Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Värna public service och värna demokratin

Jean-Paul Philippot, ordförande för EBU, längst till höger.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Den Europeiska radio- och tv-unionen (EBU) har drygt 85 nationella medieorganisationer som medlemmar från 56 länder i och runt Europa. Den har representerat och tjänat sina medlemmar i mer än 60 år och främjar de värden och den särart som kännetecknar public service-media i Europa och runtom i världen. Som ordförande för EBU är jag stolt över vår union och dess historia och inom den kontexten uppskattar jag särskilt den starka public service-tradition som har funnits i de nordiska länderna och särskilt då i Sverige.


Under ganska lång tid har public service-media i Sverige, Norge, Danmark och Finland fungerat som förebilder för resten av Europa, genom att visa upp den tydliga kopplingen mellan väl fungerande public service-media och väl fungerande demokratiska samhällen. I en Eurobarometer-enkät, som Europeiska kommissionen publicerade nyligen, uttryckte befolkningen i Sverige den högsta graden av förtroende för Sveriges Radio och en liknande hög grad av förtroende för Sveriges Television. Resultaten visade även på en motsvarande hög grad av förtroende för både radio och tv inom de övriga undersökta länderna i Norden. Faktum är att Eurobarometer-enkäten visade att det finns ett starkt generellt stöd för public service-media i de nordiska länderna.

Det gläder mig också att jag kunde notera att det starka förtroendet för public service-media i de nordiska länderna samtidigt kompletteras av ett brett politiskt stöd.

Samtidigt som tillståndet för public service i de nordiska länderna är fortsatt relativt hälsosamt och säkert för ögonblicket är situationen i resten av Europa en aning besvärligare. De flesta länder i Europa står inför en period av åtstramningar och fortsatta nedskärningar och besparingar. I de flesta av de här länderna ombeds public service-media att ”dela på bördan”, vilket på flera sätt är begripligt. I till exempel Nederländerna har resurserna till public service sjunkit under perioden 2011–2015 med motsvarande strax över en miljard SEK, och i Irland har 20 procent av budgeten skurits bort. Det är också många länder där ”delandet på bördan” även har kombinerats med otillbörliga påtryckningar rörande public service-mediernas uppdrag. I Portugal finns det krafter inom regeringen som skulle vilja kombinera budgetneddragningarna på mer än 25 procent med en storskalig privatisering. I Spanien avser den sittande regeringen att inte bara skära ned den totala budgeten med 25 procent, utan även att underminera public service-mediernas oberoende genom att avskaffa kravet på konsensus i frågan om utnämnandet av den högsta ledningen, vilket troligen kommer att leda till kraftigt regeringsvänliga utnämningar. Hoten mot public service-mediernas politiska och redaktionella oberoende är även en fråga i Ungern, där krafter inom det styrande Medierådet alltför ofta tycks vilja ställa sig in hos regeringspartiet.


Sådana hot mot public service-bolagens ekonomiska och redaktionella oberoende underminerar givetvis det mycket viktiga förtroende som en välinformerad befolkning behöver för att fritt kunna utöva sina demokratiska rättigheter och främja målen för det civila samhället. Ett verkligt public service-bolag kan inte tjäna sin publik utan att ha de rätta institutionella garantierna för sitt oberoende och de nödvändiga resurser som krävs för att uppfylla sitt public service-uppdrag och leverera kvalitativ och oberoende journalistik.

Genom att ta upp de här hoten och rikta uppmärksamheten mot de nödvändiga förutsättningarna för en äkta public service-organisation, såsom nämnts, har EBU av tradition kunnat använda de nordiska medlemmarna som modell för public service-media i Europa och jag litar på att vi kommer att kunna göra detta även i framtiden.

Jag räknar också med ett fortsatt stöd från våra nordiska medlemmar när vi möter de utmaningar som mediebolagen står inför på både den europeiska och den internationella nivån. Den tekniska konvergensen har nu gjort det möjligt för medborgarna att få tillgång till information och innehåll när de själva väljer det via internet, och internetbaserade mottagare kommer inom den mycket nära framtiden att bli standard i varje hushåll. Public service-media kommer att vara en del av den här framtiden och många av våra medlemmar – i synnerhet våra nordiska medlemmar – har demonstrerat sin innovationsförmåga inom både produktion och distribution av nyheter och innehåll, vilket kommer att utgöra vår standard inför framtiden. Men för att kunna följa upp denna anpassning och innovation måste vi tävla med intressenter på den överstatliga nivån, som önskar begränsa oss till en sorts ”medieghetto”, genom att reducera vår tillgång till radiofrekvensspektrumet och försöka införa restriktioner och en större politisk kontroll över våra aktiviteter. När vi konfronterar dessa intressenter och argument i Bryssel och på andra platser har våra nordiska medlemmar varit mycket inflytelserika och jag litar på att de kommer att fortsätta att låta detta inflytande märkas även i framtiden.

Som ni kan se finns det ett antal utmaningar och hot som public service står inför i dag och i framtiden. När EBU konfronterar dessa kommer vi även i fortsättningen att hämta styrka och stöd från det nordiska exemplet, och från Sverige i synnerhet, såsom det manifesterats i graden av allmän tilltro och det breda politiska stöd som public service åtnjuter här. Genom att göra detta förväntar jag mig att de nordiska regeringarna kommer att fortsätta att fostra denna anda av public service, som är så livsviktig för en förståelse av demokratins väsen.

Jean-Paul Philippot är ordförande för Europeiska radio- och tv-unionen, EBU, som företräder 85 public service-företag i Europa.