Joar Forssell.Joar Forssell.
Joar Forssell.
Mårten Roslund.Mårten Roslund.
Mårten Roslund.
Foto: Sara StrandlundFoto: Sara Strandlund
 Foto: Sara Strandlund

Värnplikten kränker individens frihet

Publicerad

Den myndighet som har det yttersta ansvaret för att skydda människor när deras frihet är som mest hotad kan rimligen inte byggas på tvångsarbete, skriver Grön Ungdoms Mårten Roslund och LUF:s Joar Forssell.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Svenska Dagbladet skriver den 31/8 att försvarsminister Peter Hultqvists utredning om personalförsörjning i militären föreslår en allmän värnplikt vid sidan av det frivilliga yrkesförsvaret. Målet är att flera tusen unga ska kunna plikttjänstgöra redan 2019. Det är en oroväckande nyhet. Värnplikten ger inte bara uttryck för statligt förmynderi – den är också hopplöst daterad.

Slagfälten har förändrats. Det är inte längre primärt flest utan snarare bäst tränade och utrustade soldater som vinner.

Förarlösa drönare styrs numera på avstånd från datorskärmar. Precisionsbomber och robotar kan slå ut materiel, infrastruktur och förband på långt håll. Krigets komponenter och strategier har förbytts; med avancerade ubåtar, desinformation och cyberattacker är det högutbildade specialister som tar täten i krigföringen. Ett motståndskraftigt och modernt försvar präglas av teknologi, långsiktig personalpolitik och innovation – inte av ren muskelkraft.

 

Samtidigt behöver givetvis även ett mindre, mer avancerat försvar ett effektivt system för personalförsörjning. Men när offentliga branscher har problem med rekrytering brukar det politiska svaret vara högre löner och bättre arbetsvillkor. I Försvarsmakten handlar det utöver löneutveckling till exempel om studieförmåner, bättre karriärvägar och stärkt veteranvård.

Om vi vill kunna försvara Sverige och delta i fredsbevarande insatser måste vi säkra både finansiering och personalförsörjning. Det är förstås lättare och billigare att tvinga unga till tjänstgöring än att på allvar göra försvaret till en attraktiv arbetsplats. Men enkelheten för staten gör inte tvånget mer rätt eller ansvarstagande.

Värnplikten är ett långtgående övergrepp på individens självbestämmande. I en demokrati där statens syfte är att skydda medborgarnas rättigheter och friheter bör ingen ställas inför valet att antingen tjänstgöra i försvaret eller bestraffas.

 

Att tvinga individer att bära vapen och i värsta fall ta livet av andra är moraliskt djupt tveksamt, men också direkt motsägelsefullt. Den myndighet som har det yttersta ansvaret för att skydda människor när deras frihet är som mest hotad kan rimligen inte byggas på tvångsarbete.

Sverige står inför flera stora utmaningar och världen runtomkring oss är orolig. För att finansiera morgondagens försvar och välfärd krävs att fler, inte färre, går till jobbet.

Att tvinga människor att göra avsteg från sin föredragna karriär för att i stället tjänstgöra i försvaret är därför inte hållbart.

Dagens unga hör hemma i arbetslivet och i utbildningsväsendet, där jobb inom Försvarsmakten ska vara ett frivilligt alternativ bland flera. Att anpassa det svenska försvaret till framtidens utmaningar kräver nya lösningar – inte en återgång till plikten. Vi förutsätter att både regeringen och oppositionen avvisar alla ansatser till en tvingande tjänstgöring. Priset för ett bättre försvar får aldrig vara folkets frihet.

 

Mårten Roslund

Språkrör, Grön Ungdom

Joar Forssell

Ordförande, Liberala ungdomsförbundet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag