan 1-4 procent av fallen. Det låter inte mycket, men tänk på hur många analyser som görs. Skulle det vara godkänt med samma felprocent i vården?


Rättssäkerheten är grundförutsättningen för kriminaltekniken. Alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Åklagaren måste bevisa den åtalades skuld bortom allt rimligt tvivel. Där har kriminaltekniken en viktig roll i att få fram bevis som både kan fria och fälla.

 I USA finns en debatt om tillförlitligheten sedan The Innocence Project friat dödsdömda fångar med DNA-analyser. Felaktigt utförd kriminalteknik spelade i hälften av fallen en stor roll i att de blev oskyldigt dömda. I USA ställs också frågor om hur kriminaltekniken arbetar. De allra flesta kriminaltekniker gör sitt jobb skickligt och rättvist, men även de mest yrkesskickliga och noggranna kan göra misstag.

 Redan när fingeravtryck började användas för hundra år sedan fanns höga förhoppningar om att man funnit ett undermedel för att stoppa brottsligheten. Än mer så med DNA-analysens exakthet. Statens Kriminaltekniska Laboratorium är det enda laboratoriet som får utföra DNA-analyser i brottsmål, och lyder under Rikspolisstyrelsen. Risken finns då att kriminaltekniken räknas stå på åklagarens och polisens sida. Kriminalteknikerna analyserar samt tolkar proverna från brottsplatsen. Det ger försvaret en nackdel, då de får andrahandsinformation. Inom medicinen har patienten i vissa fall rätt till en second opinion, men det är sällsynt att domstolarna ger rätt en sådan rätt då det nya testet måste göras utomlands.


En förbättring kan vara att skilja på analys och tolkning; kriminalteknikern får göra testerna, sedan får försvaret och åklagaren komma med var sin expert för att tolka resultaten för domstolen. Det skulle vara lättare att göra kriminaltekniken mer neutral genom att slå ihop SKL med Rättsmedicinalverket, som ändå ligger på samma plats som SKL i Linköping. Det har varit på förslag några gånger, och förutom RMV:s rättspsykiatri så skulle verksamheterna komplettera varandra.


Jusititieminister Beatrice Ask och rikspolischef Bengt Svensson bör förutom rättssäkerheten tänka på att kostnaden för en fånge ligger på mellan 2500-5000 kronor om dagen. Det finns mycket pengar att spara på att minska antalet oskyldigt dömda.


Kriminaltekniken i CSI fångar bara bovar, om den svenska kriminaltekniken blir fristående kan den göra än större nytta, för rättssäkerheten.

FAKTA

Waldemar Ingdahl är vetenskapsskribent och aktuell med en artikel om CSI i tidskriften Neo.