Varför snålar regeringen i arbetet mot självmord?

DEBATT. År 2018: Tre män om dagen tog sina liv och med det, lika många familjetragedier. Barn som förlorade sin pappa, föräldrar som tvingades begrava sina söner och syskon som får leva med att en stol alltid kommer att stå tom vid matbordet. Bakom siffrorna döljer sig ett ofantligt lidande. En del av dessa självmord var impulshandlingar och vi vet att det i hög utsträckning gäller för just gruppen unga. En vanlig uppfattning är att självmord måste vara relaterat till psykisk ohälsa, men självmord kan också utlösas av en svår livshändelse som en separation, ett sjukdomsbesked, ekonomiska svårigheter eller förlust av en anhörig. En kris som i stunden får livet att kännas omöjligt att uthärda. 

Så många får självmordstankar

Varje år drabbas 350 000 svenskar av självmordstankar. Ändå är det något vi talar alldeles för lite om. En ny undersökning genomförd av Novus visar att endast var tionde någon gång fått frågan av en närstående om självmordstankar. Dessutom visar undersökningen att män ofta saknar kunskap om varningssignaler för självmordsrisk. Exempel på sådana varningssignaler är aggressivt beteende, ökat alkoholintag eller att dra sig undan från sociala sammanhang. Undersökningen visar att kunskapen om självmord behöver öka på alla samhällsnivåer. Som exempel blir mäns depressioner ofta inte korrekt diagnosticerade och behandlade när de söker vård för psykiska besvär. 

Initiativet Stör döden

Det är nu elva år sedan riksdagen antog en nollvision för självmord i Sverige. Av nollvisionen märks inget alls, framför allt inte i form av en betydlig minskning av självmordstalen. Självklart har vården en viktig roll, men vi behöver också förstå att självmord inte enbart är en vårdfråga. Med initiativet ”Stör döden” vill vi sprida kunskap om vilka beteendeförändringar och livshändelser som är viktiga att reagera på som vän eller anhörig, och hur man kan ta kontakt. Vi vill också uppmana alla till att prata med varandra om sitt mående. På riktigt. Studier på män som överlevt självmordsförsök visar att det man önskar, om man skulle hamna i en liknande kris är att någon i ens närhet vågar reagera på varningstecknen och lyssnar utan att trösta, döma eller ens komma med råd. Det medmänskliga stödet är alltså i högsta grad efterfrågat, även av män.

Det kan och får inte vara en normalitet med över 1 000 män och pojkar som varje år tar sina liv.

Vi behöver alla i större utsträckning kunna prata om besvikelser, sorg, oro, frustration, tomhet, hopplöshet och meningslöshet. Men också om glädjen och tacksamheten över livets berg- och dalbana. Bristen på dessa samtal och förekomsten av självmordstankar avspeglar sig i våra organisationers verksamheter. Vi hör att många upplever skam för att prata om sin egen smärta. Men vi ser också effekten av medmänskliga samtal och vad som händer när en människa känner sig hörd. Om fler har kunskap om varningstecken för självmord och förmåga att agera, kan liv räddas.  

30 miljoner är alldeles för lite

Nu vill vi se ett tydligt politiskt ledarskap när det gäller att följa upp och vidta åtgärder för att minska antalet självmord. Det kan och får inte vara en normalitet med över 1 000 män och pojkar som varje år tar sina liv. Självmord är en samhällsfråga, där inte enbart vården utan varje vän, familjemedlem, arbetskamrat och chef är viktig för att identifiera varningssignaler och agera. 

Till det behövs ytterligare öronmärkta medel på alla samhällsnivåer. Regeringen har avsatt 1,7 miljarder kronor i årets överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för området psykisk hälsa, men endast 30 miljoner kronor specifikt till Folkhälsomyndigheten för det suicidpreventiva arbetet. 

En kraftigt utökad budget för stöd till folkbildning, telefonjour och chattverksamheter, samtalsgrupper för efterlevande och överlevande samt forskningssatsning inom suicidprevention behövs. Det behövs även ökade stimulansbidrag till kommuner och regioner för specifikt suicidpreventivt inriktat arbete. Självmord går att förhindra – låt oss tillsammans störa döden. 

Av Karin Schulz

Generalsekreterare Mind

Pirjo Stråte

Ordförande SPES Region Stockholm

Sonny Wåhlstedt

Talesperson Suicide Zero