Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi visade att stockholmarna ställer sig upp när saker dras till sin spets

Petter Alexis Askergren.
Foto: Fredrik Wannerstedt.
Foto: OLLE SPORRONG
Foto: MARKUS SCHREIBER

Man ska aldrig ta vår snällhet för dumhet eller vår blyghet för svaghet. Det här är och förblir en av världens vackraste och bästa frizoner, skriver artisten Petter Alexis Askergren om sitt Stockholm. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag är djupt rotad i vår huvudstad. Född och uppvuxen, fostrad och skolad. Allt som händer i Stockholm rör mig på djupet. Jag känner inga begränsningar när det gäller att finna nya vinklar på min pulserande kärlek till den här unika staden, utspritt som små öar mitt i vattnet. Jag har en sorts cementerad stolthet till Stockholm.

På Erstagatan 28b, tredje våningen, låg jag ofta på nätterna som liten och lyssnade till ljudet utanför på gatan. Människor på väg hem från krogen, ibland kära, ibland osams och ibland onyktra. Samtidigt som 94:ans nattbuss lyste upp hela mitt rum var 10:e minut. Det var ett konstant buller som ständigt bara pågick. Stadskärnan med sin närhet till naturen. Inte konstigt att man söker sig till den här staden. 

Vi är desamma som vi alltid varit.

Efter gårdagen ska alla besökare ha klart för sig att ingenting har förändrats. Vi är desamma som vi alltid varit och ni är hjärtligt välkomna. Jag upplever stockholmaren som en inombords stolt person, som gärna talar lite lågmält och sällan med yviga gester. Stockholmaren är också i många fall en ödmjuk person som jag ofta upplever uttrycker sig blygsamt om sin egen prestation och som kanske sneglar lite ängsligt på andra större städer som London, New York eller Paris. Jag tror det att det handlar om att vara medvetna och uppdaterade om omvärlden, samt att vi lyssnar och betraktar den på ett i många fall beundrande sätt. Vi tror inte att vi lever i världens centrum och att allt handlar om oss. Men innerst inne är vi fullt medvetna om vår påverkan och vårt bidrag till världen, eftersom vår stad är otrolig med allt som just nu bubblar i form av konstnärer, entreprenörer, restauranger, näringsliv och musikskapare.


LÄS MER: Alla poliser som närvarade förtjänar beröm


Arkitekturen i staden berättar tydligt om en spännande historia som är högst levande mitt i bland oss. Blygsamheten sitter i oss sedan gammalt. Det är vårt DNA, men vi känner samtidigt en stolthet och en moralisk kompass och när den sätts på prov som i fredags. När vi tydligt visar var vi står. Att bevittna folk som bryr sig och hur samarbetet fortlöpt under hela fredagen ger mig ett stort hopp om framtiden. Jag önskar att vi alla kan minnas just den biten från den här mörka fredagen. Hur människor faktiskt öppnade sina hjärtan på riktigt.

Man ska aldrig ta vår snällhet för dumhet eller vår blyghet för svaghet.

Där, just då i den stunden, klev vi fram och visade att stockholmarna ställer sig upp när saker dras till sin spets. Vi är inte rädda och vi kommer inte att vika oss för vad vi tror på eftersom vi lever i ett öppet, demokratiskt samhälle. Det är inget någon kommer att kunna ta ifrån oss. Speciellt inte genom ett vansinnigt våldsdåd.

Att acceptera det här som något man får leva med eftersom världen ser ut som den gör är inte heller ett alternativ. Det kommer vi aldrig att köpa, för ingen ska kunna rubba på den fundamentala öppenhet och trygghet som vår stad faktiskt besitter. Man ska aldrig ta vår snällhet för dumhet eller vår blyghet för svaghet. Det här är och förblir en av världens vackraste och bästa frizoner och det är få saker i livet som jag älskar och är så stolt över.


Petter Alexis Askergren

Artist