Rossana Dinamarca (V). Foto: CORNELIA NORDSTRÖMRossana Dinamarca (V). Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Rossana Dinamarca (V).  Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Jenny Sonesson.Jenny Sonesson.
Jenny Sonesson.

Vi ska kunna klä oss med religiösa attribut på arbetsplatsen

Publicerad

Jag kallar mig själv agnostiker, men som lagstiftare, feminist, socialist och med tro om det öppna samhället står jag upp för människors rätt att visa sin tro, också där vi spenderar stor del av vår tid om dagarna, skriver Rossana Dinamarca (V). 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Så fort det uppstår en diskussion om slöja blir den lätt hätsk och från en del håll likställs slöjan rakt av med förtryck. Jag tänker inte kategoriskt uttala mig om slöjan på det sättet. Det finns kvinnor som väljer att bära den och det finns de som tvingas bära den. Tvång är fel. Likaså förbud.

EU-domstolens beslut i tisdags om att arbetsgivare ska kunna förbjuda arbetstagare bära religiösa symboler har väckt stor debatt. Jag menar att beslutet måste ses i den politiska kontext vi befinner oss i. Saker sker inte i ett vakuum. Beslutet avspeglar samhällsutvecklingen de senaste åren. Domen är också en olycklig maktförskjutning från arbetarna till arbetsgivarnas rätt.

Vi ska kunna klä oss med religiösa attribut på arbetsplatsen, så länge det inte finns säkerhets- eller hygienaspekter där det kan utgöra hinder för att utföra arbetet.

 

LÄS MER: EU-domen pekar inte ut muslimer 

 

Det är viktigt att poängtera att de fall som nu prövats av EU-domstolen inte handlat om hygien- eller säkerhetsaspekter. Det har inte heller handlat om arbetsvägran av religiösa skäl likt barnmorskan som vägrar ge abortvård. Det har handlat om en kvinna som varit receptionist på ett säkerhetsföretag och en kvinna på ett konsultföretag - som båda burit slöja.

Jag kallar mig själv agnostiker, men som lagstiftare, feminist, socialist och med tro om det öppna samhället står jag upp för människors rätt att visa sin tro, också där vi spenderar stor del av vår tid om dagarna. Politikers eller arbetsgivares inställning till religiösa symboler ska inte stå över mänskliga rättigheter. Att som arbetsplats vara oberoende religion är inte detsamma som att förbjuda alla dess uttryck.

Dombeslutet är formulerat på liknande sätt som slöjförbudet i Frankrike och som förslag runt omkring i Europa. Formuleringen avser alla, men är bara riktad mot en grupp, nämligen kvinnor i slöja.

Om någon skulle driva förslag om en lag mot religiösa symboler, med syftet att slippa kippa-bärare på arbetsplatsen; då skulle kanske fler se problemet med det idag, men de hade kanske inte gjort det om året varit 1937.

 

LÄS MER: Regering i slöja slag mot förtryckta kvinnor 

 

I all rapportering så har det talats om att arbetsgivare nu får rätt att förbjuda slöja. Så när Jenny Sonesson börjar hitta på scenarion (på Twitter) om att det handlar om att värna mig för att jag ska slippa träffa en läkare med SD-pin eller barnmorska med “Ja till livet”- knapp menar jag att hon blundar för en farlig utveckling.

Jag behöver inte hitta på hypotetiska fall. Oönskade grupper reduceras och motarbetas på fler områden. I dag har vi flera partier som driver krav på bland annat tiggeriförbud för att man vill få bort romer från gatorna. Vilken grupp står näst på tur?

Den rimliga hållningen här är att vi ska få ha på oss det vi vill så länge det inte står i strid med möjligheter att fullgöra våra arbetsuppgifter utifrån säkerhet och hygien. På flera arbetsplatser och inom flera arbetsgrupper i Sverige och runt om i världen har det löst sig genom att det tagits fram huvudbonader så att uniformen eller arbetsklädseln ska vara enhetlig eller på annat sätt anpassad. Det gör att fler får möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och med det också möjlighet för fler till självständiga liv. Låt oss fortsätta på den vägen.

 

Rossana Dinamarca

Riksdagsledamot och feministisk talesperson för Vänsterpartiet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag