Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vi behöver förbereda oss på det värsta

För en landsomfattande infektion kommer det inte att finnas sjukvårdsresurser nog, skriver Sven Britton.
Foto: Helena Landstedt/TT
Vi äldre i den högre riskgruppen ska ju också omfattas av det nationella välfärdskontraktet, skriver infektionsläkaren Sven Britton, 81.
Foto: PRIVAT

Coronavirusets globala utbredning, med nya härdar på långt åtskilda platser, är ett mönster som vi inte sett tidigare.

Vår beredskap och förmåga att inom sjukvården klara en allmänt utbredd Cov19-infektion är dålig, skriver infektionsläkaren Sven Britton.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. I avvaktan på om och när coronaepidemin når allmän spridning i Sverige diskuteras hur smittsam respektive dödlig denna nya infektion är och om vår beredskap är god ifall många människor skulle kräva sjukhusvård. 

Smittsamheten som helhet är en sammanvägning av hur smittsam en infektion är, hur många en smittsam person möter under en viss tid och hur länge smittsamheten varar. Den anges i ett R-tal. Inledningsvis angav forskare i Kina  R=2,2 för Cov19, dvs en smittad person kan i genomsnitt smitta 2,2 personer. Vanlig säsonginfluensa har R=1,7. Genomgången infektion med livet i behåll ger med all sannolikhet livslång immunitet. Ju fler människor som blir immuna och därmed inte längre är mottagliga för smitta ju lägre blir R-värdet. 

När det blir mindre än 1, R<1, så dör infektionen ut, varje smittad kan inte smitta en ny mottaglig person. Det här är alltså en infektion som är mer smittsam än influensa men inte alls lika smittsam som mässling som har R=15 i början av en epidemi. 

Vi borde haft större försiktighet 

En ännu oklar fråga är hur länge en person som infekterats är smittsam. Den perioden är mycket kort, bara några dagar, vid både mässling och influensa men kan troligen vara betydligt längre vid en coronainfektion. 

Tiden från smitta till symtom, inkubationstiden, är också osäker. Nuvarande riktmärke på 14 dagar kan nog vara betydligt längre, åtminstone i undantagsfall. Vissa patienter verkar också kunna smitta även innan symtomen (hosta och feber) brutit ut på allvar. 

Ambulanssjukvårdare i Stockholm gör hembesök hos personer som misstänks vara smittade av corona.
Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Epidemins globala utbredning med nya härdar på olika platser långt åtskilda är också ett mönster som inte setts tidigare. Det finns alltså fortfarande luckor i vår kunskap om detta nya virus och kanske hade man kunnat förvänta sig en större försiktighet hos myndigheterna när man gick ut med rekommendationer i epidemins inledningsskede.

Högre dödstal för oss äldre

Dödligheten är låg i denna nya infektion, hamrar myndigheterna in, med den begripliga avsikten att lugna folk. Hittills är den 3 procent. Men om dödligheten slutligen förmodas bli 2 procent för befolkningen som helhet så är den troligen betydligt högre hos oss äldre. Det är hittills huvudsakligen vi som blir allvarligt sjuka och kan dö i denna infektion. Personer över 65 utgör ca 20 procent av befolkningen och bland oss skulle i så fall dödligheten kunna ligga kring 10 procent och vi skall ju också omfattas av det nationella välfärdskontraktet. 

Beredskapen är dålig

Om vår beredskap och förmåga att inom sjukvården klara en allmänt utbredd Cov19-infektion kan konstateras att den är dålig. I Sverige har vi redan det lägsta antalet sjukhussängar per invånare i Europa och flera av dessa är ändå inte belagda för närvarande, framför allt på grund av sjuksköterskebristen. Kanske är den något bättre i länder som varit i krig och fått sin sjukvårdsorganisation testad under extrema förhållanden, men det är klart att inget land kan ha en sjukvård som står redo att ta emot kanske tusentals nya sjuka och smittsamma patienter. 

Det finns flera flaskhalsar, som tillgång till sjukvårdspersonal, till sjuksängar/ intensivvårdsplatser, till skyddsutrustning. En omedelbar uppgift för statsledningen vore att för tillfället avblåsa alla varsel och i stället satsa för att få in de många sjuksköterskor som för närvarande finns utanför sjukvården. 

För en landsomfattande infektion kommer det inte att finnas resurser nog, där får improvisationerna göras så drägliga som möjligt. Personligen tror jag att den nationella solidariteten skulle mobiliseras – och med den oanade krafter.

Förbered för det värsta – hoppas på det bästa

För enstaka fall på olika håll i landet har förberedelser nu sent omsider kommit i gång. Våra möjligheter till smittspårning är goda, vilket gör att infektionen kan begränsas bättre än på många andra håll och våra bostäder är generellt välutrustade och skall alltså kunna härbärgera måttligt sjuka. Regering och berörda myndigheter har börjat damma av och se över beredskapsresurserna.

Det finns alltså både oroande och gynnsamma omständigheter i vår beredskap men vi bör fortsätta att så långt vi kan förbereda oss på det värsta – men hoppas på det bästa. 


Av Sven Britton

Infektionsläkare

81 år och därmed fast förankrad i den högre riskgruppen

Löfven: Det gör regeringen efter de nya coronafallen


Corona: Ökad oro bland astmatiker