Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Vi förde en utrikespolitik som vann respekt i världen

Att bara stapla sanktioner ovanpå varandra mot Iran var ingen väg framåt. Vi stödde tydligt en diplomatisk process. Och till slut ledde ju den väg vi förordade till framgång. Kriget kunde förhindras, skriver Carl Bildt. Foto: ALEX LJUNGDAHL
KDU:s ordförande Martin Hallander gav Hanif Bali rätt i sak i kritiken mot Bildt.

Ett påstående om att Sverige under de åtta år som jag var utrikesminister förde en ”skamlös” utrikespolitik kan knappast få stå alldeles oemotsagt. 

Jag skulle hävda att vi förde en utrikespolitik som vann betydande respekt inte bara i det övriga Europa utan vidare än så, skriver Carl Bildt.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Martin Hallander kritiserar först och främst den Iran-politik vi förde, men verkar inte inse vad den faktiskt handlade om. 

Detta var ett skede när spänningen med Iran kring de olika anklagelserna om att landet höll på att utveckla kärnvapen växte. Det fanns en risk för att detta skulle leda till ett nytt och förödande krig. 

Då handlade också vår politik om att ge de bidrag vi kunde ge till en politisk lösning av frågan. Att bara stapla sanktioner ovanpå varandra var ingen väg framåt. Vi stödde tydligt en diplomatisk process. Och till slut ledde ju den väg vi förordade till framgång. Kriget kunde förhindras.

Trumps linje ökar farorna i regionen

Att Trump sedan dess övergett det viktiga avtalet, och slagit in på en väg som åter ökar farorna för krig i regionen, är mycket allvarligt. EU står enat i kritiken av den linjen, och driver aktiv diplomati med såväl Iran som USA för att bevara freden. 

Men vi ville under mina år också försöka bidra till att öppna upp landet och påverka dess inre utveckling. Det var Sverige som tillsammans med USA tog initiativ i FN:s råd för mänskliga rättigheter om en granskning av Iran. Och de frågorna stod också på agendan när jag besökte landet. Genom direkta kontakter kunde vi dessutom hjälpa enskilda människor.

Israel-kritiken hade ett brett stöd

Hallanders andra kritikpunkt gäller vår inställning till Israel, tydligen främst att jag kritiserat Israel för så kallade utomrättsliga avrättningar. Den kritiken hade ju dock ett mycket brett internationellt stöd.

Vi förde en konsekvent politik för en tvåstatslösning med ett Israel och ett Palestina som kunde leva i fred sida vid sida med varandra. Och vi var drivande för att lägga fast den linje i dessa frågor som sedan dess förblivit EU:s.

I denna ingick förvisso ofta kritik av Israel, inte minst den illegala bosättningspolitik som ju sedan dess än värre underminerat förutsättningarna för fred, men också ockupationspolitiken på Västbanken och den brutala isoleringen av Gaza med dess humanitära konsekvenser.

Inte minst när det gäller bosättningspolitiken skulle nog de flesta i dag formulera den kritiken än skarpare. 

Och det skall också sägas att vår politik i alla dessa frågor hade ett mycket brett stöd i Sveriges riksdag. 

Turkiet har tagit fel vändning

Till detta kommer att vi tillhörde dem som under en följd av år välkomnade och försökte att stödja Turkiets såväl demokratisering och europeisering. Och det skall inte glömmas bort att det, inte minst som en följd av närmandet mellan EU och Turkiet, skedde mycket betydande framsteg vad gällde demokrati och mänskliga rättigheter under dessa år. Det gällde då också den viktiga frågan om kurdernas rättigheter.

Sedan några år tillbaka, och tydligast sedan det odemokratiska kuppförsöket sommaren 2016, men med tendenser även dessförinnan, har utvecklingen dock dessvärre tagit en annan och dyster vändning. Detta har jag också utförligt kommenterar och kritiserat i olika sammanhang. EU-processen är de facto fryst. Utvecklingen i och för landet är djupt tragisk. 

Men detta innebär förvisso inte att det var fel att ge stöd till processen när den var positiv, och heller inte att vi för evigt skall släcka hoppet om ett Turkiet som åter slår in på demokratiseringens och europeiseringens väg. Det finns de som för alltid vill stänga dörren till Turkiet bara, eller till och med främst, för att landet är muslimskt. Den linjen var aldrig Sveriges.

Mycket att vara stolt över

Utrikespolitik innebär inte sällan att manövrera i en värld som ser annorlunda ut än vad vi kanske skulle önska, men att alltid göra det med förankring i våra intressen och värderingar. Och det tror jag nog att de flesta bedömare anser att vi gjorde under dessa åtta år. Det finns mycket under dem att vara stolt över. 

 

Av Carl Bildt

Tidigare utrikesminister (M)