Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi måste prata mer om influencers enorma makt

Julia Lundin och Yasmine Winberg.Foto: Jessica Segerberg
Debattörerna är författare till boken ”Badfluence? Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”.

Botoxannonser, smygreklam och köpt popularitet – vi måste prata mer om influencers enorma makt.

Fenomenet påverkar oss alla, skriver Yasmine Winberg och Julia Lundin, författare till boken ”Badfluence? Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. ”Hello babes!!! Kolla min story nu för en lång update från vårt besök på kliniken i går där vi gjorde fillers och botox. Vi är så himla nöjda. Den här koden ger er 10 procent rabatt <3”

Det här är verkligheten som våra unga möts av i sociala medier i dag. Här finns barn. Och en girig skönhetsindustri som använder unga influencers som reklampelare. Botoxinjektioner ska rabatteras. Tuttar ska göras om och trådlyft ska göra redan unga och vackra ansikten än mer ”fräscha”. 

Smygreklamen fortsätter

Dessutom flödar smygreklamen. Riktlinjerna som Konsumentverket har tagit fram, som är utformade utifrån Marknadsföringslagen, tycks inte ha nått fram till influencers. Och tillsynsmyndigheterna, som inte ens har befogenheter att ”wallraffa” i sociala medier, misslyckas med att strukturera upp den svällande industrin.

Även kreditinstituten har förstått kraften i influencers. När svenskarnas skuldsättning successivt ökar berättar influencers, som rimligtvis själva aldrig behöver finansiera nya tröjor eller soffor genom avbetalning, lyriskt om hur enkla tjänsterna är.

Samtidigt har nya bolag växt fram, som säljer fejkföljare, kommentarer och lajks för billiga summor.

För att inte tala om informationsfunktionen. Samtidigt som Finland är det första landet i världen som under coronakrisen inkluderar influencers på listan för samhällsviktig verksamhet, finns det profiler som inför sina hundratusentals följare har hetsbunkrat, sålt fiskolja som ska bota corona och rekommenderat allmänheten att tvätta händerna två gånger om dagen för att hindra virusspridningen.

Ingen källkritik

Visst finns det också positiva sidor med framväxten av influencer-fenomenet. Människor har till exempel kommit närmare sina förebilder än någonsin tidigare. Barn och unga ser ofta ser upp till dessa nya makthavare, rent ut sagt idoliserar dem. Till skillnad från traditionella medier har influencers byggt en ”personlig” relation till sina följare.

Men där uteblir också källkritiken. För om en influencer säger något så måste det vara sant. I stället för att granska de problematiska aspekterna av influencerfenomenet har medierna i stället ägnat sig åt att beskriva profilernas outfits på röda mattan. 

Ont om granskningar

Bland de cirka 1 000 artiklar som innehåller ordet influencer i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 2016 och 2019, utgör endast 40 granskningar. I stället kan vi hitta rubriker som:

Konstnärsfamilj i ny kändissåpa.

Influencern tjänar bra på ”Black week”.

Influencerns lyxiga liv med nya pojkvännen.

Med allt detta sagt kommer ytterligare tre anledningar till att vi måste diskutera influencers makt mer:

1. Det finns enskilda influencers som är oerhört mycket större än traditionella medier 

Här är tre svenskar med flest följare på Instagram. Siffrorna talar för sig själva:

Zlatan Ibrahimovic: 44,2 miljoner.

Felix ”Pewdiepie” Kjellberg: 20,9 miljoner.

Anna Nyström: 8,5 miljoner.

2. Barn och unga hänger i sociala medier

Studier visar att barn hellre vänder sig till sociala medier än till traditionella för att hitta nyheter. Här tillbringar de otaliga timmar av sina vakna dagar.

3. Annonsörerna flockas dit publiken är – här pumpas det in pengar

Här finns alla möjliga typer av varumärken, men det finns som ovan nämnt problematiska samarbeten. Influencers som kanal är den snabbast växande i Sverige. År 2019 landade reklaminvesteringarna i influencer marketing enligt mätinstitutet IRM på 950 miljoner kronor, vilket nästan är en femdubbling sedan 2014.

Alltså: Det spelar ingen roll om man vill eller inte, om man är intresserad av eller struntar i influencers – det är ett fenomen som påverkar oss alla. Så nej, det här handlar inte bara om kändisar, lajks och kameror. När allt kommer omkring så är det till syvende och sist en demokratifråga.

 

Av Yasmine Winberg och Julia Lundin

Journalister och författare till ”Badfluence? Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”