Kampanjen "Stoppa skitsnacket" borde nå fotbollslandslagets omklädningsrum, menar artikelförfattaren. Foto: ANTONIO CALANNI/APKampanjen "Stoppa skitsnacket" borde nå fotbollslandslagets omklädningsrum, menar artikelförfattaren. Foto: ANTONIO CALANNI/AP
Kampanjen "Stoppa skitsnacket" borde nå fotbollslandslagets omklädningsrum, menar artikelförfattaren. Foto: ANTONIO CALANNI/AP
Det skulle kunna varit vem som helst som skrek "jävla fittor": Du eller jag. I en seriematch i division fem eller i en VM-final, skriver Emanuel Karlsten. Foto: MARTIN RIDNEDet skulle kunna varit vem som helst som skrek "jävla fittor": Du eller jag. I en seriematch i division fem eller i en VM-final, skriver Emanuel Karlsten. Foto: MARTIN RIDNE
Det skulle kunna varit vem som helst som skrek "jävla fittor": Du eller jag. I en seriematch i division fem eller i en VM-final, skriver Emanuel Karlsten. Foto: MARTIN RIDNE

Vi måste prata om könsordsattacken

Publicerad

Männen som skriker "jävla fittor" i stridens hetta behöver inte generellt ha dåliga värderingar. 

När vi låter det passera, rycker på axlarna åt det, godtar vi en ordning där kvinna blir något sämre än att vara man. En förolämpning, skriver Emanuel Karlsten.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

En landsslagsspelare skriker "jävla fittor är de" om Italien strax innan avspark. Matchen tar oss senare till VM och jag hade svårt att sova på grund av glädjeyran. Vilken bragd!

Men i dag är en annan dag. I dag kan vi prata om vad som hände där innan avspark. Om varför kvinnors könsorgan anses som en grövre förolämpning än mannens. Hur den till och med kan användas för att peppa sina lagkamrater?

Jag skriver inte för att peka ut eller svartmåla spelaren som använde ordet. Det skulle kunna varit vem som helst: Du eller jag. I en seriematch i division fem eller i en VM-final. Det handlar inte heller om att strö smolk i avancemangbägaren, utan att peka ut något strukturellt. 

Ja, landslagsspelaren var provocerad. Han använde ordet strax efter att den italienska publiken buat under Sveriges nationalsång. Osportsligt beteende som säkert skapade massor av irritation. Irritation som landslagsspelaren försökte omvandla till bränsle. Så han använde ord för att förminska Italien, göra dem till könsorgan, men inte bara manligt könsorgan - utan kvinnligt. Det är så man gör någon riktigt liten. 

Spelarens ord fångades upp av kameror och bara minuten efter fanns det över hela internet. Jag skrev en rad om det på Twitter: "Det är bra att detta blir en grej. Vi behöver reflektera över språk, vad det gör och skapar." Bara minuter senare haglade svaren in från personer med manligt könsorgan. "Käften", "Skämtar du? Gör staty av hjälten", "fjant", "lättkränkta sverige", "Är någon en jävla fitta så är någon en jävla fitta".

Som om det behövde bli tydligare att detta var en grej vi borde prata om.

Jag begriper att spelaren inte visste om att det han sa hördes. Hade han haft tid att tänka, förstått att hans ord hördes inför tevepubliken på en av årets mest tittade matcher hade han säkert aldrig sagt det. Men nu gjorde han det. För att orden fanns hos honom, för att så pratas det i omklädningsrum, så sägs det i stridens hetta. 

En struktur där kvinnor värderas lägre än män

Så låt oss använda tillfället för att reflektera över problemet. Det är ju exakt detta #metoo har handlat om. Inte om några tv-stjärnor och deras övergrepp, utan om en struktur där kvinnor värderas lägre än män och förminskas till sitt kön. En domare, motspelare eller motsupporter kallas "hora", "fitta", eller "flicka" för att markera att de inte bara är dåliga män, utan ännu värre: kvinnor. 

Männen som använder ordet behöver inte generellt ha dåliga värderingar, tvärtom i många fall. Och att kalla någon könsord gör inte någon till en våldtäktsman. Men när vi låter det passera, rycker på axlarna åt det, godtar vi en ordning där kvinna blir något sämre än att vara man. En förolämpning. 

Landslagsspelaren Jimmy Durmaz ställde sig för bara två veckor bakom ett initiativ som handlade om hur små ord som dessa har betydelse. Hans kampanj "Stoppa skitsnacket" riktade sig främst mot åtta- till fjortonåringar.

Det verkar som att Durmaz nu behöver ta snacket med sitt eget omklädningsrum. 

Och tydligen också med hela Sverige. 

 

Av Emanuel Karlsten

Journalist

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag