Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vill S diskriminera svenska företag?

Ulf Kristersson, ekonomiskpolitiskt talesperson (M). Foto: Fredrik Karlsson/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Maria Malmer Stenergard (M). Foto: Jonas Ekströmer / Tt / TT NYHETSBYRÅN
Civilminister Ardalan Shekarabi (S). Foto: Maja Suslin / Tt / TT NYHETSBYRÅN

Regeringens politik kommer att diskriminera små och svenska företag och gynna stora och utländska företag.

Det kan inte vara målet för en svensk regering, skriver Moderaternas Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) går tillsammans med partiets gruppledare Tomas Eneroth (S) till attack på Expressen Debatt mot Moderaterna och vill införa tvingande krav på kollektivavtalsliknande villkor vid all offentlig upphandling. Men det är svårt att tro att skribenterna har förstått vår kritik mot deras förslag. Artikeln väcker också allvarliga frågor om hur Shekarabi, Eneroth och deras parti numera ser på den svenska modellen och lagstiftningen på arbetsmarknaden.

Låt oss först bara avfärda det befängda påståendet att Moderaterna skulle försvara lönedumpning och oseriösa upphandlingar. Tvärtom tycker vi att det är viktigt att myndigheter ska kunna ställa tuffa krav på företag som lägger anbud, och kunna ifrågasätta anbud som är misstänkt låga. När oseriösa företag vinner anbud över seriösa konkurrenter är det ett allvarligt problem som måste lösas. Men det är redan i dag och med befintlig lagstiftning möjligt att ställa sociala krav vid offentlig upphandling, och att förkasta anbud som är misstänkt låga. Samtidigt måste myndigheternas upphandlingskompetens generellt sett bli bättre, och genomförda upphandlingar måste följas upp noggrannare än i dag.

 

Den verkliga frågan är vem som ska anses vara en seriös arbetsgivare. Av Shekarabis och Eneroths text får man intrycket att svenska företag antingen är ”goda” och har kollektivavtal, eller är ”onda”, saknar kollektivavtal och därmed betalar sina anställda svältlöner. Men så ser inte verkligheten ut.

Praktiska taget alla storföretag har kollektivavtal. Men det finns väldigt många små- och medelstora företag med goda villkor för sina anställda som inte alls använder kollektivavtal. Hela sex av tio bolag med färre än 50 anställda saknar kollektivavtal. Anledningen är normalt sett inte att de skulle strunta i sina anställda, utan att små företag ofta har större behov av flexibilitet än vad kollektivavtalen erbjuder.

En uppenbar risk med regeringens nya krav på tvingande kollektivavtalsliknande villkor är alltså att man gör det svårare för små företag att konkurrera vid offentliga upphandlingar med större och etablerade företag. Redan i dag är en offentlig upphandling en komplicerad process som avskräcker många mindre aktörer. Det är illa, både för företagen och de upphandlande myndigheterna och organisationerna. Regeringens förslag kommer leda till att ännu färre företag kommer lämna anbud. Det kommer inte gynna skattebetalarna som får mindre valuta för pengarna, och det kommer inte bidra till framväxten av nya jobb.

 

Shekarabi och Eneroth talar i sin artikel genomgående om "svenska löner och villkor" och att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad, med betoning just på det svenska. Det är en helt felaktig tolkning av den svenska modellen på arbetsmarknaden. Till skillnad från många andra länder har Sverige inga lagstadgade minimilöner utan bygger sitt system på att parterna självständigt förhandlar om löner och villkor. Det betyder att regeringens nya lagstiftningslinje står i direkt strid mot den svenska modellen. En annan minst lika allvarlig konsekvens av förslaget är att utländska företag kommer undantas från många av kraven, vilket alltså missgynnar svenska företag som erbjuder just ”svenska” löner.

Vi ska inte tillåta att skattepengar går till oseriösa företag som konkurrerar med otillåtna metoder och det finns mer att göra inom upphandlingsområdet. De brister som finns måste åtgärdas, bland annat genom bättre upphandlingsstöd och ökad kunskap hos upphandlande myndigheter. Det ska löna sig att vara ett seriöst företag med goda villkor, oavsett om man har ett formellt kollektivavtal eller inte. Regeringens förslag kommer att diskriminera små företag och gynna stora, diskriminera svenska företag och gynna utländska. Det kan inte vara målet för en svensk regering.

 

Ulf Kristersson

Ekonomiskpolitiskt talesperson (M)

Maria Malmer Stenergard

Riksdagsledamot i finansutskottet (M)

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!