När någon köper följare åt oss på Facebook så är det för att underminera oss som rörelse. När våra valstugor vandaliseras är det i syfte att tysta oss.
Feministiskt initiativ är partiet som utmanar den politiska ordningen. Vi utmanar bilden av Sverige som ett öppet och jämställt land och vi gör det genom att organisera oss som folkrörelse.
Vi drivs helt av ideella krafter. Vi är helt beroende av våra valarbetande medlemmar under den pågående valrörelsen. Allt vi åstadkommer har vi våra 18 000 medlemmar och 100 000 följare i sociala medier att tacka för. För ett parti som saknar såväl pengar som personal är nätet den enda kanal där vi kan mobilisera.
Därför är det särskilt problematiskt när vi blir attackerade på de få plattformar vi har att föra ut våra budskap på. Vi attackeras inte i tv-sofforna i en partiledardebatt utan genom upprepade nätattacker, vandaliserade valstugor och hot mot enskilda personer.
Feministiskt initiativ har gått ifrån att osynliggöras av både medier och politiker, till att både komma in i EU-parlamentet och utvecklas till en folkrörelse. Den samlade längtan för politisk förändring som så många har haft kulminerade i det som kommit att kallas "den feministiska våren". Denna vår har inte bara satt sitt avtryck i Sverige utan resonerar långt utanför Sveriges gränser.
Våra visioner om en gränsfri värld, om jämställdhet som ett realistiskt uppnåeligt mål och om mänskliga rättigheter som en central del av demokratin har fått det utrymme de förtjänar. Plötsligt går det inte att vifta bort feminismen som ett oviktigt, marginaliserat särintresse. Det angår många, och mångas önskan om en rättvisare värld med öppna gränser, fri från förtryck och diskriminering, har äntligen blivit en grundläggande politisk fråga.
Detta provocerar många som vill åt helt motsatt håll med sin politik. Den andra linjen speglar den besvikelse som växer ur en kortsiktig spekulationsekonomi med återkommande kriser som genererar social nedrustning, hög arbetslöshet och svag tilltro till de etablerade politiska formerna. Fascism och stöveltramp känner vi igen från historien.
När högerextrema och rasistiska partier mobiliserar påverkar det den politiska diskussionen och handlingsutrymmet. Rasism och fascism hänger samman med antifeminism och kvinnohat, därför är vi med vår politik deras absoluta motpol. Vi går till val på att driva en feministisk och antirasistisk politik. Vi utmanar dessa krafter med visionära politiska förslag och tar bort gamla skygglappar som de etablerade riksdagspartierna har i fruktan att tappa väljare och hålla budgetar i balans. Vi utmanar gamla idéer om vad politiken är och bör innefatta. Detta provocerar många. De flesta debatterar och diskuterar vår politik, medan vissa andra, som vill åt helt motsatt håll med politiken, vill tvinga oss till tigande med hjälp av våld och maktspråk.
Feministiskt initiativ bygger hela sin vision på en djupgående anti-våldsprincip. Vi vill rusta ned militären för att rusta upp välfärden. Vi vill stoppa mäns våld mot kvinnor, för att vidga kärleken. Vi vill producera förnybar energi, inte vapen. Det är detta som så tydligt visar motsatsen i vår politik som bygger på fredlighet och dialog - och våldsmakarnas politik som bygger på hot, terror och skräck. De blir provocerade - vi blir motiverade.
Feminismen som vision och verktyg för förändring, baserad på en kunskap om nödvändigheten av både jämställdhet, frihet från diskriminering, hållbarhet, rättvisa och global solidaritet, är den kraft som frigör kärleken från rädslan och hatet. Vi kommer aldrig att svara med våld, och vi kommer aldrig att låta oss tystas ner.
När en valstuga rivs sönder, så skapar vi ett event i sociala medier, brygger kaffe, samlar medlemmar och snickrar ihop den igen. Vi går inte till val med en knuten näve, vi går till val med en öppen hand och öppna hjärtan. Vi är ett med vår vision - och den är ett med vårt sätt att arbeta.
