Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför vill regeringen förstöra högre utbildning?

Margareta Barabash, vice ordförande Fria moderata studentförbundet.
Linnea Dubois, ordförande Fria moderata studentföreningen i Uppsala

Regeringen behandlar högre utbildning som om det vore regionalstöd. 

Att man väljer att göra Mälardalens högskola – som återkommande kritiserats för usel kvalitet – till universitet, urvattnar allt vad högre utbildning ska vara, skriver Margareta Barabash och Linnea Dubois från Fria moderata studentförbundet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Mälardalens högskola kommer 2022 att ges universitetsstatus, enligt ett nyligen tillkännagivet förslag från regeringen. Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans (S), sade i samband med tillkännagivandet att ”Mälardalens högskola har en mycket framstående position bland landets högskolor, vilket ger en stark grund att bygga vidare på”.

Regeringen hänvisar särskilt till att Mälardalens högskola är viktig för regionens ”tillväxt och utvecklingspotential”. Må så vara. Men det räcker inte för att rättfärdiga att ge en högskola universitetsstatus. Förutsättningarna för forskning och högre utbildning i Sverige kan inte reduceras till ett instrument för att säkerställa tillväxten i valda delar av landet. Framför allt inte när de högskolor som av denna anledning uppgraderas till universitet ständigt tycks vara undermåliga.

Det är en nationell angelägenhet

Kommuners och regioners starka incitament att bli hemvist åt ett universitet är förståeliga. Det lockar kompetens och arbetskraft, stärker den regionala tillväxtkraften och skapar arbetstillfällen. Samtidigt är det ett faktum att ett kvalitativt universitetsväsende är en nationell angelägenhet, inte en regional. 

Regeringen bör ta bort universitetsstatusen från de lärosäten som inte håller måttet, i stället för att skapa nya.

Sverige behöver kunna säkerställa att den högre utbildning och forskning som redan bedrivs i landet håller en hög nivå. De resurserna som finns är knappast oändliga. Att ännu fler aktörer ska behöva dela på dem är fullständigt ansvarslöst. Då är det bättre att färre aktörer får högre anslag så att de kan satsa fullt ut på att leverera högkvalitativ utbildning och forskning.

Bara Karlstad höll måttet

Mälardalens högskola är inte först i sitt led att behandlas som regionalpolitisk stödåtgärd. Det var liknande tankegångar när högskolorna i Karlstad, Örebro, Växjö, Sundsvall och Malmö utnämndes till universitet. Vid respektive utnämnanden var det endast högskolan i Karlstad som enligt Högskoleverket höll tillräckligt hög kvalitet för att kunna erhålla universitetsstatus. 

Experter avrådde regeringen vid minst två tillfällen att utnämna Mitthögskolan i Sundsvall till universitet, något som inte stoppade regeringen Persson 2005. Och Malmö högskola hade bland den sämsta utbildningskvaliteten av alla högskolor under 2010-talet, något som inte hindrade dess utnämning till universitet 2018.

Utländsk student fick pengarna tillbaka

Mälardalens högskola tycks knappast vara bättre. Ett uppmärksammat exempel på den bristfälliga utbildningskvaliteten var när man tvingades betala tillbaka en större del av kursavgiften till en utländsk student efter att det visat sig att den utbildningen hon gick hade betydande kvalitetsbrister. Högsta domstolen konstaterade att det mellan högskolan och studenten funnits ett avtal som högskolan sedan brutit.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.
Foto: AMIR NABIZADEH/TT

Den statliga besattheten att omvandla högskolor till universitet skickar dessutom signalen att en högskoleutbildning bör värderas lägre av samhället än en universitetsutbildning. Så ska det inte behöva vara. Högskolor och universitet har viktiga funktioner i vårt samhälle. Trots att deras funktioner är något olika behövs båda två. 

Värdet av utbildningen devalveras

Men när allt fler högre lärosäten får universitetsstatus devalveras värdet av både universitets- och högskoleutbildningar. Detta medför en rad konsekvenser. Bland annat får den enskildes slit mindre betydelse när det är dags att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är därmed dags för regeringen att sluta betrakta forskning och högre utbildning som ett verktyg för regional utveckling. Istället bör principen kvalitet över kvantitet vara rådande riktlinje för utbildningspolitiken. Regeringen bör ta bort universitetsstatusen från de lärosäten som inte håller måttet, i stället för att skapa nya. Sverige behöver färre, snarare än fler, universitet.


Av Margareta Barabash

Viceordförande Fria moderata studentförbundet

Linnea Dubois

Ordförande Fria moderata studentföreningen i Uppsala