Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi unga kan inte kollas hela tiden

KRÄVER HÅRDARE STRAFF. I veckan begravs 15-åriga Therese Johansson Rojo som dödades av en skolkamrat i början av juni. Nu vill Elin Nilsson, 17, se hårdare tag mot unga brottslingar. Foto: JAN DÜSING

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

15-åriga Therese Johansson Rojo gick aldrig ut grundskolan, hon fick aldrig gå på sin skolbal och hon kommer aldrig att få chansen att börja gymnasiet eller skaffa en egen familj. Hon dödades några veckor före sommarlovet.
En 16-årig pojke har erkänt att han dödat henne och hans jämngamla flickvän är misstänkt för anstiftan till mord. Båda var hennes skolkamrater.
Som vanligt när unga människor begår brott ställs frågan: Var fanns föräldrarna?
Jag tror att det är fel fråga att ställa. De misstänkta ungdomarna var inte tidigare dömda och de levde under ordnade förhållanden. Det som hände tycks ha kommit som en chock även för deras föräldrar.
För mig förefaller det hela mycket enkelt, människor planerar mord och de mördar. Det är fruktansvärt, men det händer att såväl vuxna som ungdomar gör det - skillnaden är att vuxna blir ordentligt straffade för vad de gör.
Självklart ska föräldrarna fråga var deras barn är och vad de gör. Våra föräldrar får fråga hur mycket de vill, även om vi tycker att de är lite jobbiga ibland, innerst inne blir vi glada över att de bryr sig.

Men jag vet själv hur jag och mina vänner skulle reagera om våra föräldrar försökte kontrollera oss. Vi skulle inte acceptera det. Försöker man övervaka sina barn kommer det bara att slå tillbaka på föräldrarna, konsekvensen kan bli att barnens förehavanden blir än mer osynliga för vuxenvärlden.
Vi ungdomar kommunicerar mycket via mobiltelefoner och datorer i dag. Men det är inte tekniken det är fel på, människor har planerat mord i alla tider. Och precis som att det inte är okej att smyglyssna på barnen när de hade kompisar hemma eller att läsa deras dagböcker, så är det inte heller rätt att läsa deras sms och chatt-konversationer. Ungdomar är dessutom så pass duktiga på att dölja saker att det ibland är näst intill omöjligt för föräldrar att upptäcka att något är fel.
Kanske kan det vara nödvändigt att bevaka barn som haft problem med droger och kriminalitet. Men det finns inga hållbara argument i världen för att övervaka oskyldiga barn i förebyggande syfte.
I fallet med Therese Johansson Rojo kan man inte beskylla föräldrarna för att de inte kunde läsa sina barns tankar.
Frågan vi i stället bör ställa oss är: Hur kan förövarna komma undan så billigt? I dag tar domstolarna hänsyn till brottslingars låga ålder, vilket gör att tonåringar i stort sett aldrig döms till fängelse. I stället kommer Therese Johansson Rojos mördare med största sannolikhet att dömas till sluten vård på något ungdomshem.
Det kan låta bra att människor får chansen att förbättra sig, att få möjlighet att skapa sig ett meningsfullt liv utan våld eller brottslighet. Men Therese Johansson Rojo har inga möjligheter till ett meningsfullt liv, eller till ett liv över huvud taget. Hon dog några dagar innan hon skulle ha fyllt 16 år. Något är fruktansvärt fel med det svenska rättsväsendet när Thereses anhöriga riskerar att behöva möta förövarna på gatan inom bara några år.
Det finns fler fall där ungdomar dödat ungdomar.
Riccardo Campogniani blev ihjälsparkad på gatan i Stockholm av ett gäng ungdomar häromåret.
14-årige John Hron blev mördad vid en sjö 1995 av några ynglingar, där den yngste endast var 15 år.

De tre fallen är olika, mordet på Therese var planerat, mordet på Riccardo skedde i samband med ett bråk och mordet på John tycks ha varit ett infall. Det som binder dem samman är framförallt gärningsmännens likgiltighet inför lagen. När Therese blev mördad fanns det människor några hundra meter bort. Riccardo blev misshandlad till döds på öppen gata, John hade en vän med sig vid sjön som mördarna släppte iväg.
I alla tre fallen borde förövarna ha varit mycket väl medvetna om att de skulle avslöjas och åka fast, men det verkar inte ha påverkat deras agerande.
Vad som orsakar likgiltigheten går att diskutera länge och ingående, men för mig och andra vanliga tonåringar räcker det med vetskapen att leva resten av sitt liv som mördare för att avskräcka från att ens tänka tanken. De flesta har en spärr som säger att oavsett hur upprörd man är över något så har man ingen rätt att ta någon annans liv.
Vissa ungdomar har förlorat verklighetsuppfattningen helt och hållet. Då måste vi åtminstone ha ett straffsystem som säger ifrån.


ELIN NILSSON

Elin Nilsson är 17 år och studerar på medieprogrammet
på gymnasiet. Hon är också ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Sundsvall.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!