Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Visa felmarginalen i väljarbarometrarna

Janne Josefsson och kollegorna på SVT:s "Uppdrag Granskning" synade statistik kring barnfattigdom för några veckor sedan. Att kritiskt granska undersökningar och mätningar av olika slag är något fler medier behöver göra, skriver Novus vd Torbjörn Sjöström.

Massmediernas makt medför också ett ansvar att återge en korrekt bild av resultaten av opinionsundersökningarna, skriver Torbjörn Sjöström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Statistik och opinionsundersökningar har under lång tid varit en viktig ingrediens i nyhetsflödet. Som VD på ett undersökningsföretag älskar jag självklart detta faktum. Samtidigt ser jag faran i att alla typer av undersökningar får samma uppmärksamhet, oavsett om undersökningen visar en korrekt bild av verkligheten eller inte.

Massmedias förkärlek för statistik kan innebära att de indirekt påverka opinionen. Faran att publicera felaktiga siffror underskattas ofta. Två program har med kort mellanrum granskat de slutsatser som presenteras baserat på undersökningar.

Först programmet om barnfattigdom i "Uppdrag Granskning" i SVT, där man granskade de siffror som låg till grund för hjälporganisationernas beskrivning av barnfattigdomen. Programmet kunde påvisa slutsatser som inte hade något stöd i de mätningar som de skulle vara baserade på. Jag tvingades där att korrigera felaktiga tolkningar baserat på en av våra egna undersökningar.

Som undersökningsföretag har vi ett ansvar att tolkningarna blir rätt. Publiceras en felaktig tolkning så är det vårt ansvar att korrigera detta.

SR-programmet "Medierna" tog upp frågan om massmedier är för okritiska i rapporteringen av sina egna undersökningar. De fokuserade på signifikanta förändringar och felmarginaler.

En bra ambition, men de missade tyvärr ett större problem. Till exempel publiceras sju olika väljarbarometrar i stort sett varje månad. Av dessa kan endast fyra presentera felmarginal och signifikanta förändringar.

För att en undersökning skall kunna ge någon information om hur svenska folket tycker så måste urvalet vara representativt, inte bara på ålder, kön, geografi, utan även på åsikt.

Det är just åsiktsrepresentativiteten som är det viktiga och svåraste. En undersöknings syfte är ju att mäta en åsikt kring en fråga. För att uppnå det litar man på att slumpen skall jämna ut skevheter i urvalet.

En undersökning baserad på ett självrekryterat urval saknar det grundelement som krävs (slumpen i urvalet) för att kunna säga hur säker man är på att mätningen stämmer med målgruppens åsikter. Man kan inte ange hur stort mätfelet är. Mätningen kan stämma, men den kan också vara helt fel.

Opinionsundersökningar som presenteras i media baserade på ett slumpmässigt urval brukar ha ett 95-procentigt konfidensintervall. Förenklat innebär det att man med 95 procents sannolikhet kan ange att resultatet är X procent plus minus felmarginalen.

En signifikant förändring betyder att en förändring mellan två mätningar överstiger felmarginalen, det har med andra ord skett en statistiskt säkerställd förändring mellan dessa två mätningar.

Dock skall man ha i åtanke att just väljarbarometern är en av mycket få mätningar där man kan trimma (vikta) in sina mätningar mot något facit, kompensera för skevheter i åsikter i urvalet. Man viktar i regel på vad man röstade i föregående val, något som visat sig vara mycket effektivt för att komma nära valresultatet.

Dock fungerar det bara på mätningar där man har en känd tidigare åsikt som går att ställa i relation till ett facit (valet). I andra mätningar saknar man möjligheten att jämna ut åsiktsskevheter i urvalet. Dessa skevheter i åsikter är större i ett självrekryterat urval än i ett slumpmässigt.

De flesta litar instinktivt på opinionsundersökningar. Det ligger ett stort ansvar på oss som undersökningsföretag att den tilliten finns kvar. Men även våra uppdragsgivare måste säkerställa att mätningarna används på rätt sätt.

"Mediernas" och "Uppdrag gransknings" kritiska ögon på hur undersökningar används är bra. I framtiden hoppas jag att fokus tydligare är på vilka mätningar man kan lita på och inte trassla in sig i en del av problemområdet som "Medierna" tyvärr råkar göra.

Den makt massmedierna har innebär också ett ansvar att återge en korrekt bild.

 

Torbjörn Sjöström

Torbjörn Sjöström är VD för Novus