Elisabeth Svantesson (M). Foto: ANNA-KARIN NILSSONElisabeth Svantesson (M). Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Elisabeth Svantesson (M).  Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Marianne Rundström. Foto: CORNELIA NORDSTRÖMMarianne Rundström. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Marianne Rundström. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Margit Silberstein. Foto: NILS PETTER NILSSONMargit Silberstein. Foto: NILS PETTER NILSSON
Margit Silberstein. Foto: NILS PETTER NILSSON
Claes Elfsberg Foto: ANNA-KARIN NILSSONClaes Elfsberg Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Claes Elfsberg Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Vi måste ändra synen på ålder i Sverige

Publicerad

Synen på ålder är märklig i Sverige och arbetsgivare som SVT, som har allas ögon på sig, borde gå i bräschen för att förändra den, skriver Elisabeth Svantesson (M).

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nu Marianne Rundström, för en tid sedan var det Margit Silberstein och innan det Claes Elfsberg. Erfarna medarbetare som tvingats sluta på Sveriges Television på grund av siffran 67. Detta har med rätta uppmärksammats. Bland annat för att de själva uttryckt ett missnöje. Det är bra. För det finns många på svensk arbetsmarknad som fått uppleva samma sak, men vars röster inte kommer till tals i samma utsträckning. Synen på ålder är märklig i Sverige och arbetsgivare som SVT, som har allas ögon på sig, borde gå i bräschen för att förändra den.

I Danmark ser man stor potential i den erfarna arbetskraften och man talar om ”det grå guldet”. I USA var båda presidentkandidaterna, i valet förra året, kring 70-strecket. Men här i Sverige anses man ofta förbrukad på arbetsmarknaden redan vid 55 år. En stor förlust för både individ och samhälle.

I Danmark talar man om ”det grå guldet”.

Vi lever längre och är friska längre upp i åren. Det är givetvis positivt. Men om vi ska kunna upprätthålla välfärd och pensioner även i framtiden så kräver det också att arbetslivet förlängs. Det handlar dels om att unga behöver komma in på arbetsmarknaden tidigare – Sverige har en väldigt hög inträdesålder som sticker ut i internationella jämförelser. Men det handlar också om att fler måste få stanna kvar i arbetslivet längre. Här finns mycket kvar att göra.

 

LÄS MER: Varför ska en födelsedag utgöra gränsen för arbetslivet? 

 

Politiken måste skapa bättre möjligheter för seniorer att både bli anställda och vilja jobba kvar. Ska fler kunna jobba längre måste det finnas bra möjligheter till omställning och att kunna byta yrke, när som helst i livet. Digitalisering och automatisering förstärker också behovet av att kunna uppgradera sina kunskaper och skola om sig. För att möjliggöra det måste det finnas ett bra och tillgängligt utbud av utbildning och bättre möjligheter att finansiera studier längre upp i åldrarna. Vi vill bland annat att möjligheterna till extra studieveckor för den som fyllt 40 år ska öka och att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år.

 

LÄS MER: Låt Margit Silberstein jobba kvar på SVT 

 

Det måste också löna sig bättre att stanna kvar i arbetslivet och anställa seniorer. Vi föreslår nu att det förstärkta jobbskatteavdraget ska gälla redan från 64 år. Stefan Löfvens regering prioriterar tyvärr annorlunda. 

Man har infört en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år. Detta försämrar förutsättningarna för ett längre arbetsliv. Nu visar siffror från SCB att andelen som jobbar i åldersgruppen 65-74 år har minskat mellan år 2015 och 2016. Detta trots högkonjunktur. Den här särskilda skatten på personer över 65 år vill Moderaterna ta bort.

Slutligen, synen på ålder behöver förändras i Sverige. Många vill och kan jobba vidare efter 65 år. Jag anordnade nyligen ett seminarium i riksdagen på temat och tänker fortsätta arbeta för detta. Vi behöver se längre än till siffran i personnumret och sluta säga nej till den erfarenhet som ett långt arbetsliv ofta medfört.

 

Elisabeth Svantesson (M)

arbetsmarknadspolitisk talesperson

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag