FÖRFULAR. Vindkraftverkenförfular miljön, skriver Elisabeth von Brömsen. Om de planerade vindsnurrorna vid Domneberg blir av kommer ingen kunna njuta av den utsikt som hänförde och inspirerade John Bauer. Foto: Anna Hållams
FÖRFULAR. Vindkraftverkenförfular miljön, skriver Elisabeth von Brömsen. Om de planerade vindsnurrorna vid Domneberg blir av kommer ingen kunna njuta av den utsikt som hänförde och inspirerade John Bauer. Foto: Anna Hållams

Vindkraftkarlarna hotar vårt kulturarv

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Vindkraften framställs ofta som en ren och miljövänlig energikälla. I glättiga broschyrer ståtar vita vindkraftverk högt över skogen mot en klarblå himmel, gärna med kvinnor och barn i förgrunden. Tystnaden, effektiviteten och renheten framställs som ett axiom.
Vi vill nyansera den bilden. Storskaligheten i vindkraftsetableringarnas spår börjar bli ett omfattande miljöproblem för oss på landsbygden.

I männens värld skördas
framgång genom att bygga mer, större och högre - ofta utan hänsyn till landskapet, dess historia, människor och djur. Tusentals ton betong, stål och plast placeras ut i den orörda naturen. Logik och hyfs försvinner och förtar bygdens kraft, den kraft som finns naturligt i naturen och omgivningarna. Vem är det egentligen som äger horisonten och luften högt ovan trädtopparna?

I vindkraftsindustrins
prospekt påstås att vindkraften smälter in i naturen och i landskapet. Men är det verkligen möjligt att 150 meter höga maskiner kan smälta in i omgivningarna utan att förändra landskapet för lång tid framöver?
Vårt svar är ett självklart nej.
Nästan 10 000 vindkraftverk ska resas de närmaste åren enligt statliga Energimyndigheten. I byar från norr till söder i vårt land pågår nu strider om storskaliga vindkraftsetableringar.

Kvinnors företagande utgår inte sällan från hembygden, inte minst i glesbygd. Upplevelseturism, ridskoleverksamhet, pensionat, konst- och konsthantverk samt gårdsbutiker är några exempel. Inte sällan kräver verksamheten närhet till tystnad och orörd natur.
Men vindkraftsparkerna lägger en "död hand" över stora områden. Vägnät för tung trafik anläggs, skogen avverkas. Buller och riskområden gör att marken blir industriområde och allemansrätten sätts ur spel. Inte ens skyddade och kulturhistoriskt intressanta områden skonas.

Domneberg i Västergötland
är en kulturhistoriskt intressant gård med anor från 1600-talet. Här vistades sagomålaren John Bauer. År 1907 målade han "Trollen på Domneberg väntar främmat" stående på Jättakastet som är registrerat som riksintresse. Ingen kan längre förundras över naturen och utsikten över sju socknar på Domneberg om de projekterade fallossymbolerna i form av vindkraftverk blir resta här.
Ett annat exempel är vackra Österlen i Skåne. Här planeras över 100 vindkraftverk, och i omgivningarna runt Blästorp, Borrby, Glimmingehus, Ingelstorp, Hammenhög, Löderup och Östra Herrestad blir intrången i naturen fasansfulla. Ateljéer, gårdsbutiker och serveringar riskerar att få stänga och turismen att upphöra.

Ibland framhålls att vindkraften för med sig arbete och ekonomisk tillväxt till bygden. Ingenting kan vara mer felaktigt. De ekonomiska värden som vindkraftens subventioner genererar tillkommer främst ett fåtal redan välbärgade markägare. Mindre bemedlade fastighetsägare blir lottlösa. Grannar ställs mot grannar, vänner mot vänner och släktingar mot släktingar.
Huvuddelen av vinsterna från produktionen tas om hand av utländska finansiärer. Kvar blir ett industrilandskap och en splittring av bygden.

Vi vill värna om vår unika natur också för våra barn och barnbarns skull. Sveriges natur är en källa till läkande, en kontakt med det gröna och för att finna lugnet och tystnaden.
Våra barn behöver tysta ställen i naturens underbara lekplats.
Hade vindkraften varit nödvändig för vår civilisations överlevnad hade vi givetvis kunnat acceptera förstörelsen. Så är inte fallet. Svensk elproduktion är redan koldioxidfri och vindkraften bidrar därmed inte på ett enda sätt till att minska utsläppen.
Kvinnor över hela landet bildar nu nätverk mot den storskaliga förstörelsen av vår hembygd. Låt våra byar och vårt småföretagande leva. Bespara kulturbygden den storskaliga vindkraften.

ELISABETH VON BRÖMSEN
är ordförande i Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Hon är en av grundarna till ett landsomfattande kvinnonätverk mot utbyggd vindkraft i glesbygden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag