Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Volymmål är meningslöst – så får vi färre asylsökande

Migrationsdebatten borde handla om de pull-effekter som gör Sverige så attraktivt, skriver Eva Edwardsson (L), tidigare domare i Migrationsöverdomstolen.Foto: Add Light Fotograf Göran Ekeberg AB

Ett volymmål för antalet asylsökande till Sverige behöver inte strida mot asylrätten – men det skulle vara meningslöst.

I stället borde migrationsdebatten handla om de pull-faktorer som gör Sverige så attraktivt att söka asyl i, skriver Eva Edwardsson (L), hovrättsråd och före detta  domare i Migrationsöverdomstolen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Förslaget om ett volymmål eller riktmärke för antalet asylsökande till Sverige har varit i fokus under de senaste veckornas migrationspolitiska debatt.

Det är synd.

Ett av riksdagen beslutat volymmål för hur många personer som ska tas emot saknar betydelse den dagen tio gånger fler asylsökande kommer till Sverige och utnyttjar sin mänskliga rättighet att söka asyl.

I stället för att kretsa kring verkningslösa förslag borde debatten handla om hur Sverige kan minska sina pull-faktorer, alltså sådant som gör det mer attraktivt att söka asyl här än i andra länder.

Avgörande pull-faktorer har glömts bort

Några av dessa faktorer har diskuterats i viss mån, exempelvis upprättandet av en lista över säkra länder samt frågan om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd.

Det är bra.

Men andra avgörande pull-faktorer har knappast ägnats något utrymme alls.

Till exempel:

• De generösa reglerna om så kallat spårbyte, som skapar ett alternativt sätt att arbetskraftsinvandra till Sverige genom att först söka asyl och sedan under ansökningstiden skaffa sig ett okvalificerat arbete med låg lön.

• Att asylsökande har rätt till sjukvård i Sverige för vård som inte kan anstå. Och att asylsökande barn har full tillgång till svensk sjukvård. Det innebär att det egentliga skälet bakom vissa ansökningar inte är behov av skydd, utan – för den som förstår att utnyttja systemet – att få ta del av gratis sjukvård.

• Att den som inte lyckas göra sannolikt att den är under 18 år, anses vara just 18 år efter beslut av Migrationsverket. Detta gör att ensamkommande som söker sig till Sverige får en plats på gymnasiet och boende i familj eller HVB-hem, trots att den ensamkommande många gånger kan ha passerat gymnasieåldern med god marginal.

Reglerna för familjeåterförening

De nu gällande reglerna om familjeåterförening är en annan pull-faktor.

Den som är flykting enligt FN:s flyktingkonvention har alltid rätt att återförenas med sin familj. Försörjningskrav får inte ställas.

Detta följer av Sveriges internationella konventionsåtaganden och går inte att ändra på.

Situationen är däremot en annan för alternativt skyddsbehövande, exempelvis krigsflyktingar från Syrien. 

Sverige måste inte erbjuda dessa personer rätt till familjeåterförening. Om vi ändå gör det, som i dagsläget, kan ett försörjningskrav ställas.

Det finns en mängd svenska regler som behöver justeras och som inte rör asylrätten

Ett sådant försörjningskrav skulle både minska antalet asylsökande till Sverige och skydda många barn från utsatta och farliga situationer.

Ofta skickas barn helt ensamma mot Sverige. På så vis kan resten av familjen kringgå FN-konventionens krav på att man fysiskt måste ta sig till det land man önskar söka asyl i.

Ett försörjningskrav vid familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande minskar risken för att barn utnyttjas på detta sätt.

Det talas ofta om barns rätt att återförenas med sina föräldrar. Det är lätt glömma bort att det är föräldrarna som skickat i väg barnet till att börja med.

Uppehållstillstånd svåra att återkalla

Därutöver kan nämnas att kraven för svenskt medborgarskap gjorts så låga att Sverige blivit extra attraktivt, eftersom asylsökande ofta snabbt vill kunna skaffa sig ett andra pass.

Vidare kan uppehållstillstånd nästan aldrig återkallas enligt svensk lag, även om den sökande har uppgett falska uppgifter. Medborgarskap återkallas inte alls, fastän det vore fullt möjligt vid dubbelt medborgarskap.

Slutsatsen är att det finns en mängd svenska regler som behöver justeras och som inte rör asylrätten.

Debatten om ”volymer” är måhända relevant, men idén om volymmål är det inte.

 

Av Eva Edwardsson

Hovrättsråd, före detta domare i Migrationsöverdomstolen och kommunpolitiker (L)