DEBATT. Reza Hoseini var 20 år när han höggs ihjäl i en buss i Kiruna. Förövarna, en pappa och hans två tonårssöner, har samtliga dömts för brott med hedersmotiv. Domen är en av de första där hedersmotiv som straffskärpningsgrund använts. Ansvarig åklagare har från start varit tydlig med att motivet till mordet var hedersrelaterat, vilket vi anser är viktigt och visar på att om kunskap, mod och vilja finns så kan lagen tillämpas.
Att flickor och kvinnor som lever i hederskontext är särskilt utsatta är något som är känt hos många. Vad som däremot ofta glöms bort, och i vissa fall negligeras, är pojkars och mäns utsatthet.
Barnen är både offer och förövare
Mordet på Reza är ett exempel på komplexiteten i hedersärenden, med flera förövare och flera utsatta. En av förövarna är mannen som fick vetskap om att hans fru lärt känna Reza via sitt arbete. Något han likställde med att de hade en sexuell relation. Vilket i sin tur ledde till att han ansåg att familjens heder skadats.
En man som kopplar sin frus arbete i en icke könssegregerad miljö till hennes sexualitet och familjens heder är en tydlig signal på att det handlar om hederskultur. Hans sätt att återupprätta hedern var att knivhugga Reza till döds tillsammans med sina två söner. Två av de dömda i mordet är minderåriga barn. Barn som, med samhällets insatser, hade kunnat skyddas från att begå detta fruktansvärda brott. Barn som tvingats ha dubbla roller som både offer och förövare.
Socialtjänsten saknade kompetens
Pojkarnas mamma hade innan mordet placerats i skyddat boende på grund av hotbilden från maken. Pojkarna var under en period omhändertagna innan placeringen hävdes och barnen flyttade hem till sin pappa igen. Båda pojkarna har enligt socialtjänsten visat att de bär på ”vissa värderingar som har med heder att göra” och ”värderingar som stark pekar på en hedersproblematik”.
En man som kopplar sin frus arbete i en icke könssegregerad miljö till hennes sexualitet och familjens heder är en tydlig signal.
Ändå drog socialtjänsten slutsatsen att detta inte hade med heder att göra. Det är mycket problematiskt och visar på att socialtjänsten saknade kompetens för att kunna se och tolka signaler och tecken som tyder på att barnen levde i en hederskontext.
Med rätt stöd hade pojkarna insett galenskapen
Det är uppenbart att de två sönerna har växt upp i, formats av och själva lever efter hederskultrens normer och värderingar. Med rätt stödinsatser hade pojkarna kunnat ges möjlighet att bryta sig loss från de strukturer som innehåller krav på hur pojkar respektive flickor förväntas vara och agera. Med rätt stödinsatser hade de kunnat se att kvinnor inte ska bära något som helst ansvar för familjens heder och de hade kunnat förstå att en kvinnas sexualitet är hennes och inte familjens angelägenhet.
Något som kan konstateras, inte bara i det aktuella fallet i Kiruna utan generellt, är att det ofta saknas insatser för pojkar inom hederskulturen. Det är inte ovanligt att när en familjemedlem omhändertas eller placeras, lämnas de övriga familjemedlemmarna utan insatser. Det är alarmerande. Att som enda insats skydda och gömma de utsatta kommer inte att få stopp på hedersvåldet.
Riskbedömningen måste bli bättre
Att tidigt uppmärksamma om personer befinner sig i en hederskontext eller inte är av yttersta vikt. Att det finns kompetens hos yrkesverksamma att kunna avgöra det är en nödvändighet. Men det är precis lika viktigt att de kan tolka informationen, bedöma möjliga risker och konsekvenser och agera efter det.
Av Sabina Landstedt
Stödsamordnare på GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime
Sara Avander
Medlem och Goodwillambassadör för GAPF 2020
Premium
Premium
Premium