Kashif Virk. Foto: Wahid RaziullahKashif Virk. Foto: Wahid Raziullah
Kashif Virk. Foto: Wahid Raziullah
Martin Lembke. Foto: PrivatMartin Lembke. Foto: Privat
Martin Lembke. Foto: Privat

Vi anpassar oss efter svenska samhället

Publicerad

Vissa av Koranens bud är mycket hårda. Och som muslim måste jag ta avstånd från de handlingar som föranleder dem, skriver imamen Kashif Virk.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Martin Lembkes debattartikel, där han efterlyser förklaringar till vissa delar av Koranen, är uppriktig och ett genuint sökande efter svar från utövare i förstahand. Artikeln ger muslimer möjlighet att djupare reflektera över sin skrift och vad vissa utav dess bud har för kontext och tillämpning.

Det är viktigt att fråga sig själv hur en skrift där Gud förklarar sig själv vara nåderik och barmhärtig innan varje kapitel, kan innehålla de inslag som Lembke hänvisar till? Jag själv, född och uppvuxen i Sverige, kan tycka att dessa bud är mycket hårda. Men som muslim måste jag även ta avstånd från de handlingar som föranleder dem. Förseelsen ses lika allvarligt som straffet.

Sedan tror jag även dessa verser blivit aktuella just på grund av den systematiska feltillämpning som de utsatts för i vissa muslimska länder.

 

Hur ser jag då själv på dessa verser, som jag tror vara Guds ord?

När det gäller ”lemlästning av tjuvar”, så gäller straffet inbitna tjuvar (ordet i bestämd form substantiv). Det påpekas att det är ett hårt och avskräckande (nakal) straff från Gud. I nästa vers står det att dörren till ånger är öppen, villkorat med att man även gör bättring i framtiden och avstår från förseelsen. Enligt Koranen är förlåtelse nämligen mer att föredra såvida detta leder till bättring (42:42).

När det gäller straff för otukt (24:2), är jag övertygad om att detta inte är ett straff för förseelsen i sig. I påföljande vers står det nämligen att det krävs fyra ögonvittnen till händelsen för eventuellt straff. Det betyder att förseelsen skett offentligt och utan känsla av skam. Det är alltså straff för att man på detta vis önskat sprida omoral i samhället, något som fördöms även på ett annat ställe i kapitlet (24:19). Sker dessa handlingar i det fördolda är de lika förkastliga enligt islam, men de föranleder inte straff.

 

Korsfästelsen av osedliga (5:33) föregås av en vers som konstaterar att dödandet av en oskyldig människa är ett mord på hela mänskligheten. Vidare förklaras straffet att stifta ofrid i landet vara dödsstraff, korsfästning eller lemlästning, ett synnerligen hårt straff. Det har en tydlig kontext av krig och väpnad konflikt, där fiendens straff oftast är döden, vare sig det sker genom arkebusering eller annat. De tre metoderna i versen var historiskt sett tillämpade under den tiden.

När det gäller polygami så står detta bud i kapitel 4 (an-Nisa, kvinnorna), som handlar om de krig som muslimerna tidigt fick utkämpa i självförsvar och om de änkor och föräldralösa barn som hade behov av omsorg. Därför ses polygami som en lösning till demografisk obalans som uppstår i krig. En liknande situation uppstod i Europa efter andra världskriget, då det rådde akut brist på män. Under sådana omständigheter måste det således finnas alternativ. Men låt det vara klart att som muslimer i Sverige så står vi under svensk lag om monogami.

 

LÄS MER: Vore värdefullt om Koranen kunde förklaras

 

Hustruaga är inte en ”rätt” som den muslimske mannen har. Islam förespråkar oerhörd respekt för kvinnor (se 4:19, 4:32). Därför vore det ytterst motstridigt om religionen samtidigt ger mannen rätt till ”hustruaga”. Dock ses detta påbud enbart som en markering, från man till kvinna, att den andres beteende leder till att relationen mellan dem riskerar att ödeläggas, och i den avsedda versen presenteras det som en absolut sista utväg. Kom även ihåg att en muslimsk kvinna närsomhelst, utan att ange skäliga orsaker, kan begära skilsmässa från sin man.

Jämförelsevis har Sverige kommit mycket långt kring hur vi tänker om jämlikhet. Dock utgör vårt sätt att tänka ingen norm i omvärlden. Även vi muslimer som lever i Sverige anpassar vårt utövande till samhället, men utan att bortse från den visdom vi finner i vår lära.

 

Kashif Virk

Imam inom Islams Ahmadiyya Samfund, verksam i Stockholm

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag