Visst är Matlandet en svensk framgång

Eskil Erlandsson.
Foto: Christian Örnberg

I dag presenteras regeringens översyn av den omdiskuterade satsningen  Matlandet. "Jag kan konstatera att Matlandet verkligen ger resultat",  skriver Eskil Erlandsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ökad lönsamhet för spannmålsbönderna, fler små och medelstora livsmedelsföretag vinner upphandlingar, och fler livsmedelsföretag startas i Matlandet Sverige. I dag tar jag emot en översyn av min och regeringens vison Sverige - det nya Matlandet. En översyn som visar på positiva effekter av satsningen, och utmaningar som vi måste arbeta vidare med.

Sverige - det nya Matlandet är min och regeringens stora satsning på hur vi genom att satsa på god mat och upplevelser i kombination med mat ska kunna skapa fler jobb och tillväxt i hela landet. Vi började arbetet med visionen 2008 och den stäcker sig fram till 2020.

För mig är det oerhört viktigt att Matlandet ger resultat. För att följa upp det beställde jag för en tid sedan en översyn om hur det går för visionen. Den presenteras i dag och ger oss en rad positiva resultat, men också frågor att ta tag i.

Av översynen att döma kan jag kan konstatera att Matlandet verkligen ger resultat. Det som framför allt gläder mig är att så många människor som är viktiga för svensk matproduktion har tagit till sig Matlandet som en samlande kraft.

Översynen redogör för hur det går för Matlandets fem fokusområden, primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, matturism och restaurang. Varje fokusområde har mål och insatser för att nå dit.

Vi kan nu till exempel konstatera att det ser bättre ut än någonsin vad gäller kommunal upphandling av mat. Andelen små och medelstora företag som deltar i kommunens upphandling av mat har ökat och fler och fler kostchefer uppger att de använder sig av Miljöstyrningsrådets rekommendationer för hur man kan upphandla smart. När fler aktörer levererar mat till våra skolor ökar konkurrensen och fler barn får chansen att äta bra mat.

Vi har fått 36 fler småskaliga slakterier jämfört med 2008. Det betyder att fler djur slipper långa transporter och att fler människor får tillgång till närproducerat kött.
Vi ser också positiva signaler vad gäller antalet företag och ökad lönsamhet inom några av Matlandets områden. Till en början med bonde- företagare som har sett en ökning av såväl produktionsvärde som förädlingsvärde av sin verksamhet. Detta är en ökning som är starkare än näringslivet i sin helhet. Ökad lönsamhet för bonden är A och O för att visionen om Matlandet ska kunna förverkligas. Men i bondeledet finns det fortfarande flera områden där lönsamheten inte är vad den borde vara, till exempel inom mjölkproduktionen och där måste vi fortsätta jobba för att förbättra för- utsättningarna.
Även i restaurangbranschen ser vi en ökning av förädlingsvärdet med tolv procent och i omsättningen med nio procent. Att restauranger får ökat utrymme att satsa på bra råvaror och service är något som gynnar Sverige som Matland. Dessutom har den samlade livsmedelsexporten ökat med sju procent sedan uppstarten av Matlandet.
Den översyn av Matlandet som jag i dag får i min hand innehåller även några utmaningar och det finns områden där vi under kommande år behöver lägga i ytterligare en växel. Den kanske största utmaningen som jag ser framför mig är hur vi ska stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket.
Utan bönder och svensk livsmedelsproduktion kommer vi inte nå upp till visionen om Sverige - det nya Matlandet.

Trots att lönsamheten inom exempelvis spannmålsproduktionen gått upp så måste vi lägga ytterligare kraft för att få fart på lönsamheten för våra bönder som producerar kött och mejeriprodukter.
Lönsamhetsproblemen inom det svenska lantbruket kommer inte som en nyhet med översynen utan är dessvärre något som i vissa områden pågått under en längre tid. Men det gör inte att jag har mindre tilltro till marknadens potential. Därför kommer vi som svar på bland annat översynen inom kort presentera en utredning som ska se över hur vi kan stärka förutsättningarna för ett fortsatt konkurrenskraftigt svenskt lantbruk.
En annan utmaning som jag vill jobba mer med är hur vi ska få fler kommuner och landsting att ställa större krav i sina upphandlingar så att den lokale bonden får en chans mot de stora giganterna som i dag styr marknaden inom området. Trots att vi ser en positiv utveckling inom den offentliga maten med fler mindre företag och mer krav i upphandlingarna så tror jag att det kan göras mer. Jag vill att fler krav än pris ska ställas så att våra barn, sjuka och äldre serveras mat av kvalitet, med god djuromsorg och höga miljövärden.

Tillsammans med de olika aktörerna som redan i dag är involverade i Matlandet kommer jag nu att analysera resultaten av översynen för att se hur vi kan jobba för att nå ännu fler goda resultat.

Men jag vill också välkomna de som hittills inte varit engagerade i Matlandet att komma med inspel och synpunkter på hur vi gemensamt kan göra Matlandet ännu bättre till 2020.


Eskil Erlandsson (C)

Landsbygdsminister