Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Relativiserandet av extremism är ett hot

Tidigare riksdagsledamoten Nalin Pekgul (S) kampanjar i år med S-politikern Ann-Sofie Hermansson. Foto: THOMAS JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nordiska motståndsrörelsen, NMR, under en icke tillståndsgiven demonstration. Foto: TT / TT NYHETSBYRÅN

Det demokratiska samhället måste bli hårdare i gränsdragningen mot extremism.

Det borde vara okomplicerat. Men handlingskraften hämmas av relativiserandet, skriver debattörerna.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | EXTREMISM Det politiska samtalet har på sistone handlat en hel del om extremism. Det är bra. I en tid då extremister av olika slag – till höger, till vänster och åt det religiösa hållet – är på frammarsch behöver försvaret av demokratin trappas upp.

Försvarshögskolan har en analys

Två färska rapporter visar på allvaret. Försvarshögskolan har gjort en gedigen analys av salafismen och den salafistiska jihadismen i Sverige. Där framgår att våldsbejakande krafter på några håll skaffat sig ett ganska starkt grepp om vissa lokalmiljöer. Framväxten av sådana miljöer är en viktig förklaring till att vissa områden i Sverige har producerat förhållandevis många IS-krigare. 

Expos kartläggning

Expo och Segerstedtinstitutet har å sin sida genomfört en kartläggning av vit makt-miljöns utbredning i landet. På några orter, inte minst Ludvika, har nazistiska vidrigheter blivit ett slags vardag.

Problembilden förstärktes under Almedalsveckan. Den nazistiska våldssekten NMR lyckades då bitvis prägla stadsbild och stämning med sin mix av hat, hot och våld.

 

LÄS MER: RFSL: Därför är vi både rädda och förbannade 

 

Motåtgärderna behöver bli mer precisa

Något måste göras. Det demokratiska samhället måste bli bättre på att sätta skarpa gränser mot extremism. Motåtgärderna behöver bli mer precisa, kraftfulla och systematiska.

Egentligen borde det vara ganska okomplicerat att agera. Men tyvärr hämmas handlingskraften av ett oskick: relativiserandet.

 

LÄS MER: Alla IS-återvändare ska utredas omgående

 

Inte så så viktig

Så fort som en form av extremism kommer på tal dyker det alltid upp ett antal röster som vill spela ner eller upp. Antingen hävdas det att den form av extremism som just då diskuteras inte är så viktig och att fokus borde läggas på någon annan extremism. Eller så påstås det att just den formen av extremism är viktigast och att fokus inte får läggas på någon annan extremism.

Om detta bara handlat om politisk pajkastning hade det inte varit så illa. Men det handlar ofta om att på ett utstuderat vis skyla över en egen ”favoritextremism”.

SD sätter allt ljus på islamistisk extremism

Ytterkantshögern, inklusive Sverigedemokraterna, vill sätta allt ljus på islamistisk extremism och vänsterextremism. Detta för att slippa kritisk granskning av en nazism som man alltjämt kopplar till och står ganska nära. Jimmie Åkesson, exempelvis, har uppenbara problem med att ordentligt ta avstånd från NMR. 

 

LÄS MER: När ska S börja ta extremismen på allvar?

 

Ytterkantsvänstern pratar nazism

Ytterkantsvänstern, inklusive delar av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, vill sätta allt ljus på nazism och rasism. 

Detta för att slippa kritisk granskning av den islamistiska extremism och de vänsterautonoma grupper som man har band till och uppfattar som ett politiskt stöd.

Relativiserandet ger en hätskare polarisering. Var man än tittar på de extrema delarna av det politiska spektrumet finns det någon som säger att man är dum om man inte ser åt ett annat håll. Relativiserandet innebär även att den samlade förmågan att verka för demokrati och mot extremism urholkas.

Ja till demokrati. Nej till extremism. Där går den riktigt viktiga skiljelinjen.

All extremism är ett hot

Detta håller inte. Det är dags att sluta relativisera och i stället ta avstånd från alla former av extremism. Alla vi som kallar oss demokrater och säger oss tro på demokratiska principer måste agera utifrån att all extremism är ett hot mot det demokratiska samhället. Ja till demokrati. Nej till extremism. Där går den riktigt viktiga skiljelinjen.

 

LÄS MER: NALIN PEKGUL: Jag kan inte vara tyst längre

 

Se över aktuell lagstiftning

Det finns en lång rad åtgärder som nu behöver vidtas för att stärka demokratin. Det rör sig bland annat om att se över aktuell lagstiftning, skydda valrörelsen från störningar, vässa demokratiarbetet i skolan, stödja goda krafter inom föreningsliv och religion, främja insatser mot radikalisering och för avhoppare samt förhindra att extremister tillskansar sig offentliga resurser och legitimitet.

För att detta ska fungera måste alla som vill demokratin väl agera konstruktivt och konsekvent. Nu gäller det att kraftfullt stå upp för demokratin. Den klarar sig inte själv.

 

Av Ann-Sofie Hermansson (S)

Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg

Nalin Pekgul

Sjuksköterska, kampanjmedarbetare och före detta riksdagsledamot (S) samt skribent

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!