Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Vi har gjort mycket – nu behövs en flyktingpaus

Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Pierre Månsson (L) är kommunalråd i Kristianstad.

Om vi och andra kommuner som under lång tid burit den svenska flyktingpolitiken ger uttryck för att vi behöver en paus är det en signal som måste tas på allvar.

Kritiken från MP och C är arrogant, skriver kommunalråden Torkild Strandberg och Pierre Månsson (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vår avsikt att undanta hela våra kommuner från EBO-lagen kritiseras av Miljöpartiets och Centerpartiets migrationspolitiska talespersoner.

I Landskrona och Kristianstad har vi, liksom Helsingborg, Malmö och ett antal andra kommuner, under lång tid tagit ett oproportionerligt stort ansvar för den nationella flyktingpolitiken. Våra kommuner har haft, och har fortfarande, ett betydande mottagande av asylsökande. Detta ger stora effekter på vår förmåga till en bra integration med arbete och egenförsörjning i fokus. 

Regeringens syfte med att undanta vissa utsatta områden från asylsökandes möjlighet att få dagsersättning för att bo i eget boende (EBO), är att få fler att välja områden där det finns förutsättningar för ett hållbart mottagande. 

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Skapar trångboddhet och segregation

EBO-lagstiftningen har bland annat lett till trångboddhet och segregation, då de asylsökande bosätter sig hos släkt och vänner i socialt utsatta områden. Trångboddheten leder ofta till ekonomisk och social misär med ökad psykosocial problematik som följd. Hårdast drabbas barnen, som exempelvis inte får plats att leka inomhus eller göra sitt skolarbete. EBO innebär sämre chans till integration, både för de nyanlända och för värdfamiljerna.

Andelen i Migrationsverkets mottagningssystem som väljer eget boende i stället för Migrationsverkets anläggningsboende ökar. År 2013 bodde 30,6 procent enligt EBO-lagen. År 2019 hade den siffran ökat till runt 55 procent.

I jämförelse med många andra skånska kommuner har både Landskrona och Kristianstad en hög andel boende enligt EBO-lagen; 2,2 respektive 1,7 per 1 000 invånare. Det kan jämföras med exempelvis Trelleborgs 0,9. I Kristianstad bor just nu 123 asylsökande enligt EBO-lagen, i Landskrona 97. 

Våra kommuner är ansträngda

Landskronas och Kristianstads socioekonomiska situation är ansträngd. Oavsett vilken stadsdel den asylsökande bosätter sig i påverkar detta kommunens förutsättningar för en hållbar integration. Landskrona är en av de kommuner i landet som har absolut störst andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd. Arbetslösheten har sjunkit under flera år, men ökar nu igen och låg i december på 12,1 procent, vilket är 4,7 procentenheter högre än riksgenomsnittet. 

Arbetslösheten i Kristianstad är också avsevärt högre än riksgenomsnittet; i december låg den på 10,5 procent.

Det är upp till varje kommun att utifrån sina förutsättningar fatta beslut i frågan. Det har vi nu gjort.

Det behövs ett andrum

I Landskrona och Kristianstad fokuserar vi på integrationen av dem som redan kommit till oss. Det handlar om egenförsörjning, språk och utbildning. Vi har ett övergripande mål om att bli kommuner i ekonomisk och social balans – men vi behöver andrum för att kunna fullgöra våra ambitioner.

Eftersom det inte finns någon lagstiftning eller nationella riktlinjer som reglerar hur kommunernas utsatta områden ska avgränsas, är det upp till varje kommun att utifrån sina förutsättningar fatta beslut i frågan. Det har vi nu gjort.

Vi vill inte medverka

Vi gör bedömningen att våra kommuner i sin helhet fortsatt har stora utmaningar vad gäller utbildningsnivå, arbetslöshet och bidragsberoende. Det är därför inte rimligt att avgränsa EBO-områdena till vissa utvalda bostadsområden. Genom att göra det, skulle vi dessutom peka ut dessa och därigenom bidra till ökad stigmatisering och segregation. Det, om något, är att motverka lagens syfte. Det vill vi inte medverka till.

Om vi och andra kommuner som under lång tid burit den svenska flyktingpolitiken ger uttryck för att vi behöver en paus är det en signal som måste tas på allvar. Att peka finger och anklaga oss för att ”missbruka” lagen är inget annat än arrogant. 


Av Torkild Strandberg (L)

Kommunalråd i Landskrona

Pierre Månsson (L)

Kommunalråd i Kristianstad

Jenny Madestam förklarar: Det här innebär EBO-lagen