Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vindkraften betalar för sina obalanser

Det finns en missuppfattning att vindkraften i dag inte betalar några ”obalanskostnader”. Det är fel, skriver KTH-professorn Lennart Söder.
Foto: SHUTTERSTOCK
Lennart Söder, professor i elkraftteknik, KTH.

Riksdagskandidaten Carl-Wiktor Svensson (KD) skriver i Expressen att man ska ”tvinga vindkraften att betala för obalansen i elnätet”. Det vore önskvärt med lite mer fakta och beräkningar innan man drar för snabba slutsatser, skriver Lennart Söder, professor i elkraftteknik. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. De flesta organisationer gör i dag prognoser om mycket högre elanvändning i framtiden. Svenska Kraftnät har, t ex, scenarier för 2045. Även med bibehållen kärnkraft (55 TWh/år) så kommer det behövas 96 TWh mer vindkraft än 2020. 

Carl-Wiktor Svensson skriver ”Mer vindkraft ärv ingen lösning”. Vill därmed KD att vi ska ha 150 TWh kärnkraft i Sverige, en tredubbling jämfört med i dag? Hur ska ni få till det? Det finns noll projekt för ny kärnkraft i dag, men oerhört många investerare som vill satsa på ny vindkraft i Sverige. 

Obalansavgift införd

Det finns en missuppfattning att vindkraften i dag inte betalar några ”obalanskostnader”. Det är fel.

Vindkraft får lägre betalt per kilowattimme än t ex kärnkraft eftersom priset kan bli lägre vid mycket vindkraft. Detta kallas ”profilkostnad” eller ”värdefaktor”.

Vindkraften kan inte ge perfekta prognoser, och denna ”obalans” kostar extra, bland annat på grund av en av Svenska Kraftnät nyligen införd ”obalansavgift”.

Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet.

I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet.

Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en ”Avgift för balanskraft och reglerkraft”.

Investerarna vill satsa ändå

Allt detta känner vindkraftsinvesterarna till. Och ändå satsar de. Det kan nämnas att om man utgår från en rapport från IEA från våren 2021, ”Net Zero by 2050” så kostar 150 TWh ny kärnkraft i Europa (ca 1 kr/kWh) ca 90 miljarder kr mer, per år, än 150 TWh ny vindkraft (ca 40 öre/kWh). Detta med 2030 års prisuppskattning. Ja det behövs, t ex, mer ledningar och mer balansering med vindkraft än med kärnkraft. Men 90 miljarder kronor, per år, är en mycket god marginal som kan användas till detta. 

Finns det en ekonomisk beräkning från KD (och inte bara ord) som skulle förändra detta och ändå ge billig el till elbilar och industrier?


Av Lennart Söder

Professor i elkraftteknik, KTH

Medvind för vindkraft – förvaltaren om varför grön energi står emot inflation