Vi har en pojkkris i den svenska skolan

Jobbar skolan i tillräckligt stor utsträckning med attityder, normer, machokultur, antipluggkultur och föreställningar om att det är omanligt att plugga? frågar sig Gulan Avci.
Foto: Shutterstock
Gulan Avci är riksdagsledamot för Liberalerna.
Foto: Jessica Gow/TT

Vi behöver ett jämställdhetslyft i svensk skola med tydligt fokus på pojkarna.

Förebyggande arbete krävs för att motverka den macho- och antipluggkultur som riskerar att förstöra framtiden för många elever, skriver Gulan Avci (L).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Nyligen kom beskedet att drygt 272 000 personer antagits till utbildningar på landets universitet och högskolor i höst. Av dessa är 170 000 kvinnor och drygt 102 000 män. Det innebär att två tredjedelar av de antagna är kvinnor. 

Vanligtvis skulle jag jubla över att så många kvinnor väljer att skaffa sig gedigna utbildningar. Tillgången till utbildning är nämligen den viktigaste biljetten till en trygg framtid. Men utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det oroväckande. Inte för att Sverige får fler välutbildade kvinnor. Snarare för att färre män väljer att utbilda sig.

Allt fler pojkar misslyckas

Trenden under lång tid har varit att flickor går ut skolan med bättre snittbetyg än pojkar, och fler pojkar lämnar grundskolan med låga eller ofullständiga betyg. År 2018 blev var femte pojke inte behörig till gymnasiet. Samtidigt finns det ingenting som tyder på att just pojkar skulle ha sämre förmåga att uppnå grundskolans kunskapsmål. 

Vi kan inte ha en skola där pojkars prestationer bygger på hur könsfördelningen ser ut i klassrummen.

Ändå misslyckas allt fler pojkar. Det är en utveckling som måste tas på allvar. För i slutändan är det ett demokratiskt problem att det går sämre för så många pojkar, eftersom att det både för med sig sociala problem och fler riskerar att hamna i kriminella och extrema miljöer.

Klarar skolan av att i tillräckligt stor utsträckning fånga upp pojkarna redan i lågstadiet och säkerställa att de kan läsa, skriva och räkna innan de släpps vidare till mellanstadiet? Den som inte kan läsa och skriva ordentligt, kommer sannolikt inte heller prestera bra i andra ämnen och det bidrar till en negativ spiral som följer pojkarna till årskurs nio.

Är förväntningarna på pojkar för låga?

En annan relevant fråga är om det finns förväntningar på pojkarna. Jobbar skolan i tillräckligt stor utsträckning med attityder, normer, machokultur, antipluggkultur och föreställningar om att det är omanligt att plugga?

Forskningen visar att i de skolor som har en högre andel flickor så presterar pojkarna mycket bättre. Men vi kan inte ha en skola där pojkars prestationer bygger på hur könsfördelningen ser ut i klassrummen. Alla flickor och pojkar ska ha samma makt och förutsättningar att lyckas i skolan. 

Alltför ofta är det flickor och kvinnor som står i fokus. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det rätt, eftersom vi fortfarande har ojämnställda strukturer som slår hårdast mot dem. Det är främst kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, tar det största ansvaret för hem och barn, arbetar deltid, är mer sjukskrivna, har sämre löneutveckling och pensioner. 

Fånga upp förlorarna

Jämställdhetsperspektivet måste breddas och omfamna skolan som en viktig arena. Det är ingen slump att fler kvinnor går vidare till högre utbildning medan männen blir färre. Grundskolans lägre årskurser måste fånga upp pojkarna för att även de ska lyckas i skolan. 

Mellan 2006–2014 la Liberalerna om kursen för att skapa en jämlik skola och reformerna avlöste varandra. Tydliga formuleringar om jämställdhet infördes med fokus på de könsskillnader som finns i skolan. Både i förskolan, grundskolan och gymnasiet. För vi visste att skillnaderna fanns och vi gjorde något åt saken. 

Nu måste nästa steg tas för att hejda den negativa utvecklingen, så att fler pojkar kan lyckas och lämna grundskolan med fullständiga betyg och fler män kan söka sig till högre utbildningar. 

Ett omvänt jämställdhetslyft behövs

Det kräver ett jämställdhetslyft med tydligt fokus på pojkarna. Lärarna måste få fler verktyg för att öka jämställdheten. Förebyggande arbete behövs för att motverka den macho- och antipluggkultur som riskerar att förstöra framtiden för pojkarna och riktade insatser måste till för att stärka pojkars läsförståelse.

Vi har en pojkkris i svensk skola. Det är i grunden ett demokratiproblem. Lyckas vi inte vända på skolresultaten så riskerar vi gå en framtid till mötes där dörrar in till arbetsmarknaden stängs för män – och vi riskerar att få ett mer våldsutsatt samhälle. De som kommer få betala priset är kvinnorna. Det vore ett stort misslyckande för jämställdheten. 


Av Gulan Avci (L)

Riksdagsledamot och tidigare ordförande Liberala Kvinnor