Maria Wiman är lärare på Östra grundskolan i Huddinge. Foto: PRIVATMaria Wiman är lärare på Östra grundskolan i Huddinge. Foto: PRIVAT
Maria Wiman är lärare på Östra grundskolan i Huddinge. Foto: PRIVAT
Hanif Bali är riksdagsledamot för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSONHanif Bali är riksdagsledamot för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Hanif Bali är riksdagsledamot för Moderaterna. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vuxna måste visa mer hyfs på nätet

Publicerad

M-riksdagsmannen Hanif Bali häcklade mina elever på nätet. 

Ouppfostrade vuxna ska inte få tysta ungas röster, skriver läraren Maria Wiman.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag har jobbat som lärare i tio år nu. Under årens lopp har jag träffat så många driftiga, målmedvetna, knivskarpa ungdomar med idéer åt alla håll. Och eftersom ett av skolans uppdrag är att barn ska och ungdomar ska tränas i att uttrycka sin mening, att utöva inflytande och att lära sig delta i den demokratiska beslutsprocessen faller det sig för mig naturligt att vi sträcker oss utanför klassrummets väggar. Vi har bland mycket annat publicerat många insändare, krönikor och debattartiklar under de senaste åren. Det är fantastiskt motiverande för eleverna. Plötsligt blir deras kunskaper viktiga på riktigt, här och nu. 

Det finns dock ett problem som vi måste prata om. Vi måste prata om den ouppfostrade flik av vuxenvärlden som totalt struntar i det som barnkonventionen beskriver i artikel 12-15, nämligen att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som berör dem. 

Jag talar om vuxna som i sina kommentarer medvetet gör en poäng av att hålla tonen låg och som i jakten på gilla-klick och retweets ger blanka fan i respekt och hänsyn.  Och detta slår aldrig fel. Under de senaste åren har jag och mina elever lärt oss att ingen är fredad i det offentliga rummet, att så fort en text släpps lös kommer det att dyka upp representanter från vuxenvärlden som kommer att häckla, håna och göra billiga poänger. 

Hejarop från andra vuxna

De senaste åren har vi fått höra mycket. Jag har otaliga exempel. Den 6 oktober publicerade DN Åsikt en text från mina elever och denna gång var det riksdagsledamoten Hanif Bali (M) som gjorde sig lite rolig över ett stavfel i elevernas text. Han skrev också saker som att "barn som saknar grundläggande kunskaper i biologi, samhällskunskap inte ska användas som slagträn i debatten…"  Som att ungdomarna själva inte hade skrivit texten eller som att deras unga år skulle exkludera dem ur debatten. Mycket av detta är bekymmersamt, kanske i synnerhet att han fick många hejarop från andra vuxna. Återigen vill jag påminna om skolans demokratiska uppdrag och om barnkonventionen.  Som politiker, eller för all del som vuxen, borde man vara medveten om detta. Ungdomar har rätt att uttrycka sig, att ta plats, att låta sina röster höras. 

 

LÄS MER: 14-åringar känner sig påhoppade av Hanif Bali

 

I skolan talar vi ofta om att kritisera sak och inte person. Netikett kallas det när man iakttar etikettregler för skriftlig information på internet. Hanif Bali fick vara exempel i denna text men han är långtifrån ensam. Och jag frågar mig: hur vill vi egentligen ha det? Ska vi ha ett klimat på nätet där ungdomar till sist inte vågar höras, där tankar ständigt kvävs och att utföra skolans demokratiska uppdrag kommer att kräva ett mod som inte alla klarar av att uppbringa? Det är en tanke som skaver.

För att sammanfatta det hela kommer jag att använda min 14-åriga elev Felix kloka ord: "Tänk på att hålla en bra och trevlig ton när du skriver i sociala medier för annars kan du hamna i riktig knipa."

Om inte vi vuxna klarar detta: vad ska vi då kräva av våra unga? 

 

Av Maria Wiman

Lärare på Östra grundskolan

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag