Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi måste ge mer makt åt Europaparlamentet

Europaparlamentet i Bryssel.
Foto: OLLE SPORRONG
Ante Filip Tepic, statsvetare.
Foto: dbrezak

Vart femte år går vi till valurnorna för att välja vem som ska företräda oss på EU-nivå. 

För att detta val inte ska kännas meningslöst är det viktigt att ledamöterna i parlamentet ges möjligheten att komma med egna lagförslag, skriver statsvetaren Ante Filip Tepic.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. EU-parlamentet är den enda institutionen i EU som är direkt folkvald. Här sitter 705 ledamöter från de 27 medlemsländerna, och dess viktigaste funktion är att godta och ändra lagförslag från EU-kommissionen. I dagsläget kan dock inget lagförslag komma från parlamentet, vilket är en allvarlig demokratisk brist. Detta kan däremot ändras så småningom, då diskussionen om det demokratiska problemet lyfts i parlamentet. 

Den 25 juni antogs rapporten från den oberoende parlamentsledamoten Mislav Kolakusic, som poängterar att EU måste ändra sin lagförslagsprocess i en mer demokratisk riktning. Principerna som genomsyrar EU rörande subsidiaritet och proportionalitet tillgodoses genom att mer makt ges åt parlamentet avseende lagstiftning. Denna utveckling, att ge mer makt åt den folkvalda institutionen, är en nyckel för att EU ska fungera demokratiskt och tolereras bland medlemsländerna och dess medborgare.

Resolutionen angående förändrad lagförslagsprocess är ett nödvändigt men inte tillräckligt steg på vägen

Runtom i Europa ser vi att EU-skeptiska röster höjs för att unionen är odemokratisk. Ett motstånd kan identifieras i nästan varje medlemsland, där ytterkantspartier protesterar mot att lagarna som införs på EU-nivå präglas av dålig insyn och knappa påverkansmöjligheter. Det som måste undvikas för att unionen ska kunna leva vidare i ett friskt tillstånd, är att medborgarna känner sig utlämnade åt beslutsfattare de inte valt. Vart femte år går vi till valurnorna för att välja vem som ska företräda oss på EU-nivå. För att detta val inte ska kännas meningslöst, är det viktigt att ledamöterna i parlamentet ges möjligheten att komma med egna lagförslag. 

För att bättre förstå den demokratiska bristen som för närvarande råder inom EU, kan vi föreställa oss en liknande lagstiftningsprocess på nationell nivå. Låt oss föreställa oss att endast regeringen kan komma med lagförslag, som antingen kan godtas eller revideras i riksdagen. Detta är förvisso den vanligaste vägen en ny lag tar, det vill säga regeringen lägger fram en proposition som sedan behandlas. Men ändå finns den fundamentala demokratiska aspekten närvarande, i och med att även en enskild eller flera ledamöter i riksdagen kan lämna in lagförslag, så kallade motioner. 

Varför ska det vara annorlunda på EU-nivå? 

Misslyckad ambition

För att demokratin ska må bra är det av yttersta vikt att medborgarna känner att de kan påverka. I annat fall är ambitionen om ett folkligt styre misslyckad. På nationell nivå väljer vi våra företrädare i riksdagen och på EU-nivå väljer vi representanter till EU-parlamentet. Detta gör vi med hopp om att kunna påverka. 

Resolutionen angående förändrad lagförslagsprocess är ett nödvändigt men inte tillräckligt steg på vägen mot ett starkare parlament och därmed ett mer demokratiskt EU. Om unionen ska vara nära sina medborgare och vara lyhörd för existerande problem och utmaningar, måste folkets representanter få mer att säga till om. Folkets röst stärks avsevärt om parlamentet ges möjligheten att komma med lagförslag. 

Ett mer demokratiskt EU är önskvärt ur alla synvinklar – unionen som organisation, medlemsländerna och medborgarna kommer alla gynnas om mer makt ges åt parlamentet.


Av Ante Filip Tepic

Statsvetare