Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vi måste ge livräddande medicin till covid-19-sjuka

I slutändan handlar detta inte om vem som bär hundhuvudet, utan hur vi ska lösa ett akut problem: Att börja distribuera ett livräddande läkemedel till behövande svenskar, och begränsa de nu åter ganska höga dödstalen, skriver 21 forskare.
Foto: PFIZER INC. HANDOUT / TT NYHETSBYRÅN

Ingen ska behöva dö av covid-19 i onödan. Vi måste börja skriva ut Paxlovid till behövande svenskar. I slutändan handlar det inte om vem som bär hundhuvudet, utan om hur vi ska lösa ett akut problem, skriver 21 forskare i en slutreplik till Socialstyrelsen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

SLUTREPLIK. Vi publicerade en artikel på Expressen Debatt om det nya covid-läkemedlet Paxlovid, som tas i tablettform inom fem dagar efter första symptom, och som kraftigt minskar risken för svår sjukdom och död. 

Studier visar att risken för en genomsnittlig pensionär att dö i covid-19 minskar med omkring 80 procent. Trots att medlet är godkänt i Sverige, och trots att man i till exempel USA och Tyskland tillgängliggör Paxlovid brett inom riskgrupper, så är medlet mer eller mindre omöjligt att få tag på i vårt land. Det finns inte på apoteken, och distribueras endast via infektionskliniker, till ytterst få patienter. I Sverige avlider nu 70-100 personer i veckan i covid-19. Flertalet av dessa hade sannolikt överlevt om de fått Paxlovid i tid.

Vill inte peka ut ansvarig

I en replik skriver Socialstyrelsen att de inte bär ansvaret för den rådande situationen. Vi vill påpeka att vi medvetet undvek att peka ut någon ansvarig. Ett av problemen är nämligen den bristande transparensen. Men då Socialstyrelsen frånhänder sig ansvar kan det vara på sin plats att nämna några av aktörerna:

När Paxlovid godkändes uppskattade den s.k. ”Expertgruppen för covid-19-läkemedel” – som tillsatts av regionerna – att behovet var 10 000 kurer nationellt, och i stort sett begränsat till svårt immunsupprimerade patienter. Detta kan jämföras med USA, där man beställt 20 miljoner kurer, och distribuerar brett, till exempel till äldre utan andra riskfaktorer. Vi har bett om underlag för det svenska beslutet men inte fått något sådant.  

Om kriterierna nu blivit något mindre strikta, såsom antyds i ett nytt dokument, så har detta inte lett till större tillgänglighet. Det är svårt även för immunsupprimerade att få Paxlovid, via infektionsklinikerna.

Kan inte enbart vara Pfizers fel

Vilka bär då ansvaret? Är det läkemedelproducenten Pfizers fel – som Socialstyrelsen antyder? Kanske till en del. Att det i FASS står ”ej i lager” för Paxlovid, på Sveriges samtliga apotek, kan läkemedelsbolaget delvis lastas för. Samtidigt har Pfizer agerat som de flesta läkemedelsbolag internationellt under pandemin. Och detta har inte hindrat till exempel USA från att låta öppenvården, och tom apotekarna, förskriva Paxlovid brett. 

Bristande transparens gör det som sagt svårt att helt klarlägga beslutsgången. Men en betydande del av ansvaret tycks ligga hos regionernas expertgrupp, som bedömde att högst 10 000 svenskar skulle behöva medicinen. 

Vi vill dock än en gång framhålla att det fanns ett skäl till att vi i vår artikel inte pekade ut ansvariga. I slutändan handlar detta inte om vem som bär hundhuvudet, utan hur vi ska lösa ett akut problem: Att börja distribuera ett livräddande läkemedel till behövande svenskar, och begränsa de nu åter ganska höga dödstalen. Ingen ska behöva dö av covid-19 i onödan.


Av Anders Vahlne

Professor emeritus och före detta chefsöverläkare i klinisk virologi, Karolinska institutet

Björn Olsen

Professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Cecilia Söderberg-Nauclér

Professor i medicinsk mikrobiell patogenens, Karolinska institutet

Fredrik Elgh

Överläkare och professor i virologi, Umeå universitet

Gunnar Klein

Läkare och professor i eHälsa, Örebro universitet

Gunnar Steineck

Senior professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet

Jakob Svensson

Tekn dr, vetenskaplig dataanalys, Max Planck-institutet, Greifswald

Jan Lötvall

Professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet

Jonas Frisén

Professor i stamcellsforskning, Karolinska institutet

Leif Bjermer

Professor i lungmedicin och allergologi, Lunds universitet

Lena Einhorn

Med dr i virologi

Ola Stenqvist

Docent i anestesi- och intensivvård, Göteborgs universitet

Olle Isaksson

Professor i endokrinologi, Göteborgs universitet

Staffan Björck

Docent i njurmedicin, medicinsk rådgivare vid Registercentrum, Västra Götaland

Stefan Einhorn

Professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet

Stefan Hanson

Infektionsläkare, fil dr i internationell hälsa

Sture Eriksson

Docent i geriatrik, Umeå universitet

Thomas Hedner

Professor i klinisk farmakologi, Göteborgs universitet

Åke Gustafsson

Med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala

Åke Lundkvist

Professor i virologi, Uppsala universitet

Åsa Wheelock

Docent i experimentell lungmedicin, Karolinska institutet