Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Varför straffskattar ni solkraft, regeringen?

Regeringens straffskatt på solkraft gör det omöjligt för företag att satsa på hållbar elproduktion, skriver Lars Strömberg och Sten Lindgren.Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Lars Strömberg, solcellsentreprenör och styrelseledamot i Småföretagarnas riksförbund.
Sten Lindgren, styrelseledamot i Småföretagarnas riksförbund.

Regeringens inkonsekventa energipolitik gör det omöjligt för företag att satsa på egen hållbar elproduktion.

Slopa straffskatten på solkraft, skriver Lars Strömberg och Sten Lindgren, styrelseledamöter i Småföretagarnas riksförbund.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Dagligen förmedlar medierna en dyster bild av situationen på den svenska elmarknaden med rusande elpriser i södra Sverige, kapacitetsbrist och obalanser i stamnätet, oljeeldning i Karlshamn, risk för elransonering och så vidare. 

En viktig fråga i detta sammanhang är givetvis kärnkraftens framtid i Sverige, något som vi inte tar upp här. 

Vi vill i stället uppmärksamma en fråga av nästan samma dignitet, energiförbrukande verksamheters möjligheter att kunna bidra till sin egen energiförsörjning.

Exempelvis nekades Pågen i Malmö 2019 att göra en investering på grund av kapacitetsbristen i elnäten.

Regeringen backade

I grova drag fungerar det så att de företag som köper el är bundna av elavtal som kan ligga långt tillbaka i tiden, kanske tio år. När ett företag som Pågen vill utöka sin verksamhet så blir svaret att det inte går eftersom företagets elleverantör inte är villig att tilldela mera el. 

Pågen har då möjlighet att investera i egen elförsörjning, till exempel baserad på solenergi. Problemet här är att denna lösning med dagens regelverk straffbeskattas i en omfattning som gör att alternativet faller.

Det finns mångdubbelt mer solcellskapacitet i Tyskland än i Sverige samtidigt som förutsättningarna är relativt likartade

Regeringen fick för några år sedan hård kritik för den så kallade solskatten, men backade som tur är delvis. Företag som hade installerad solkraft på sammanlagt 255 kW fick betala energiskatt, även om kapaciteten var fördelad på flera mindre anläggningar. 

Detta hämmade investeringsviljan i hållbar energiproduktion. 

Trots att regeringen backade vad gäller flera anläggningar i samma företag så gäller solskatten i dag fortfarande om en enskild anläggning har en kapacitet på över 255 kW, vilket lätt blir fallet om ett medelstort eller större industriföretag vill bli självförsörjande vad gäller elproduktion.

255 kW

Företag med egen energiproduktion är inget nytt utan är sedan länge vanligt förekommande när det gäller vattenkraft. Det nya är att företag investerar i anläggningar baserade på ny teknik som solkraft. 

Detta sker hittills främst utifrån en hållbarhetspolicy, bland annat i fastighetsbolag.

Samtidigt som hållbarhetsmålen driver på dessa investeringar så motarbetas en utökad användning av den höga beskattningen.

Företag som investerar i solkraft med en kapacitet över 255 kW måste betala 35 öre per producerad kilowattimme i energiskatt, vilket motsvarar spotmarknadspriset. Det blir alltså dyrare att producera egen solkraftsel än att köpa motsvarande kilowattimmar på elmarknaden.

Byråkratiskt beslutsfattande

Det finns verkligen skäl att fråga sig vad denna beskattning leder till. 

Skatteinkomsterna är blygsamma eftersom få företag vågar investera i den omfattning som gör att man passerar brytgränsen för skatt. Skattens huvudsakliga konsekvens är således att fullt möjlig miljövänlig elproduktion omöjliggörs. 

Det är svårt att se denna skatt som genomtänkt, snarare verkar den vara resultatet av slentrianmässigt byråkratiskt beslutfattande. Exempelvis borde i konsekvensens namn även de som skaffar värmepump beskattas för vad man vinner på detta, men så är inte fallet, som tur är.

Faktum är att utökad användning av solkraft skulle kunna lämna ett väsentligt bidrag till vår energiförsörjning om Sverige gör som många andra länder. 

Kina och Tyskland

I Kina har man byggt ut solkraft i en oerhörd skala för att minska beroendet av fossila bränslen. I Tyskland utgör solkraft en stor del av energiförsörjningen tillsammans med andra alternativa energikällor. 

Det finns mångdubbelt mer solcellskapacitet i Tyskland än i Sverige samtidigt som förutsättningarna är relativt likartade. Frankrike har avskaffat skatten på solkraft för egen användning i näringslivet.

Många verksamheter har stora takytor där men enkelt kan installera solkraft. Ett avskaffande av skattespärren vid 255 kW skulle medverka till utjämning av obalanser i elnätet, bidra till klimatmålen, öka trovärdigheten i energipolitiken samt bidra till jobb och tillväxt. 

Så vad väntar vi på?

 

Av Lars Strömberg

Solcellsentreprenör och styrelseledamot Småföretagarnas riksförbund

Sten Lindgren

Styrelseledamot Småföretagarnas riksförbund