DEBATT. I sommar kommer miljontals bilister ge sig ut på svenska vägar. Men vägarna är kraftigt eftersatta. En betydande underhållsskuld innebär att delar av vägnätet är slitet och ålderstiget, på andra håll är vägarna felaktigt konstruerade. Därför krävs det ökade satsningar på vägarna för att stärka trafiksäkerheten och för att låta hela landet leva.
Farliga vägavsnitt måste byggas bort. Mitträcken behövs där motorvägsstandard inte är motiverat, då mötesseparering är en relativt enkel åtgärd för att göra vägen säkrare och för att förbättra trafikflödet. Och vägar på det regionala vägnätet utanför storstadsområdena måste breddas för förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet.
Landsdelar glöms bort
Sverige är ett till ytan stort land som hålls samman av ett omfattande transportnätverk. Landsdelar som känner att de är bortglömda kan inte mötas av sänkta hastighetsgränser i stället för vägförbättrande åtgärder.
Sverige är ett av få länder som inte har motorvägsstandard mellan sina två största städer
Ska hela landet leva krävs ökade satsningar på drift och underhåll av vägarna. Sverige befinner sig i de norra delarna av Europa vilket innebär ett betydande avståndshandikapp till våra viktigaste marknader. Det kan endast överbryggas med hjälp av effektiva transporter och en väl utbyggd infrastruktur.
Allt fler ska trängas
Svensk konkurrenskraft kommer att vara en än mer central fråga när landet ska påbörja sin återhämtning efter coronapandemin. För att vi ska nå målet om god framkomlighet förutsätts att ökade resurser tilldelas vägnätet. Inte sällan har klimatmålen använts som motargument men en utvecklad och förbättrad väginfrastruktur står inte i kontrast med Sveriges möjligheter att nå klimatmålen.
Sverige växer och vi blir allt fler som ska samsas om vägarna. Det betyder även fler transporter av människor och gods. 9 av 10 transporter sker på väg. För att klara av framtidens utmaningar krävs även nyinvesteringar i väginfrastruktur.
Vägarna som kräver åtgärder
Transportföretagen har identifierat ett antal vägstråk som vi anser är särskilt angelägna att satsa på:
E6 från Trelleborg och vidare uppåt genom Skåne är kraftigt underdimensionerad. De senaste 15 åren har trafiken på vägen fördubblats – därför behövs kapacitetsförstärkningar, exempelvis en tredje fil i vardera riktningen.
Europavägarna i norr. Vägnätet i norra Sverige lämnar mycket att önska. Endast en liten andel av Europavägarna är utbyggda till motorväg. På E4, sträckan Gävle–Haparanda, är exempelvis endast 58 kilometer av den totala sträckan på 875 kilometer motorväg. Här behövs underhållsinsatser på såväl det finmaskiga vägnätet som en rejäl investering i motorväg.
Södertörn. Stockholm behöver investeringar. Infrastrukturen på Södertörn är eftersatt och en av de mest trafikerade vägarna – väg 259 – tillhör länets mest olycksdrabbade sträckor. Trafikverket har fått fyra miljarder kronor av de tio miljarder kronor hela Tvärförbindelsen förväntas kosta men de behöver få full finansiering för att bygga den. Då saknas fortfarande en länk, den östliga förbindelsen, för att Stockholm ska få en ringled runt staden.
Dödens väg. Sverige är vidare ett av få länder som inte har motorvägsstandard mellan sina två största städer Stockholm och Göteborg. E20 är dåligt utbyggd och har kallats för dödens väg. Sträckan är på 402 kilometer varav endast cirka 170 kilometer håller motorvägsstandard. Cirka 80 kilometer av E20 genom Västra Götaland saknar mötesseparering. Enligt Trafikverket beror 80 procent av olyckorna på vägens dåliga standard.
Bygg ut och rädda liv
Nu vill vi se en upprustning och utbyggnad av Sveriges vägnät, för att rädda liv, arbetstillfällen och möjliggöra att hela landet kan leva. Transportföretagen uppmanar därför regeringen och samarbetspartierna C och L att ta ett helhetsgrepp kring den svenska väginfrastrukturen.
Av Marcus Dahlsten
Vd Transportföretagen
