Lars Ohly. Foto: SARA STRANDLUNDLars Ohly. Foto: SARA STRANDLUND
Lars Ohly. Foto: SARA STRANDLUND
Emma Henriksson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENEmma Henriksson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Emma Henriksson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Varje dag sviker regeringen de funktionshindrade

Publicerad

Den senaste tidens inskränkningar inom stödet till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga är alarmerande. Inte minst familjer med små barn drabbas mycket hårt, skriver Lars Ohly och Emma Henriksson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Andelen beviljade ansökningar av personlig assistans sjunker stadigt. Endast en av sju ansökningar om assistansersättning beviljas enligt Försäkringskassans senaste siffror. 2014 var det mer än tre gånger så många. Tidigare beviljad assistansersättning blir dessutom allt oftare indragen eller decimerad.

Enligt LSS ska assistansersättning beviljas för grundläggande behov, om behoven uppgår till minst 20 timmar per vecka. Som grundläggande behov räknas personlig hygien, måltider, att klä på och av sig, samt kommunikation med andra, men även annan hjälp som kräver ingående kunskap om personen och dennes funktionsnedsättning. Principen är att om du inte kommer upp i 20 timmars behov, får du inget stöd alls från staten. Du har fortfarande rätt att ansöka om stöd från kommunen, men även detta stöd minskar. 

Minskningen av stödet till personer med funktionsnedsättning sammanfaller med att regeringen under de senaste två åren upprepade gånger påpekat att kostnadsutvecklingen för personlig assistans måste bromsas. Något som bortförklaras som en ren tillfällighet av både regeringen och Försäkringskassan.

Försäkringskassan motiverar i stället åtstramningarna med att de följer rättspraxis och framför allt två domar i Högsta Förvaltningsdomstolen. Domarna ger en snävare bedömning av vad som anses vara grundläggande behov än vad som var det ursprungliga syftet med LSS. Detta har kraftigt minskat möjligheten att komma upp i behovet av 20 timmars personlig assistans i veckan. Konsekvensen blir naturligtvis att allt färre personer beviljas insatser inom LSS.

Domarna som Försäkringskassan hänvisar till är prejudicerande, det vill säga vägledande för hur lagen kan tolkas. Försäkringskassan ska alltså följa dessa domar. Men den ändrade bedömningen kom dock långt efter domen som berör grundläggande behov - först efter att myndigheten fått regeringens regleringsbrev som gav dem uppdraget att bryta utvecklingen av antalet timmar. 

 

LÄS MER: Jag ska inte tro att jag har rätt att jobba 

 

Lagens intention upprätthålls inte längre och när rättsläget på detta sätt har förändrats krävs en lagändring som återupprättar LSS.

Uttalandet den 29 maj från ansvarig minister Åsa Regnér kan tolkas som en begynnande insikt hos regeringen. Regnér öppnade för att göra en lagändring om det finns ett samband mellan de vägledande domarna och neddragningen av personlig assistans. Ministern inväntar rapporter från Försäkringskassan och Socialstyrelsen efter sommaren och lovar att överväga en lagändring om det visar sig att ”verkligheten har förändrats i förhållande till lagens intentioner.”

Vi har med stigande oro bevittnat förändringen av verkligheten. Varje dag drabbas nu familjer och individer av regeringens politik och tillämpning av lagen. Varje dag inskränks människors funktionsrätt – rätten att fungera i samhällets alla delar på lika villkor. Redan 2014 fick Sverige skarp kritik från FN för att Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inte införlivats i svensk lag. Vid samma tidpunkt fick vi också kritik för inskränkningar i den personliga assistansen.  

 

LÄS MER: Hjälp mitt barnbarn, Försäkringskassan 

 

Det finns starka skäl att tro att den kostnadsökning vi ser, till stor del kan förklaras av naturlig utveckling. Det är redan klarlagt att en övervägande del av kostnadsutvecklingen beror på folkökning, att assistansen får behållas efter 65, att assistenternas löner ökat och att livslängden hos assistansberättigade blir allt högre. Den frihet som LSS syftade till att skapa gör också att fler i dag tar vara på de möjligheter som ges att leva ett liv som andra. Att arbeta, ha ett socialt liv eller engagera sig i föreningsliv. 

I dag, torsdag, är ansvarig minister kallad till Socialutskottet. Då har hon chansen att redovisa hur regeringen kommer att agera. Om inte regeringen frivilligt ändrar lagen ligger ett förslag på utskottets bord som kan tvinga dem. Oavsett vilket behövs en lagändring nu. 

Emma Henriksson (KD) 

ordförande Socialutskottet

Lars Ohly 

ordförande Funktionsrätt Sverige

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag