DEBATT. Under det senaste året har medborgarna i Hongkong i ännu en våg av demonstrationer riskerat sin frihet och sina liv gentemot brutalt polisvåld för att stå upp för frihet och demokrati. Sverige har under hela denna period varit förvånansvärt tyst.
Nu vill regimen i Peking införa kinesiska nationella säkerhetslagar i Hongkong, som innebär att kritik mot de styrande i Kina och i Hongkong kan klassas som förräderi, som gör att demonstrationer kan klassificeras som terrorism och att kinesiska säkerhetstjänster ska kunna verka i Hongkong. Det är slutet för Hongkong som vi känner det och slutet för den demokrati som borde visa vägen för Kina.
Rimmar illa med utrikesdeklarationen
Den svenska tystnaden inför detta står i kontrast mot regeringen Löfvens uttalade vilja att vara en ledande och drivande kraft för demokratin i världen. I Utrikesdeklarationen från den 12 februari i år sa utrikesminister Ann Linde bland annat följande om det växande hotet mot demokratier:
”Denna utveckling hotar grunden för vår säkerhet och trygghet. Därför intensifierar Sverige arbetet för att försvara och främja demokratin i världen genom demokratisatsningen Drive For Democracy.”
Hotar även oss
Just på grund av att utvecklingen hotar även oss borde demokratirörelsen i Hongkong få vårt stöd. Hon sa vidare:
”Vi bygger allianser med likasinnade länder och organisationer som vill arbeta för att stärka demokratin. Anslagen till demokratibiståndet har höjts.” Något av denna allians har vi inte sett av vare sig i frågan om den kinesiska diktaturen eller andra diktaturer som de i Mellanöstern. Och hon sa vidare:
”Vi ökar stödet för det öppna samhället, särskilt för fria och oberoende medier och pressfrihet.” Men just i diktaturens skugga där det öppna samhället, fria och oberoende medier och pressfriheten hotas är Sveriges tystnad talande om en undergivenhet som är oacceptabel.
Kina kräver undergivenhet
På utrikesdepartementets engelskspråkiga hemsidor uttrycks regeringens ambition så här: ”Sweden wants to be a leading global force that stands up for the advancement of democracy.” Det är tomma ord som skapar stora risker för demokratin.
Kina hotar, mobbar och bojkottar dem som vågar kritisera förtryck och ofrihet världen över, inklusive Sverige.
Kinas offensiv mot Hongkong måste nämligen sättas in i sitt globala perspektiv. De nya säkerhetslagarna upphäver inte bara Hongkongs autonomi utan står också i strid med det internationella avtal som 1985 registrerades hos Förenta Nationerna.
Kina hotar, mobbar och bojkottar dem som vågar kritisera förtryck och ofrihet världen över, inklusive Sverige. Krav på tystnad och undergivenhet, underrättelseverksamhet, hot, strategiska företagsuppköp samt cyberkrigföring slår tydligt mot Sverige. Den tystnad som präglar Sverige exponerar dem som kritiserar diktaturen som avvikande snarare än som självklara röster i en demokrati.
Kanske är det inte mer med den svenska satsningen än att det handlar om att dricka kaffe med unga, som det också står i utrikesdeklarationen: ”Våra ambassader ska genomföra demokratisamtal som riktar sig till unga. ”
Den fria världens kraft är större
Kina måste hur stor den egna ekonomin än är lära sig att respektera demokratiers suveränitet. Den fria världens ekonomiska kraft är mångfaldigt större och bör användas för att sätta tydliga gränser. Det som sker i Hongkong är en del av en global konflikt där Kina talar med diktaturens maktfullkomlighet. Intrånget i Hongkongs självstyre är ett brott mot internationell rätt och ett angrepp på demokratin. Vill regeringen vara en ledande kraft för demokrati måste den tillsammans med andra fria länder våga leda och vara en kraft. Det kräver mer än diskret kaffedrickande.
Av Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)
