Janne Josefsson och kollegorna på SVT:s "Uppdrag Granskning" synade statistik kring barnfattigdom för några veckor sedan. Att kritiskt granska undersökningar och mätningar av olika slag är något fler medier behöver göra, skriver Novus vd Torbjörn Sjöström.
Janne Josefsson och kollegorna på SVT:s "Uppdrag Granskning" synade statistik kring barnfattigdom för några veckor sedan. Att kritiskt granska undersökningar och mätningar av olika slag är något fler medier behöver göra, skriver Novus vd Torbjörn Sjöström.

Visa felmarginalen i väljarbarometrarna

Publicerad

Massmediernas makt medför också ett ansvar att återge en korrekt bild av resultaten av opinionsundersökningarna, skriver Torbjörn Sjöström.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Statistik och opinionsundersökningar har under lång tid varit en viktig ingrediens i nyhetsflödet. Som VD på ett undersökningsföretag älskar jag självklart detta faktum. Samtidigt ser jag faran i att alla typer av undersökningar får samma uppmärksamhet, oavsett om undersökningen visar en korrekt bild av verkligheten eller inte.

Massmedias förkärlek för statistik kan innebära att de indirekt påverka opinionen. Faran att publicera felaktiga siffror underskattas ofta. Två program har med kort mellanrum granskat de slutsatser som presenteras baserat på undersökningar.

Först programmet om barnfattigdom i "Uppdrag Granskning" i SVT, där man granskade de siffror som låg till grund för hjälporganisationernas beskrivning av barnfattigdomen. Programmet kunde påvisa slutsatser som inte hade något stöd i de mätningar som de skulle vara baserade på. Jag tvingades där att korrigera felaktiga tolkningar baserat på en av våra egna undersökningar.

Som undersökningsföretag har vi ett ansvar att tolkningarna blir rätt. Publiceras en felaktig tolkning så är det vårt ansvar att korrigera detta.

SR-programmet "Medierna" tog upp frågan om massmedier är för okritiska i rapporteringen av sina egna undersökningar. De fokuserade på signifikanta förändringar och felmarginaler.

En bra ambition, men de missade tyvärr ett större problem. Till exempel publiceras sju olika väljarbarometrar i stort sett varje månad. Av dessa kan endast fyra presentera felmarginal och signifikanta förändringar.

För att en undersökning skall kunna ge någon information om hur svenska folket tycker så måste urvalet vara representativt, inte bara på ålder, kön, geografi, utan även på åsikt.

Det är just åsiktsrepresentativiteten som är det viktiga och svåraste. En undersöknings syfte är ju att mäta en åsikt kring en fråga. För att uppnå det litar man på att slumpen skall jämna ut skevheter i urvalet.

En undersökning baserad på ett självrekryterat urval saknar det grundelement som krävs (slumpen i urvalet) för att kunna säga hur säker man är på att mätningen stämmer med målgruppens åsikter. Man kan inte ange hur stort mätfelet är. Mätningen kan stämma, men den kan också vara helt fel.

Opinionsundersökningar som presenteras i media baserade på ett slumpmässigt urval brukar ha ett 95-procentigt konfidensintervall. Förenklat innebär det att man med 95 procents sannolikhet kan ange att resultatet är X procent plus minus felmarginalen.

En signifikant förändring betyder att en förändring mellan två mätningar överstiger felmarginalen, det har med andra ord skett en statistiskt säkerställd förändring mellan dessa två mätningar.

Dock skall man ha i åtanke att just väljarbarometern är en av mycket få mätningar där man kan trimma (vikta) in sina mätningar mot något facit, kompensera för skevheter i åsikter i urvalet. Man viktar i regel på vad man röstade i föregående val, något som visat sig vara mycket effektivt för att komma nära valresultatet.

Dock fungerar det bara på mätningar där man har en känd tidigare åsikt som går att ställa i relation till ett facit (valet). I andra mätningar saknar man möjligheten att jämna ut åsiktsskevheter i urvalet. Dessa skevheter i åsikter är större i ett självrekryterat urval än i ett slumpmässigt.

De flesta litar instinktivt på opinionsundersökningar. Det ligger ett stort ansvar på oss som undersökningsföretag att den tilliten finns kvar. Men även våra uppdragsgivare måste säkerställa att mätningarna används på rätt sätt.

"Mediernas" och "Uppdrag gransknings" kritiska ögon på hur undersökningar används är bra. I framtiden hoppas jag att fokus tydligare är på vilka mätningar man kan lita på och inte trassla in sig i en del av problemområdet som "Medierna" tyvärr råkar göra.

Den makt massmedierna har innebär också ett ansvar att återge en korrekt bild.

 

Torbjörn Sjöström

Torbjörn Sjöström är VD för Novus

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag