Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi kräver en kriskommission för jämställdheten

Lisa Bjurwald, journalist och författare.
Foto: CARL-OLOF ZIMMERMAN/TT
Frida Stranne, forskare och lektor i statsvetenskap, författare och krönikör.
Foto: Anders Andersson/TT

För att få bukt med mäns våld mot kvinnor krävs en regeringstillsatt kriskommission som beaktar alla aspekter och konsekvenser av ojämställdheten i samhället, skriver Lisa Bjurwald och Frida Stranne tillsammans med flera av Sveriges ledande kvinnoorganisationer.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Det dödliga våldet mot kvinnor måste bekämpas. Men våld mot kvinnor är bara den yttersta formen av ojämställdhet. Våldet bärs upp av de ojämställda strukturer som omger oss och som drabbar kvinnor i Sverige på en lång rad negativa sätt. Därför kräver vi en kriskommission som gör en samlad bedömning av kostnaderna för och effekterna av ojämställdheten och som lägger fram konkreta förslag på åtgärder. Bara så kan vi få ett slut på mäns våld mot kvinnor.

Ilskan som utlösts av den senaste tidens dödliga våld mot kvinnor har lett till en våg av initiativ i form av protester, debattartiklar och aktioner, som samlat tiotusentals människor och skapat ett tryck på regeringen och riksdagspartierna att ta frågan om mäns våld mot kvinnor på allvar. 

Bara kosmetiska lösningar

Men svaret på dessa protester i form av en snabbt sammansatt krisgrupp i riksdagen visar sig – precis som så ofta när politiker vill visa handlingskraft – bara presentera kosmetiska lösningar på enskilda problem. Detta trots att kunskaper redan finns om vad som krävs, och trots att våldet alltså bara utgör toppen på ett isberg av ojämställda maktförhållanden mellan könen.

Svaret på mäns våld mot kvinnor finns inte att hämta i enskilda krisgrupper. Strukturer måste omskapas i grunden. Genom att rikta allt ljus mot våldet riskerar vi dessutom att missa en rad andra konsekvenser av ojämställdhet som drabbar kvinnor. Maktobalansen inbegriper därtill ofta barn och påverkar barn och ungas livsvillkor negativt.

Även män drabbas på flera negativa sätt av de normer som präglar oss. Kvinnor har högre ohälsotal än män, möts av ojämlik vård, har lägre löner och sämre pensioner. I flera fall har utvecklingen inte bara avstannat utan gått bakåt. Medlingsinstitutets nyss släppta årsrapport visar också att pandemin påverkat löneutvecklingen negativt.

Omfattande rättsosäkerhet

Tiotusentals kvinnor utsätts varje år för hot, hat, sexuella trakasserier och våldtäkter, samtidigt som rättsosäkerheten är ett omfattande problem och enbart ett fåtal anmälningar leder till åtal – ännu färre till fällande domar. Enligt jurister finns också ett stort mörkertal, då många kvinnor inte vågar anmäla sexualbrott av rädsla för smutskastning och/eller att deras anmälan ändå inte kommer att leda någonvart. Beräkningar visar att våldet mot kvinnor kostar enorma summor i form av polisutredningar, rättegångar med mera, minst 45 miljarder årligen.

Det görs redan mycket för jämställdheten, men det är uppenbarligen otillräckligt. Brister i rutiner, kontroll och uppföljning bland våra myndigheter, trygghetssystem, rättsväsende och i våra samhällsnormer motverkar också goda initiativ. 

Tillsätt en kriskommission

För att vi ytterst ska kunna få bukt med mäns våld mot kvinnor krävs därför en kriskommission som beaktar juridiska, ekonomiska, psykologiska och demokratiska aspekter av ojämställdhet i samhället. En kriskommission som syftar till att få ett slut på våldet, men också att tillgodose kvinnors mänskliga rättigheter inom alla samhällsområden och i livets alla faser. 

Allt annat är ovärdigt ett land som Sverige, som säger sig sätta jämställdheten högt på agendan. Framför allt är det ineffektivt och hindrar vårt samhälle från att realisera sin fulla potential.

Det här måste bli bättre

En kriskommission bör kartlägga och ge ett samlat förslag på åtgärder mot exempelvis:

De psykologiska, sociala och ekonomiska kostnaderna för, och konsekvenserna av mäns fysiska våld och övergrepp mot kvinnor.

Rättsosäkerheten som råder för kvinnor i svenskt rättssystem och effekterna av detta.

Skillnaderna mellan hur män och kvinnors berättelser värderas och bemöts i offentligheten samt effekterna av hat och hot.

Varför kvinnors mänskliga rättigheter fortsatt 2021 inte tillgodoses utan ofta kränks eller förbises.

Varför ojämställdheten i livets alla faser fortsatt är stor och förändras i alltför långsam takt.

10 000 underskrifter till regeringen

Efter #metoo var vi många som trodde att vi såg början på en mer genomgripande samhällsförändring. Visserligen blev fler medvetna om kvinnors utsatthet och positiva saker har hänt. Men bakslagen som följt har varit många. Nu vet vi att rörelser av civilt motstånd kan ge insikter hos många – men att protester inte löser problemen. För det krävs strukturella förändringar. 

Av det skälet kommer vi att lämna in vårt krav på kriskommission, tillsammans med den namninsamling under uppropet #nuräckerdet som gjorts och som i skrivande stund närmar sig 10 000 underskrifter, till samtliga ministrar i den svenska regeringen. Det är inte ett departement, inte ett enskilt statsråd som kan hantera ojämställdheten isolerat från övriga.

En ekonomisk, rättslig och moralisk katastrof

Vi menar att det är först när vi ser problematiken med ett icke jämställt samhälle i sin helhet, som vi har en chans att skapa livsvillkor som främjar kvinnors mänskliga rättigheter och som skapar en maktbalans mellan könen som låter kvinnor utveckla sin fulla potential. Ojämställdheten är inte bara en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter, det är en samhällsekonomisk, rättslig och moralisk katastrof.


Samordnare för #nuräckerdet: 

Frida Stranne

Forskare och lektor i statsvetenskap, författare och krönikör

Lisa Bjurwald

Journalist, kolumnist och författare

Tillsammans med övriga undertecknare:

Fredrika Bremer-förbundet

Klara K

Kvinna till Kvinna

Maktsalongen

Metoo-uppropen

#nuräckerdet

ROKS

Sveriges Kvinnolobby

UN Women Sverige (arbetar på uppdrag av UN Women – FN:s jämställdhetsenhet)