Vi på landsbygden är trötta på att stå och buga, skriver Erika Sörengård, partiordförande LandsbygdspartietVi på landsbygden är trötta på att stå och buga, skriver Erika Sörengård, partiordförande Landsbygdspartiet
Vi på landsbygden är trötta på att stå och buga, skriver Erika Sörengård, partiordförande Landsbygdspartiet
I veckan höll Stefan Löfven en presskonferens om landsbygdspolitiken på Rosenbad. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURESI veckan höll Stefan Löfven en presskonferens om landsbygdspolitiken på Rosenbad. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES
I veckan höll Stefan Löfven en presskonferens om landsbygdspolitiken på Rosenbad. Foto: PELLE T NILSSON/STELLA PICTURES

Vi på landsbygden vill inte ha era allmosor, Löfven

Publicerad

Vi producerar era råvaror och tar hand om era sopor, så varför ger ni oss inte en hederlig chans att klara oss själva? 

Sluta ge små bidrag till landsbygden för att stadsborna skall ha service när de åker till sina sommarstugor, skriver Landsbygdspartiet. 

 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | LANDSBYGDEN Vi på landsbygden har tröttnat på att stå och buga medan regeringen sticker till oss en slant, samtidigt som man berövar landsbygden sin möjlighet att försörja sig själv. 

Sluta med detta – låt oss i stället behålla de värden som skapas på landsbygden.

Sverige är till stora delar täckt av skog. När denna växer genereras en värdeökning som vid avverkningen till största delen hamnar i statens ficka i form av allmän skatt och moms. Allt som växer på våra åkrar och ängar hanteras likadant. Malm från våra gruvor, stentäkter och torv som bildats under miljontals år skall beskattas och momsbeläggas när den bryts.

Inga skatter till den lokala kommunen

Energin från alla älvar och alla vindkraftverk är belagd med energiskatt och moms. Inget av dessa skatter hamnar i den lokala kommunen – inte ens fastighetsskatten - trots att kraftverket ligger där det ligger.

Ni har infört ett styrelseskick, som innebär att all landsbygd och alla småorter har slagits samman med intilliggande större ort. Detta har fått landsbygdsbefolkningen att komma i demokratiskt underläge vid all kommunal prioritering. Nedlagda skolor och försämrad service blir följden – samtidigt som vi skall betala samma kommunalskatt som tätorten.

Ni har tagit ifrån oss arbetstillfällen genom att öppna upp alla gränser för konkurrens från lågprisländerna – samtidigt som administration och byråkrati förlagd till storstäderna är undantaget för all sådan konkurrens. 

Ni höjer våra drivmedelskostnader, samtidigt som ni gynnar kollektivt åkande i tätorterna.

Ni vill satsa miljardbelopp på kortad restid mellan de tre storstäderna, men ingen bryr sig om inlandsbanan.

Vi tar hand om era sopor

Såväl jordbruksproduktion som industriproduktion - vilken i regel är förlagd till mindre orter - omfattas av EU:s konkurrensregler. Dessa varor skall fritt kunna röra sig över gränserna oavsett om de produceras under lönevillkor, anställningsvillkor, djurskyddsvillkor eller miljövillkor som vi aldrig skulle acceptera inom landet. 

Det finns cirka 350 statliga myndigheter i Sverige. Inga av dessa är tvingade att konkurrera med låglöneländerna och inga av dessa är heller förlagda till småorter eller ren landsbygd. En myndighet med 500 anställda anses ge ungefär lika mycket bidrag till Sveriges bruttonationalprodukt som ett exporterande sågverk med lika många anställda. Är detta rimligt?

Alla råvaror som behövs till mat, bostäder, vägbyggen eller industriproduktion kommer från landsbygden - antingen i Sverige eller i något annat land. Samma sak med all energiproduktion. Till och med det som blir kvar från era sopor och toalettbesök tar vi hand om. 

Låt skatter baserade på råvaru- eller energiuttag till största delen stanna i den kommun som levererat dessa värden.

Sluta ge oss allmosor för att stadsborna skall ha service när de åker till sina sommarstugor. 

Ge oss en hederlig chans att klara oss själva!

 

Erika Sörengård

partiordförande Landsbygdspartiet

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag