Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi kräver alla kort på bordet om PISA

Utbildningsminister Anna Ekström (S).Foto: FREDRIK SANDBERG/TT
Roger Haddad är skolpolitisk talesperson för Liberalerna.Foto: MAGNUS FRÖDERBERG

Bygger Sveriges PISA-framgång på falska siffror? Efter Expressens rapportering om att invandrarelever exkluderats behövs det nu en nationell, oberoende granskning av PISA 2018.

Granska Skolverkets beräkningar och regeringens hantering, skriver Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. PISA mäter svenska elevers kunskaper och färdigheter. De ämnen som OECD fokuserar på är läsförståelse, matematik och naturkunskap. Att utvärderingarna och mätningarna haft stor påverkan på den skolpolitiska debatten kan inte ha undgått någon. Som förtroendevalda måste vi kunna lita helt och fullt på att skolmyndigheterna hanterat materialet korrekt. Det gäller allt från urval, bortfall till genomförande och analys. 

När Skolverket presenterade senaste PISA i utbildningsutskottet lyftes redan då frågan om bortfall och hur många elever som kan exkluderas när det gäller nyanlända elever med kort tid i Sverige. Allt detta är noga reglerat i OECD:s riktlinjer. Beskedet till riksdagen var att exkluderingen följer råden från OECD. Skolverket som arbetar med detta på direkt uppdrag av regeringen framförde också att även om man beaktar del av bortfallet skulle det i princip inte påverka slutsatserna. 

Graverande uppgifter i Expressen

Utfallet i PISA 2018 bekräftade den uppgång som Sveriges elever visade redan i mätningen 2015. Det som nu framkommit i Expressens rapportering är att Sverige, utöver bortfallet, exkluderat ännu fler och att skolor undantagit elever som varit i Sverige under flera år. Det finns också uppgifter om att Skolverket gjort felaktiga beräkningar, vilket kan ha resulterat i att de svenska poängen ser bättre ut och därmed att mätningen inte ger en korrekt bild av 15-åringarnas kunskapsutveckling.  

Det ska inte finnas utrymme för ifrågasättande av underlaget, i synnerhet inte att Sverige genom bredare exkludering av elever kan ha påverkat utfallet, skriver Roger Haddad.Foto: Cecilia Anderberg

Om dessa uppgifter stämmer är det oerhört graverande och allvarligt. PISA må vara en studie som endast granskar tre ämnen och skolsystemet över tid, men den har en direkt påverkan på beslut. Även om PISA inte direkt återkopplar till respektive skola som deltagit, inte heller direkt hjälper oss förklara varför kunskapsutvecklingen går upp eller ner, har den en stor påverkan. 

Inga frågetecken får finnas

PISA är den viktigaste internationella mätning inom skola som Sverige deltar i, från Liberalerna bejakar vi internationella jämförelser. Men ska vi överhuvudtaget använda PISA måste studien vara pålitlig. Det ska inte finnas utrymme för ifrågasättande av underlaget, i synnerhet inte att mätningen vilar på felaktiga beräkningar samt att Sverige genom bredare exkludering av elever kan ha påverkat utfallet. Till detta finns bortfallet av elever, det i sig bekräftar att en viss överskattning av resultaten kan ha påverkat de svenska siffrorna. Nu måste regeringen som ytterst är ansvarig gå till botten med detta.   

Efter medias uppgifter har Skolverket svarat att beräkningarna är korrekta. Dagen efter att Liberalerna begärt att utbildningsminister Anna Ekström (S) och Skolverket kallas till riksdagen för utfrågning, gick regeringen ut och meddelade att OECD ska få titta på PISA-rapporten. Men OECD har redan granskat och godkänt Sveriges nuvarande hantering. 

Granska Skolverket och regeringen

Liberalerna menar att eftersom Skolverket snabbt gick ut och hävdade att myndigheten inte gjort några fel, och dessutom att OECD sanktionerat Sveriges urvalsprinciper,  behövs det nu en nationell, oberoende granskning av PISA-studien 2018. En oberoende studie som kan titta på SCB:s underlag kring vistelsetid, om man tillhör kategorin för undantag eller inte, granska Skolverkets beräkningar samt regeringens hantering. 

Skolan är den viktigaste politiska frågan. De analyser och beslut som vi fattar påverkar alla elever men även reformer. Exempelvis statsbidrag, resursfördelningssystem eller lärarutbildningarna som har påverkan under lång tid. Eftersom PISA utgör en av flera verktyg för att bedöma läget i svensk skola kräver vi nu alla kort på bordet.

 

Av Roger Haddad (L)

Skolpolitisk talesperson