Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varje skjutning kostar vården en kvarts miljon

Utryckning efter att en ung man skottskadats i Tensta i slutet av september.Foto: ALEX LJUNGDAHL
Benjamin Dousa (M), ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd.
Tobias Nässén (M) är vård- och valfrihetsregionråd i Region Stockholm.

Pengarna för de senaste tio årens vård för skottskador i enbart Stockholms län hade räckt till 100 000 läkarbesök om de använts för annat.

Sverige behöver en ny regering, skriver Benjamin Dousa och Tobias Nässén (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ny statistik från Socialstyrelsens register över antalet personer som vårdats för skottskador visar att antalet bara i Stockholms län har mer än tredubblats på tio år. 2009 vårdades 16 personer för skottskador och tio år senare hade antalet ökat till 54 personer. 

Statistiken talar sitt tydliga språk och visar att utvecklingen går åt helt fel håll, och att Sverige behöver byta politik så att tryggheten ökar såväl i samhället i stort som i sjukvården som får hantera de direkta effekterna av våld med skjutvapen, sprängmedel och knivar. 

Var tredje dag – året runt

Ser vi på utvecklingen sammantaget de senaste tio åren så har 400 personer vårdats för skottskador, och det är bara personer i Stockholms län. I hela landet är det 1 240 personer vilket alltså motsvarar att i genomsnitt har en människa vårdats för skottskador var tredje dag året runt i tio år.

Förutom det mänskliga lidandet för enskilda människor och deras anhöriga har denna utveckling stora kostnader för hela samhället i form av otrygghet och en begränsning av människors frihet. Även sjukvården och medarbetare i vården påverkas starkt negativt av allt fler hotfulla situationer.

Hotfullt för vårdpersonalen

När en ambulans får ett larm om en skjutning uppstår redan här en risk för hotfulla situationer och en osäkerhet för personalen – vad är det som väntar på brottsplatsen? När ambulansen sedan kommer till sjukhuset har det krävts att byggnaden anpassats för att öka säkerheten. 

Tyvärr finns få tecken på nödvändiga åtgärder i regeringens budget – nya insatser på brottsområdet lyser med sin frånvaro.

Det krävs ofta en sluss där patienter behöver visiteras för att se om det finns vapen innan en trygg och säker vård med den mest avancerade sjukvården vi har kan komma i gång. Det har hänt att ett dolt vapen upptäckts först på en röntgenbild när intensivvården redan är i gång. Inte sällan krävs polisresurser vid akutmottagningarnas entréer runtom i landet dit andra personer tar sig i kölvattnet efter en skjutning.

Hisnande kostnad

Vid sidan av mänskligt lidande och otrygghet finns också stora ekonomiska kostnader. Ett av de sjukhus i landet som vårdar flest patienter efter skjutningar är traumacentrum vid Karolinska universitetssjukhuset. Vid ett besök där nyligen framkom att bara på denna enhet har man i år behandlat 38 patienter med skottskador och i snitt vårdas dessa patienter i drygt 6 dygn med bland annat den mest avancerade akutsjukvården vi har i Sverige. 

Den ekonomiska sjukvårdskostnaden för dessa 38 skjutningar uppgår till drygt 10 miljoner kronor eller drygt en kvarts miljon kronor per patient.    

Ser man denna kvarts miljon kr per patient och lägger ihop de senaste tio årens vård för skottskador i Stockholms län summerar det alltså till 100 miljoner kr, vilket om det kan användas till annan vård motsvarar till exempel 100 000 läkarbesök för patienter i Stockholms län.

Budgeten är ett svek

Sammantaget kostar skjutvapenvåldet samhället stora summor varje år, både i mänskligt lidande, otrygghet och minskad frihet samt i rena ekonomiska termer. Det är tydligt att utvecklingen har gått åt fel håll och fler insatser behöver genomföras för att vända utvecklingen. 

Med rätt politik kan fler skjutvapen tas bort från kriminella personer och fler brott klaras upp så att samhället blir tryggare och brottsoffer kan få upprättelse. Tyvärr finns få tecken på dessa åtgärder i regeringens budget – nya insatser på brottsområdet lyser med sin frånvaro. 

Regeringens budget riskerar till exempel att leda till att Åklagarmyndigheten tvingas skära ner verksamheten, vilket i sin tur leder till att färre brott går till domstol medan notan växer för traumavård på landets sjukhus.

 

Av Tobias Nässén (M)

Vård- och valfrihetsregionråd i Region Stockholm

 Benjamin Dousa (M)

Ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd