Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Villkorlig frigivning ska inte vara en rättighet

Sverige kan och ska bli tryggare, men då krävs kraftfull politisk mobilisering mot det grova våldet, skriver M-debattörerna.Foto: PELLE T NILSSON/SPA
Johan Forssell är rättspolitisk talesperson för Moderaterna.Foto: ALI LORESTANI/TT
Ellen Juntti (M), riksdagsledamot i justitieutskottet.

Vi behöver nu genomföra mönsterbrytande åtgärder på hela rättsområdet, det inkluderar även Kriminalvården. Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet, inte en rättighet, skriver Moderaternas Johan Forssell och Ellen Juntti.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Imorgon håller riksdagen en särskild debatt med anledning av Kriminalvårdens stabsläge och kapacitet. Sverige är ett av världens modernaste och bäst fungerande länder men regeringen håller på att låta gängkriminaliteten och det grova våldet bita sig fast. Otryggheten växer kraftigt i Sverige. Skjutningar och sprängningar inträffar närmast dagligen. Ingen kan längre förneka att situationen är mycket allvarlig. 

Vi moderater är fast beslutna att göra vad som står i vår makt för att göra Sverige tryggt. När polis och åklagare förstärks står också Kriminalvården inför en ny situation. Trots det är regeringens satsningar mycket begränsade, både jämfört med tidigare år och i förhållande till den negativa samhällsutvecklingen. Vi behöver nu genomföra mönsterbrytande åtgärder på hela rättsområdet, det inkluderar även Kriminalvården. Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet, inte en rättighet. Därför föreslår vi nu förändringar av dagens system för villkorlig frigivning.

Mobilisera mot det grova våldet

Sverige kan och ska bli tryggare, men då krävs kraftfull politisk mobilisering mot det grova våldet. Satsningar på polis och åklagare är en del men reformer måste även ske inom Kriminalvården för att förhindra återfall i brott. Av de individer som följdes från 2016 till 2019 återföll cirka en tredjedel i brott som ger fängelse eller frivård.

Den som väljer att inte delta i programmen ska inte kunna räkna med villkorlig frigivning.

I dag släpps personer ur fängelse när de har avtjänat två tredjedelar av det tilldömda straffet. Det innebär i realiteten att personer som dömts också för mycket allvarliga brott, som exempelvis mord, kan släppas ut ur fängelse flera år tidigare. Det är en otillfredsställande ordning. Moderaterna vill ändra lagstiftningen så att villkorlig frigivning tidigast ska kunna vara aktuellt efter tre fjärdedelar av den utdömda strafftiden.

Behandling ett krav för villkorligt

Kriminalvården ska kunna ställa tuffare krav på den som avtjänar fängelsestraff att delta i behandlingsprogram, för att öka möjligheterna till egen försörjning och en anpassning till livet i frihet. Den som väljer att inte delta i programmen ska inte kunna räkna med villkorlig frigivning.

Bristande utbildning är en riskfaktor för att begå brott och återfalla i kriminalitet. Även om det redan i dag finns möjlighet att studera på olika anstalter måste samhällets krav på brottsdömda bli mycket tydligare. Moderaterna vill därför utreda om det går att ställa krav på inte minst unga personer som avtjänar fängelsestraff att genomgå och slutföra en viss utbildning för att kunna åtnjuta villkorlig frigivning.

Minskat lidande

Det återfallsförebyggande uppdraget är avgörande för tryggheten i samhället i stort. Varje person som upphör att begå brott innebär en stor besparing, mätt både i minskat lidande och i skattemedel. 

För att Kriminalvården ska klara uppgiften räcker det inte med att bygga ut Kriminalvårdens verksamhet. Vi måste också åstadkomma en tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder.

Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet för den som är skötsam och anstränger sig. Inte en rättighet för alla.

 

Av Johan Forssell (M)

Rättspolitisk talesperson

Ellen Juntti (M)

Riksdagsledamot i justitieutskottet