CATHERINE ASHTON är EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik.
CATHERINE ASHTON är EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik.

Vi måste stötta hjältekvinnorna

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Radhia Nasraoui är människorättsförsvarare i Tunisien. Här får hon en puss av sin dotter Sonei.Foto: Mohamed Hammi
Mona Saif är en av de aktiva deltagarna i protesterna på Tahrirtorget.
I länder som kämpar för demokrati är några av de modigaste förkämparna kvinnor. De är läkare och advokater, författare och människorättsaktivister.
Ta till exempel Mona Saif, en av de aktiva deltagarna i protesterna på Tahrirtorget. Under sin uppväxt träffade hon sin far, en advokat som kämpade för mänskliga rättigheter, bara när hon besökte honom i det fängelse där han hölls och ofta utsattes för tortyr. Hon berättade för en reporter: "När protesterna började var det en väninna som hade hand om utdelningen av mat, samlade in pengar, ordnade filtar; det var kvinnor som skötte scenen vi talade från och vi ordnade med allt möjligt, till exempel sjukvård när folk blivit skjutna och sårade, det var kvinnor och flickor inblandade i allt, precis allt."

Sunt förnuft talar för att Mona och hennes vänner ska ha samma möjligheter som någon man att spela en ledande roll. Men Human Rights Watch och andra observatörer har noterat tecken på att för lite görs för att få ett slut på den diskriminering av kvinnor som tidigare varit kännetecknande för Egypten. De ändringar av konstitutionen som godkändes i folkomröstningen den 19 mars ökar chanserna till demokrati i landet. Jag hoppas att frånvaron av hänvisningar till jämställdhet för kvinnor var ett förbiseende och inte ett tecken på att de dåliga gamla vanorna kommer att leva kvar.
I Afghanistan är läget ännu mer spänt. Talibanernas fall 2001 ingav hopp hos miljontals kvinnor. Nu kunde de gå i skolan, söka chefsjobb och kandidera till parlamentet. Men utvecklingen går långsamt och bakslagen är många. Formellt har kvinnor samma rättigheter som män. Och en del av dem spelar viktiga roller.

Bland de imponerande kvinnor jag mötte förra året finns brigadgeneral Shafiqa Quraishi. Hon är direktör för jämställdhet, mänskliga rättigheter och barns rättigheter vid inrikesministeriet. Men hon är medveten om hur mycket som fortfarande återstår att göra för att rensa ut den kultur som hävdar att män är överlägsna kvinnor.
Det är ett faktum att kvinnor som arbetar för Afghanistans regering, för utländska företag eller till och med vid lokala skolor ofta blir måltavlor för rebeller. De som har tur får ett hotbrev där de uppmanas att säga upp sig om de vill leva. Andra blir helt enkelt ihjälskjutna.
Se också på Radhia Nasraoui och Sana Ben Achour, två modiga människorättsförsvarare som jag mötte i Tunisien för några veckor sedan. De vet också vilken hård utmaning som väntar kvinnor i regionen på vägen mot demokrati, i deras kamp för ett öppet samhälle där alla invånare respekteras. Kampen har redan gett resultat, i och med beslutet av Tunisiens valkommission att alla partier måste ha lika många kvinnor som män på sina valsedlar. Detta historiska genombrott för jämställdheten ger också många mans- dominerade parlament en tankeställare, även i Europa: de borde skämmas!

Ett av Europeiska
unionens mål med att hjälpa länder att lägga grunden för en stabil demokrati - en demokrati som varar och som inte vittrar sönder under de kommande åren - är att hjälpa alla de kvinnor som jag mött att uppnå sina mål att bygga upp samhällen där inga former av diskriminering tolereras. Vi har den sakkunskap och, tillsammans med andra, de resurser som krävs för att kunna förändra. Det gäller allt från att upprätta diskrimineringslagar till att utbilda många fler kvinnor till att bli framgångsrika domare, tjänstemän - och politiker. Jag kommer att tillämpa samma normer på Libyen när den pågående konflikten är över.
Rent praktiskt sett vore det vansinne av en ny demokrati att vända ryggen åt den ledarskapsförmåga som innehas av de många kvinnor som varit så aktiva i arbetet med att få in sitt land på vägen mot frihet.
En sann demokrati kräver inte bara fria politiska partier och fria val. Den kräver välvilja och beredskap att betrakta sina medmänniskor som i grunden jämlika. En av de största utmaningar som väntar Europeiska unionen är att se till att den sanna demokratin segrar.

CATHERINE ASHTON

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag