Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vem bryr sig om skadan som dödar flest i Sverige?

Det saknas direkta ekonomiska incitament att förebygga fall hos äldre. Förståelsen för problemens dignitet kommer först när man blir mamma till sin mamma, skriver Olle Svensson.Foto: SHUTTERSTOCK
Olle Svensson är professor i ortopedi.

Fallskador är den vanligaste skadan som dödar flest – men var är den politiska viljan för våra äldre? 

Jämför med det strukturerade arbetet mot barnolycksfall, eller trafikdöden som i dag bara är några procent jämfört med 1950, skriver professor Olle Svensson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Fallskador är i dagens Sverige den vanligaste och farligaste skadan som dödar flest människor. Socialstyrelsens dödsorsaksregister anger drygt tusen döda per år, en grav underskattning. Bara efter höftfraktur dör cirka 4 000 inom ett år. Däremot är statistiken för andra mer spektakulära skador säkrare, för 2018: 250 trafikdöda, 108 mördade och 55 döda i arbetet. 

Men för varje dödsfall skadas och invalidiseras många hundra fler: efter höftfraktur återfår få sin forna gångförmåga, trots att behandling, rehabilitering och omvårdnad har förbättrats. Det är därför smartare att bygga staket vid stup än sjukhus nedanför. Det har vi riggat för andra skador: Döden i barnolycksfall, på vägar och arbetsplatser har minskat – inte av sig självt utan genom långsiktiga systematiska projekt – med myndigheter, organisationer, föreningar, fack och arbetsgivare.

Ren okunnighet

Något liknande finns inte för fallskador. Det finns dock många enskilda bra projekt. Men som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap framhåller har ingen av de åtta myndigheter som har hand om säkerhet och skadeprofylax något direkt ansvar. Det saknas också direkta ekonomiska incitament att förebygga fall hos äldre. Det finns inga föräldraföreningar som driver på. Förståelsen för problemens dignitet kommer först när man blir mamma till sin mamma. 

Till skillnad från alla andra skador drabbas kvinnor mer av fall/fraktur. Att feministerna inte reagerat på denna ovanliga könsskillnad är märkligt

Bara några procent av allmänheten vet att fallskador dominerar skadepanoramat och tar över 70 procent av vårdplatserna för våld. Ren okunnighet alltså. Men det globala åldrandet har skett så långsamt att vi inte märkt ökningen. Skadorna trivialiseras då de oftast sker i hemmet. 

Personlig integritet sätts före överlevnad

Det finns tyvärr inte längre statistik på hem/fritidsskador. Socialstyrelsen har lagt ner registreringen med motiveringen att det hotar den personliga integriteten. 

Som om inte död och invaliditet vore värre hot? Det anser man inte när det gäller trafik/arbetsskador, eftersom en fortlöpande statistik är förutsättningen för att kunna driva skadeprofylax. Resultatet av säkerhetsarbete är att ingenting händer. Därför krävs statistik på gruppnivå. 

Ett exempel är Skellefteå som var sämst i Sverige på fallskador på kommunala boenden. Genom att manuellt återföra data från akuten (förmodligen olagligt) och återföra data till personalen lyckades man minska skadorna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar nu med att ta fram motsvarande data för fallskador för alla kommuner och regioner. Data av hög kvalitet registreras enligt lag i Socialstyrelsens databaser, men några anser att man inte får använda ens avidentifierade data för att rädda liv! Mygg och kameler.

Kvinnor särskilt hårt drabbade

Man betraktar också fall som ödesbestämda och därmed oundvikbara. Det är fel, vilket visas av att man genom strukturerat arbete minskat barnolycksfall, och trafikdöden är i dag bara några procent jämfört med 1950. 

Till skillnad från alla andra skador drabbas kvinnor mer av fall/fraktur. Att feministerna inte reagerat på denna ovanliga könsskillnad är märkligt, fokus ligger väl mer på yngre och friskare kvinnor. Pensionärsföreningarna prioriterar plånboksfrågor framför livhanken. Regering och riksdag har heller inte tagit krafttag mot ett av våra stora folkhälsoproblem, kanske beroende på att bara 1,7 procent av riksdagsmännen är över 64, jämfört med 28 procent av väljarna. 

Vi vet mycket väl hur vi kan minska fallskador: samma metoder som varit så framgångsrika för andra skador: riskanalys, riktade åtgärder, mätningar och återkoppling. Förutsättningen är att vi får använda vårddata som verktyg för att förhindra onödig död och invaliditet. Det gäller livet!

 

Av Olle Svensson

Professor i ortopedi

Tidigare ordförande i Svensk ortopedisk förening