Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det är ökat köttätande som hotar naturbetet

Mjölkbonden Anette Gustawsson kritiserade Skolverket för val av vegetariskt i stället för närproducerat kött.
Foto: Maria Cruseman

Det är den ökande köttkonsumtionen som driver på klimatförändringarna, och som de småskaliga mjölk- och köttbönderna främst borde oroa sig för, skriver den veganska matbloggaren Gustav Johansson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Jag älskar svenska bönder och det är jag säker på att även Skolverket gör. Men Skolverkets beslut att servera vegetariskt på sina möten och konferenser har fått bland annat mjölkbonden Anette Gustawsson att anklaga dem för att motverka Sveriges bönder. Detta då hon gör slutledningen att det är ökningen av vegomat som sätter press på Sveriges mjölk- och köttbönder och som minskar mängden kor som går på naturbete och därmed hotar den biologiska mångfalden i Svenska ängsmarker.

Det finns ingen motsättning mot en större andel växtbaserad mat i de svenska skolorna och hemmen och en ökad biologisk mångfald. Tvärt om.

Det är just för att jag älskar svenska bönder som jag vill bemöta hennes påstående. För det stämmer nämligen inte alls. Det är inte vegomaten som hotar det svenska naturbetet och den biologiska mångfalden. Det är det industrialiserade jordbruket och därmed faktiskt den ökade köttkonsumtionen som hotar den. Naturbete är nämligen tämligen magert och inte alls lika effektivt när kor ska födas upp för att producera maximalt med kött och mjölk. Mängden naturbetesmarker i Sverige minskat drastiskt de senaste decennierna, samtidigt som köttkonsumtionen ökat med nästan 40 procent sedan 1990.

Fienden heter klimatförändringar

Det är heller inte vegotrenden som är böndernas fiende. Det är klimatförändringarna. Det var inte jag som bloggare som drabbades hårdast av torkan förra året. Det var de svenska bönderna som drabbades hårdast när deras skördar slog fel och de plötsligt saknade foder till sina djur och böndernas ekonomi krisade. Bönderna behöver bättre alternativ som står emot klimatförändringarna och utnyttjar deras skördar bättre.

Ett kilo svenskt nötkött släpper ut ca 17–30 kg koldioxidekvivalenter (CO2-e) per kilo benfritt kött, och ost 6–11 kg. Bönor 0,2–2 kg. Detta kan till viss del kompenseras av kolinlagringen i marken från gräsodling, men bara i undantagsfall. Naturbetesmark är fantastisk och dess artrikedom jämförbar med Amazonas, men tyvärr lyser naturbetesköttet med sin frånvaro i affären. 

Gemensamt intresse

Det finns ingen motsättning mot en större andel växtbaserad mat i de svenska skolorna och hemmen och en ökad biologisk mångfald. Tvärt om. Det är den ökande köttkonsumtionen som minskar mängden naturbete och som driver på de klimatförändringar som bönderna främst borde oroa sig för.

Vi har ett gemensamt intresse här Anette. Kan vi inte börja prata om det i stället för att peka finger? Hur skapar vi en väg framåt med mer naturbete, mindre klimathot och ett alternativ till industrialiserad djuruppfödning? Kanske ett där du är med och närodlar vegomat?

 

Av Gustav Johansson

Entreprenör och matbloggare, driver veganska matbloggen Jävligt Gott